Internrevisorernas egenskaper

Kompetens

Kompetens beskrivs av Kärreman (1999) som upplevd egen kompetens samt hur andra upplever dennes kompetens. Kärreman (1999) finner att kompetens påverkar styrelseledamöternas mandat och Holmberg (1986) konstaterade att företagsledarens mandat kommer att bero på vad den nya företagsledaren har för kunskaper och tidigare erfarenhet när han tillträder som företagets ledare. Det verkar således som att kompetens är en viktig faktor för att bestämma företagsledarens och styrelseledamotens mandat och vi tror att även IRFs mandat kan påverkas av den kompetens IRF besitter.

Handlingsinriktning

För att IRF ska kunna ge goda råd och kunna göra grundliga granskningar inom flera områden i organisationen krävs det att de har kompetens. Detta innebär att internrevisorerna måste ha kunskaper och erfarenheter inom både verksamheten samt de områden vilka de ska utföra sina aktiviteter inom (Pickett 2011). Med kompetens menar vi vad internrevisorerna kan, det vill säga om de har någon specialistkompetens, men kompetens innefattar även IRFs gemensamma erfarenhet, utbildning och certifieringar.

Utbildning är ett vitt begrepp och kan innefatta allt ifrån tvingad instudering av manualer till workshops eller professionell utbildning hos exempelvis IIA (Pickett 2011). En internationell studie (Oxner & Oxner 2006) visar att ett flertal IRF försöker motivera sina internrevisorer till att skaffa professionella certifieringar såsom certifierad internal auditor (CIA), certifierad

Hypotes 20b

Andel kvinnor Handlings-inriktning (-) Handlings-utrymme (0) Oberoende (0) Påverkan (+) Djup (+)

en viss professionell certifiering antar vi att det krävs det en viss kompetens. Certifiering kan fungera som ett bevis på att internrevisorn har en viss kompetens och vara en grund för att internrevisorn ska få utföra vissa handlingar. En liknelse skulle kunna dras med de externa revisorerna där de som innehar en auktorisation har befogenhet att utföra fler handlingar än vad en icke auktoriserad revisor har. En IRF som enbart består av certifierade internrevisorer kommer därför att ha en större handlingsinriktning än en IRF som enbart består av internrevisorer utan certifiering.

IRF som har hög kompetens inom flera olika områden kommer följaktligen ha möjlighet att utföra revision och ge råd inom flera områden. En bred kompetens hos IRF kommer därför leda till en utökad handlingsinriktning, där många olika typer av aktiviteter kan utföras.

Handlingsutrymme

Personal inom IRF med rätt kompetens är viktigt för att funktionen ska kunna genomföra sina aktiviteter på ett bra sätt. Personal med rätt kompetens har större förutsättningar för att göra en korrekt riskbedömning innan revisionsarbetet inom de olika områdena påbörjar. IRF bestämmer i sin planeringsfas vilka områden som innehåller störst risker och koncentrerar sig därefter på dessa (Buttery & Simpson 1989; Swanson 2010; Pickett 2011). De IRFs som gör bra riskbedömningar kommer att koncentrera sig på rätt saker och det kan antas att ledningen lyssnar mer till råd som ges inom de områden som även ledningen ser som problemområden än vad de lyssnar på råd som de ser som oväsentliga. Genom att IRFs personal är mer kunnig kommer därför IRF kunna påverka mer.

Resursberoendeteorin hävdar att humankapitalet är en viktig resurs till företaget och utifrån förvaltarteorin kan det antas att IRF kommer att använda sin kompetens för att tillföra organisationen så mycket nytta som möjligt. Ju större humankapital IRF har desto större nytta kan det antas att funktionen kan tillföra organisationen. En IRF som har mycket erfarenhet och därmed stor kompetens inom sina områden vet vad de ska göra och hur de ska gå tillväga för att få tag på information. Då IRF vet hur de ska göra kommer de att vara mer tidseffektiva än en IRF som utför en aktivitet för första gången. Detta resulterar i att de kommer att få mer tid över som de kan använda för att gå djupare in i varje område. En mer kompetent IRF

Hypotes 21a

kommer därför att kunna utföra djupare revisioner än en IRF som inte besitter ett lika stort humankapital.

Mer erfarenhet inom IRF kan även innebära att IRF vet hur de ska hantera de intressekonflikter de står inför och på så sätt förhålla sig oberoende till olika aktörer. Det kan även antas att de IRF som känner sig säkra och kunniga inom de områden som de är verksamma inom har en större tendens till att lita mer på sig själva och kommer därmed inte att påverkas av andras åsikter i lika stor grad som vad en osäker IRF kommer att göra. Det finns således anledning att anta att IRFs oberoende även kommer att vara positivt relaterat till den kompetens funktionen innehar.

