Oberoende variabler

De variabler vi antar har en inverkan på IRFs mandat i form av handlingsinriktning och handlingsutrymme är våra oberoende variabler. Vi har använt oss av ett flertal oberoende variabler vilka vi undersöker om de har en inverkan på IRFs mandat. Trots att vi inte kan uttala oss om kausaliteten väljer vi att definiera handlingsinriktning och handlingsutrymme som våra beroende variabler och resterande variabler som våra oberoende variabler. De oberoende variabler grundar sig i våra hypoteser och för att mäta om dessa har ett samband med våra två beroende variabler kommer vi nedan att redogöra för hur vi operationaliserar våra oberoende variabler.

Standardefterlevnad

För att ta reda på om våra respondenter följer IIAs standarder eller inte kände vi att det inte räckte med att enbart ställa en enkel Ja/Nej-fråga eftersom en standard alltid delvis kan frångås eller att standarden enbart används som hjälp i vissa situationer. Därför tyckte vi att det var lämpligt att respondenten fick markera på en sjugradig likertskala i hur stor grad de ansåg att de följde IIAs standarder. För att vara tydliga i frågan skrev vi ut hela namnet på IIAs standard, det vill säga International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF). Vi har via vår förstudie fått reda på att internrevisorer överlag är väl införstådda i vad IIAs standarder är och därför ansåg vi inte att det behövdes någon ytterligare förklaring av standarderna. Variabeln Standardefterlevnad är således en intervall-/kvotvariabel som kan anta ett värde mellan 1 och 7, där 1 tolkas som att de inte alls följer standarderna medan 7 tolkas som att de fullständigt följer standarderna.

Notering

För att avgöra om regelkrav har en inverkan på mandatet behöver vi ta reda på om organisationerna omfattas av de regler Stockholms-börsen och New York-börsen (NYSE) har. Informationen fås genom Ja/Nej-frågor där respondenten även har möjlighet att besvara frågan med vet ej om de inte vet om deras organisation är listad eller ej. Variablerna NoteradNYSE och NoteradSTHLM är således dikotoma variabler kodas som 1 för Ja och 0 för Nej.

Sektor

Eftersom vi har en förväntning om att sektor kommer att påverka mandatet behöver vi ta reda på vilken sektor respondenten är verksam inom. Vi har utformat en fråga med slutna svarsalternativ och då vår hypotes enbart utgick från sektorerna privat och offentlig har vi enbart med dessa svarsalternativ till frågan. Det finns även möjlighet för respondenten att

lägga till sitt egna svar om de känner att deras organisation varken tillhör den privata eller offentliga sektorn. Vi kodar variabeln Sektor genom att 1 motsvarar den privata sektorn och 2 motsvarar den offentliga sektorn. Väljer respondenten att utforma ett eget svarsalternativ så kommer vi i så gott det går försöka omkategorisera detta till något av våra fasta svarsalternativ och i de fall det inte är tillämpligt så kommer deras svar att behandlas som ett internt bortfall.

Bransch

Vi valde att utgå från SNI-kodsindelningen (SCB 2008) för att ta fram olika kategorier på bransch. Detta eftersom de redan utformat färdiga branschkategorier. Vi anpassade denna kategorisering något genom att slå samman vissa kategorier till en större grupp samt ta bort vissa kategorier vilka vi ansåg det vara orimligt att ha med då vi inte trodde att det fanns några internrevisorer inom dessa branscher. Genom att slå samman och ta bort kategorier blev svarsalternativen inte lika omfattande och lättare för respondenten att överskåda. Vi valde även att ha med ett annan-alternativ där respondenterna själva fick fylla i bransch om de anser att deras organisation inte passar in under något av de andra alternativen. Variabeln Bransch blir därmed en nominalvariabel där svarsalternativen kommer att kodas så att varje kategori motsvarar en siffra. Vid sammanställningen av datan identifierades kategorier som ingen respondent svarat vilka därmed togs bort. Vi identifierade även kategorier som enbart 1 eller 2 respondenter svarat att de tillhörde. Eftersom vi bedömde att det är svårt att dra generaliserbara slutsatser genom enbart 2 svar valde vi att koda om dessa kategorier till Annat-kategorin eller slå samman vissa kategorier. Slutligen fick vi en nominal variabel med 9 grupper av branscher; Tillverkning (1), Försäljning av El, gas och värme (2), Transport och magasinering (3), Informations- och kommunikationsverksamhet (4), Finans- och försäkringsverksamhet (5), Fastighetsverksamhet, byggverksamhet, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (6), Offentlig förvaltning och försvar (7),

Utbildning (8) samt Annat (9). För regressionsanalysen användes även 9 dikotoma variabler (Bransch1-Bransch9) för varje bransch där 0 innebar att respondenten inte var verksam inom den aktuella branschen och 1 innebar att respondenten var verksam inom den aktuella branschen.

Ägarstruktur

Eftersom de flesta forskare (Ma et al 2010; Guedhami & Pittman 2006; Garcia-Meca & Sanchez-Ballesta 2010; Demsetz & Lehn 1985) valt att mäta koncentreringsgrad genom att studera hur stor andel de 2, 3, 5, 10 eller 20 största ägarna gemensamt innehar valde vi också att mäta ägarspridningen på detta sätt. För vår studie valde vi liksom Demsetz och Lehn (1985) att mäta koncentreringsgrad genom att fråga hur stor andel de 5 största ägarna

svenska organisationer generellt sett har en koncentrerad ägarstruktur (Högfeldt 2005) och därför riskerar vi genom att välja detta alternativ att de inkomna svaren inte varierar nämnvärt. Då medianvärdet av de forskare vi tagit upp var hur mycket de 5 största ägarna tillsammans ägde ansåg vi att 5 ägare var bra att utgå från i vår studie också för att kunna få tillräcklig variation i våra inkomna svar. Vi valde också att tillåta respondenten att besvara frågan med vet ej, då vi inte vill att våra respondenter gör en vild gissning för att på så sätt försöka säkerställa riktigheten i respondentens svar. Eftersom vi inte tror att internrevisorerna exakt kan besvara frågan om hur stor andel de fem största ägarna tillsammans innehar ber vi dem att göra en uppskattning. Under genomförandet av pilotstudien blev vi uppmärksammade på att frågan inte var tillämplig på offentliga organisationer och den kommer därför att filtreras bort för dessa genom en tidigare ställd filtreringsfråga om vilken sektor respondenten är verksam inom.

Denna fråga ställs som en öppen fråga och ska besvaras genom att respondenten fyller i det antal procent de fem största ägarna äger tillsammans. Intervall-/kvotvariabeln Ägarkoncentration kan variera från 0 procent till 100 procent.

Revisionskommitténs styrka

För att mäta styrelsens/revisionskommitténs auktoritet och möjligheter till att påverka ledningen har vi valt att använda oss av 8 indikatorer där varje indikator kan ge 1 respektive 0 poäng. De 8 indikatorerna på en stark styrelse/revisionskommitté är:

• att det finns 4 eller fler ledamöter i revisionskommittén • att revisionskommittén håller 2 eller fler möten per år

• att IRF anser att revisionskommittén har en betydelsefull roll i organisationen

• att IRF anser att revisionskommittén har kunskap om organisationens interna kontroll • att IRF anser att revisionskommittén har kunskap om organisationens verksamhet • att IRF anser att revisionskommittén har kunskap om den bransch organisationen är

• att IRF anser att revisionskommittén kan påverka hur väl ledningen tar till sig IRFs rapporter

Den första indikatorn har vi hämtat från Christopher et als (2009) studie om internrevisorernas oberoende och berör hur stor revisionskommittén är. Författarna påstår att en stor revisionskommitté har större möjligheter att utöva inflytande över ledningen. Svensk kod för bolagsstyrning (2010) rekommenderar att det minst ska finnas 3 ledamöter i en revisionskommitté. Vi antar att om organisationer har fler ledamöter i sin revisionskommitté än lagreglerat tyder det på en stark revisionskommitté och detta kan därmed fungera som en indikator på att revisionskommittén har en stor och betydande roll för organisationen. Därför kodar vi denna variabel som 1 då det finns 4 eller fler ledamöter i revisionskommittén. Finns det 3 eller färre ledamöter i revisionskommittén kodar vi det med 0.