Figur 29. Bilden illustrerar hur grad av kompetens är relaterat till handlingsinriktning och handlingsutrymme samt dess dimensioner.

Kommunikativ förmåga

Handlingsinriktning

Genom att IRF kan kommunicera sin roll till andra aktörer inom organisationen antas de kunna påverka sin handlingsinriktning. Detta då de på ett övertygande sätt kan påverka andra parters åsikter i organisationen om vilka aktiviteter IRF ska ägna sig åt. De kan därmed lyfta fram den betydelse de har i organisationen för att övertyga andra aktörer om den nytta funktionen kan tillföra. Mest nytta anser vi att IRF kan tillföra organisationen om låter dem var verksamma inom många områden. Det kan antas att IRF på grund av dess historiskt sett svaga roll (Tarantino 2008) inom organisationer även har ett intresse av att ta plats som en betydande part inom organisationen. Det kan därför antas att IRF kommer vara intresserade av att ha en så stor handlingsinriktning som möjligt. Genom god kommunikativ förmåga kan

Hypotes 21b

Handlingsutrymme

IRF är inte en isolerad funktion som saknar kontakt med organisationens övriga aktörer. Internrevisionen görs inte inom stängda dörrar på ett kontor utan kräver kontakt med ett flertal andra aktörer som exempelvis revisionskommittén, de operativa cheferna, tjänstemän, advokater, externa revisorer, allmänheten, kunder, statliga tjänstemän, olika specialister, med flera (Pickett 2011). Dessa aktörer har olika krav på den information de vill få ut från IRF. Inom intressentteorin påpekas att det finns ett behov av att aktörer ska möta de olika förväntningarna som ställs på dem. IRF måste därför vara flexibel och möta de olika förväntningar som ställs på dem och för att IRF ska kunna tillgodose samtliga aktörers behov måste de besitta förmågan att kunna ta fram väsentlig information, även om den kan vara svår att få tag på. För att kunna få tag på den information som individerna inom organisationen besitter måste IRF både ha bra kommunikativa förmågor och bra sociala färdigheter samt våga göra sin röst hörd (Soh & Martinov-Bennie 2011; Pickett 2011). En god kommunikativ förmåga kan därför innebära större tillgång till information och därmed större möjligheter att påverka en organisation samt att utföra djupare revisioner. Detta kan innebära att IRF med god kommunikativ förmåga har ett starkare handlingsutrymme än IRF som saknar denna förmåga.

Holmberg (1986) påvisade i sin studie att företagsledare värdesätter personkontakter och verbalt informationsutbyte högt i sitt arbete. Företagsledarens förmåga att formulera företagets tillstånd i form av styrkor, svagheter och framtida tillstånd på ett nytt och spännande sätt ökar dess utrymme för handling. Företagsledaren kan följaktligen genom handling på ett omedvetet eller medvetet sätt påverka sitt eget handlingsutrymme (Holmberg 1986). Eftersom vi erfarit att det finns åtskilliga likheter mellan en internrevisor inom IRF och en företagsledare och att det därför går att dra kopplingar dem emellan, är det rimligt att anta att även IRF har förmåga att påverka sitt eget handlingsutrymme genom handling. IRF har genom sin relation med flera aktörer i bolaget möjlighet att påverka dem genom att på ett övertygande sätt formulera och sälja sina idéer och råd. Att ha en IRF med bra social och kommunikativ förmåga kan leda till att aktörer inom organisationen känner förtroende och tillit till IRF eller betraktar funktionen som pålitlig och därmed vågar dela med sig av

Hypotes 22a

väsentlig information vilken kan vara negativ för organisationen, vilket de annars inte skulle våga.

Vi tror dock inte att IRFs oberoende kommer att påverkas av funktionens kommunikativa förmåga. Detta eftersom andra aktörer, vilka har en lika stark eller en bättre övertalande förmåga i jämförelse med den övertalande förmåga IRF besitter, kommer att på ett negativt sätt kunna inverka på IRFs oberoende. IRF kommer däremot att kunna stärka sitt oberoende om det argumenterar mot en part som inte besitter lika bra övertalande förmåga som funktionen själv. Hur kommunikativ förmåga påverkar oberoendet är således situationsbaserat beroende på andra parters kommunikativa förmåga.

Figur 30. Bilden illustrerar hur IRFs grad av kommunikativ förmåga är relaterat till handlingsinriktning och handlings-utrymme samt dess dimensioner.