Den andra indikatorn kommer från Abbott och Parkers (2000) studie där de ansåg att antal möten revisionskommittén har varje år kan ses som en indikator på hur stark revisionskommittén är. De använde också oberoende som en indikator på revisionskommitténs styrka, det vill säga hur många av de i revisionskommittén som var oberoende i förhållande till organisationen. Men eftersom aktiebolagslagen (2005: 551) i 8 kapitlet 49§ säger att alla i revisionskommittén ska vara oberoende gentemot företaget känns det som en irrelevant fråga att ha med i vår enkät eftersom många av våra respondenter kommer arbeta i ett aktiebolag och det är rimligt att de följer svensk lag. Abbott och Parker (2000) hade 2 möten per år som gräns för vad en stark revisionskommitté och vi anser att deras gräns även kan tillämpas i vår studie på svenska organisationer. Svar där det anges att revisionskommittén håller 2 eller fler möten per år kommer att kodas med 1, medan svar där revisionskommittén anges hålla 1 eller inga möten om året kommer att kodas med 0.

Tredje, fjärde, femte, sjätte och sjunde indikatorn kommer från en studie som Kalbers & Fogarty (1993) gjort. De använde 11 indikatorer för att mäta revisionskommitténs makt och vi

auktoritet i organisationen. Övriga 6 valdes bort eftersom internrevisorer inte har möjlighet att besvara frågor som berör hur andra parter ser på revisionskommittén samt de interna förhållandena i revisionskommittén.

Den åttonde indikatorn kommer från en studie som Zain & Subramaniam (2007) gjort angående internrevisorers uppfattningar om revisionskommittén. Författarna påstår att om internrevisorerna uppfattar att revisionskommittén bidrar till att ledningen lyssnar mer på deras rapporter ska detta ses som att revisionskommittén är stark i förhållande till ledningen.

Fråga 25.1–25.6.

För att ta reda på hur IRF uppfattar revisionskommitténs roll, kunskaper och auktoritet har vi utformat frågor där vi använt oss av sjugradiga liketskalor som svarsalternativ. Frågorna är utformade som påståenden där respondenten får markera hur väl den håller med påståendena. Om respondenten markerar 5 eller högre på likertskalan indikerar det på en stark revisionskommitté och kodas till 1.

De 8 indikatorerna kommer slutligen att sammanräknas för få ett mått över hur stark respondentens revisionskommitté är. Liksom för våra beroende variabler justeras denna variabel efter det antal frågor respondenten besvarat av dessa 8 frågor. Intervall-/kvotvariabeln RevisionskommitténsStyrka visar på revisionskommitténs styrka relativt den

och 1, där 0 indikerar på en svag revisionskommitté och 1 indikerar på en stark revisionskommitté.

IRFs hierarkiska nivå

IRFs organisatoriska placering togs upp i Christopher et als (2009) studie där de frågade sina respondenter om de var placerade på bolagsstyrningsnivå, mellannivå eller lokal nivå. Eftersom vi hade svårt att se gränserna mellan nivåerna när vi tog del av deras studie försökte vi omformulera dessa så att de skulle bli tydligare för respondenten. Våra slutgiltiga svarsalternativ stämde mer överens med Buttery och Simpsons (1989) påstående om att IRF kan placeras under antingen styrelse, ledning eller ekonomichefen. Dock valde vi att istället för att ha under ekonomichefen som alternativ att använda oss av alternativet under annan avdelningschef. Detta då vi utifrån vår hypotesformulering tror att det kommer ha en betydelse för IRFs mandat beroende om de är placerade under styrelsen, ledningen eller under annan avdelningschef valde vi istället att använda oss av dessa som slutna svarsalternativ till frågan. Vi har ett öppet svarsalternativ där respondenten själv får uttrycka IRFs organisatoriska placering i den organisation respondenten är verksam inom om de anser att våra slutna svarsalternativ inte passar.

För att besvara våra hypoteser behöver vi två olika variabler för IRFs hierarkiska nivå i organisationen, en dikotom variabel och en ordinalvariabel. För den dikotoma variabeln HierarkiskNivå_a innebär 1 att IRF är placerad under styrelsen och 0 att IRF är placerad under ledningen eller annan avdelningschef. För ordinalvariabeln HierarkiskNivå_b innebär 1 att IRF är placerad under avdelningschef, 2 att IRF är placerad under ledningen och 3 att IRF är placerad under styrelsen.

IRFs rapporteringslinjer

Vi har funnit två tidigare studier (Abbott et al 2010; Christopher et al 2009) som behandlat IRFs rapporteringslinjer. Abbott et al (2010) frågade sina respondenter hur väl de höll med om att IRF rapporterade till revisionskommittén, ekonomichefen respektive Vd:n och frågorna besvarades genom en femgradig likertskala. Christopher et al (2009) gjorde i sin studie skillnad mellan administrativ och funktionell rapportering. Genom att kombinera Abbott et als (2010) och Christopher et als (2009) metoder för att mäta IRFs rapportering kommer vi få fram den mest användbara datan för att ta reda på hur IRFs mandat påverkas beroende av vilka de rapporterar till. Detta innebär att vi dels gör en skillnad mellan administrativ och funktionell rapportering och dels använder oss av sjugradiga likertskalor så att respondenten kan ranka i hur hög grad de håller med om att de rapporterar till de olika parterna; revisionskommitté, ekonomichef, ledning och styrelse. Då vår förstudie visade att internrevisorerna är väl införstådda över begreppen administrativ och funktionell rapportering och använde dessa ord själva i intervjuerna, tror vi inte det är något problem för dem att förstå vad som menas med det i vår enkät. För att ta reda på hur IRFs rapporteringslinjer ser ut använder vi oss således av 8 likertskalor, vilka illustreras i bilden nedan.

Fråga 27.1–27.8.

För att besvara våra hypoteser behöver vi två olika variabler. Den ena som förklarar vem av styrelse/revisionskommitté och ledning/ekonomichef som IRF funktionellt rapporterar mest till. Detta görs genom att lägga samman respondentens svar för funktionell rapportering till

styrelse och revisionskommitté med avdrag för respondentens svar för funktionell rapportering till ledning och ekonomichef. Genom att göra så får vi en skala där -12 innebär att all funktionell rapportering sker till ledningen och ekonomichefen, medan 12 innebär att all funktionell rapportering sker till styrelse och revisionskommitté. Eftersom det är lättare att tolka en variabel som börjar på 0 väljer vi att flytta upp skalan 12 steg. Slutligen blir det en intervall-/kvotvariabel som vi benämner FunktionellaRapporteringslinjer där 0 tolkas som att IRF enbart utför funktionell rapportering till ledningen och ekonomichefen, medan 24 tolkas som att IRF enbart utför funktionell rapportering till styrelsen och revisionskommittén.

Vår andra variabel ska förklara hur många aktörer IRF administrativt rapporterar till. För att göra detta omvandlar vi frågorna angående administrativ rapportering till 4 stycken dikotoma variabler, där svar 1-3 på likertskalan kodades om till 0 och där svar 4-7 på likertskalan kodades om till1. Dessa räknas sedan samman till en intervall-/kvotvariabel som vi benämner AdministrativaRapporteringslinjer där 0 ska tolkas som att IRF inte utför någon administrativ rapportering till någon av dessa parter och 4 ska tolkas som att IRF utför administrativ rapportering till samtliga 4 parter.

Organisationens storlek och komplexitet

För att bestämma organisationens storlek valde vi att utgå från tre mått; antal anställda, balansomslutning och omsättning (total budget för offentliga verksamheter). Vi har valt att fråga om dessa tre faktorer eftersom samma användes i IIAs egna internationella enkätstudie som genomfördes 2010 (IIA 2010). Dock vill vi till skillnad från IIA ha våra svar i svenska kronor istället för amerikanska dollar. Vi ber våra respondenter att ange balansomslutning och omsättning i tusentals kronor eftersom de flesta årsredovisningar presenterar sina finansiella rapporter just i tusentals kronor. För att mäta organisationens storlek används följande 3 intervall-/kvotvariabler; OrganisationensStorlek_Anställda, OrganisationensStorlek_Balans omslutning, OrganisationensStorlek_Omsättning.

Organisationens lönsamhet

För att mäta organisationens lönsamhet har vi valt att använda oss av organisationens rörelseresultat för 2012. Mest lämpligt hade det varit att använda oss av ett genomsnitt av de senaste årens resultat, men vi vill inte att våra respondenter ska behöva anstränga sig mer än nödvändigt för att på så sätt undvika bortfall.

Enbart de respondenter som tidigare angett att de arbetar för en privat organisation kommer att få frågan om rörelseresultatet då det framkommit i vår pilotstudie att frågan inte direkt är tillämplig på offentliga organisationer. Vi ber också våra respondenter att ange rörelseresultatet i tusentals kronor eftersom de flesta årsredovisningar presenterar sina finansiella rapporter just i tusentals kronor. Rörelseresultatet sätts även i relation till organisationens omsättning för att få fram rörelsemarginalen som är ett mer rättvisande värde och påverkas inte beroende på organisationens storlek. Variabeln som mäter organisationens lönsamhet är därför en intervall/-kvotvariabel, OrganisationensLönsamhet.

Strategiförändringar

Eftersom vi tror att strategiförändringar kommer att påverka vilken typ av mandat IRF har anser vi det relevant att fråga våra respondenter om det skett några strategiska förändringar under de senaste fem åren i den organisation där de är verksamma. Vi tror att beroende på om

det skett några strategiska förändringar så kommer IRF antingen, utifrån Holmbergs (1985) definition, att ha ett förändringsmandat eller ett kontinuitetsmandat.

Med strategiska förändringar menar vi händelser i organisationen som kraftigt kan påverka hur organisationen utför sin verksamhet och därmed även internrevisorernas arbetsförhållanden, roll och uppgifter. I frågan vi ställer har vi valt att använda oss av några exempel för att få respondenten att förstå vad vi menar med strategiska förändringar. De exempel respondenten får ta del av är förvärv/försäljning av andra dotterbolag, expansion/minskning av produktmarknader, expansion/minskning av produktionslinjer, fusioner, organisationsförändringar.

Anledningen till att vi frågar om de senaste fem åren beror på att vi tror att respondenten har svårt att se tillbaka längre än så, speciellt om respondenten inte varit anställd i organisationen en längre tid. Dessutom kan det tänkas att respondentens syn på strategiförändringen har ändrats om en längre tid förflutit. Vi tror även att det tar ett tag för strategiförändringar att göra en inverkan på verksamheten och de aktörer som arbetar i verksamheten, vilket också innebär att det tar tid innan förändringarna kan ha en inverkan på IRFs mandat. Frågan besvaras genom Ja, Nej eller Vet inte och kommer därmed att bli en dikotom variabel, StrategiskaFörändringar, där 1 innebär Ja och 0 innebär Nej.

Rekryteringspolicy

Vi vill veta hur många procent av de som arbetar med internrevision som är internrekryterade respektive externrekryterade för att ta reda på hur organisationens rekryteringspolicy ser ut vid rekrytering av internrevisorer. För att ta reda på detta ställer vi två frågor där vi i den ena frågar hur många som är internrekryterade och i den andra frågar hur många som är externrekryterade. Det kan tyckas givet att de som inte är internrekryterade är externt rekryterade, men båda frågor ställs för att de ska kunna användas som kontrollfrågor för att se om respondenten svarar med eftertänksamhet. Enbart en av frågorna kommer att användas i

vår analys då den andra enbart används för kontroll. Frågan ställs som en öppen fråga där respondenten har möjlighet att göra en uppskattning då det exakta procenttalet kan vara svårt att veta. Har man dock ingen aning om hur många som rekryterats internt är det meningen att respondenten ska välja alternativet vet ej. Intervall-/kvotvariabeln RekryteringInternrevisorer anger hur stor andel internrevisorer som rekryterats internt och variabeln kan anta värden mellan 0 % och 100 %.

Vi frågar också om det är vanligt förekommande att gå från en position inom IRF till en position inom ledningsgruppen för att på så sätt ta reda på hur organisationens rekryteringspolicy ser ut vid rekrytering av till ledningsgruppen. Denna fråga använde både Abbott et al (2010) och Christopher et al (2009) sig av i sina respektive studier och båda ställde frågan som en ja/nej-fråga vilket vi också kommer göra. Dock har vi även gjort om frågan till en sjugradig likertskala och vi ställer även denna i vår enkät vilket innebär att ja/nej-frågan enbart kommer användas som en kontrollfråga för att se om respondenten är uppmärksam. Frågan vi kommer använda i vår analys är därför den som besvaras genom likertskalan och variabeln RekryteringLedning kommer att kunna anta värden mellan 1 och 7, där 1 innebär att respondenten inte alls instämmer om att det är vanligt förekommande att internrevisorer rekryteras till ledningsgruppen i deras organisation och 7 innebär att respondenten instämmer om att detta är vanligt förekommande.

IRFs ålder

För att ta reda på om IRFs ålder har ett samband med IRFs mandat frågar vi hur länge internrevision funnits i respondentens organisation som en öppen fråga där respondenten själv får uppskatta hur många år internrevision funnits i dennas organisation. Att ställa frågan som en öppen fråga om hur länge IRF existerat i en organisation är även något som Mohamed et al