• No results found

Erikson (1981) menar att vi förändras hela livet igenom men koncentrerar sig på ungdomstiden. För oss är ungdomstiden ett ganska svårt begrepp eftersom man idag är ung längre i och med att många studerar på högskolan direkt efter gymnasiet, detta anser vi gör att ungdomar idag får en mjukstart ut i vuxenlivet. Kanske bor man ensam men man har kanske ändå inte ställs inför samma beslut som i arbetslivet som vi menar sätter det riktiga startskottet för vuxenlivet. Tiden som våra intervjupersoner befinner sig i, menar vi, är den mest osäkra tiden men nödvändigtvis inte tiden då ungdomar upptäcker vem de är, denna tror vi kommer senare. Dock tror vi att den tid som intervjupersonerna befinner sig i är den tid då de kan påverkas mest och ändra sig oftast i hur man vill visa sitt jag. Detta tror vi gör att det är lättare att suga åt sig det omgivningen säger och gör. Enligt H Erikson (1981) befinner sig ungdomar i sin topp av identitetsutveckling.

Samhället påverkar individens utveckling och identiteten skapas och utvecklas i samspel med andra människor enligt det social konstruktivistiska synsättet. Därmed menar vi att ideal som finns i samhället kan påverka hur ungdomar ser på sig själva. Ett sätt att förmedla och reproducera ideal är genom TV-program, detta verkade de äldsta ungdomarna vara väldigt medvetna om då de diskuterade idealmannen respektive kvinnan i TV-program, detta trodde de påverkade dem

dagligen. Även om de kunde se att det fanns ett ideal och att detta inte alltid var realistiskt så sa de ändå att de försökte röra sig så nära detta som möjligt. Dock menade de även att de var uppmärksamma så de inte gick över gränsen för vad som var tillåtet i deras verklighet. Ett exempel på detta var att tjejerna sminkade sig men att det fanns en gräns för hur mycket. H Erikson (Lindgren, 2007) betonar att även om vår utveckling sker i samspel med andra så har vi även en egen

självpåverkan som vi kan styra över. När vi sätter detta i förhållande till att ungdomarna talade om att de påverkades av idealet i TV så tycker vi att vi kunde se att de ändå hade egna metoder för att bearbeta det som vissa TV-program förmedlade till dem. Ungdomarna pratade t ex mycket om programmet du är vad

du äter och menade att det inte var realistiskt utan att de var övertygade om att

personen i programmet fettsögs inför sista tagningen för att visa upp en så radikal förändring som möjligt.

Burr (2007) menar att en persons identitet fås av en odefinierbar sammanvävning av många olika trådar. Några av dessa trådar kan t ex vara kön, genus, etnicitet och ålder. Burr (a a) anser att de olika trådarna inte bara har betydelse för sig själva utan även tillsammans. Vi menar att även om det finns en allmän diskurs om hur man är som kvinna eller man i samhället så är denna även beroende av vilken ålder man är i. För varje tråd av vår identitet finns där ett begränsat antal av diskurser från vilka vi förmodligen formar oss själva enligt Burr (a a). Vi menar därför att även om det finns vissa allmänna diskurser i samhället som kan avspeglas i t ex TV-program så är identiteten, dvs slutprodukten, beroende av flera omständigheter. Hur diskurserna ser ut för en tjej i 13-15 årsåldern kan t ex se olika ut i olika samhällen i Sverige. Ett exempel på detta kan vara att

ungdomarna tyckte att en kille som solar mycket och sminkar sig och därmed brydde sig om sitt utseende var något annorlunda. När vi som författare ser detta till vår verklighet så är detta inget som vi reagerar lika mycket på, vilket bl a kan bero på skillnad mellan vilka diskurser de finns beroende på ålder.

När vi diskuterade hur mycket man som ungdom påverkas av det som visas på TV med ungdomarna så menade de att ens självförtroende spelade stor roll från början. De sa att alla påverkades omedvetet mer eller mindre. Den person man i grunden är och den trygghet som personen har, eller inte har, i att vara denna, påverkade hur mycket man tog åt sig av TV programmens innehåll. Vi menar att desto sämre självförtroende personen har ju mer påverkas personen av TV- programmens innehåll. Vi tänker att detta kan leda till att ungdomarna tar åt sig mer av hur man borde vara och försöker därmed förändra sig. Vi tänker oss att ett program som ”Du är vad du äter” kan få en person med sämre självkänsla att må ännu sämre när de ser hur man i programmet får deltagaren att vilja förändra sig. Känslan av att inte duga som man är och att det finns ett rätt och fel sätt att vara på ger ett tydligt uttryck i programmet som vi tror påverkar tittaren oavsett bra eller dålig självkänsla. Jarlbro (2006) anser att de ungdomar som är mer stabila och har en bättre psykisk hälsa identifierar sig mindre med populärkulturens ideal. De ungdomar som inte är lika trygga i sin identitet menar hon har störst risk för att påverkas mycket. I den grupp där ungdomarna själva tog upp gängbildningen i skolan menade ungdomarna att de som ansågs vara de tuffa var också de som de själva ansåg påverkades mest av idealet.

H Erikson menar enligt Stier (2003) att man som ung, under adolescensen, söker efter olika människor, vägar att gå och idéer att inspireras av. Detta tycker vi att våra diskussioner med ungdomarna kring att inspireras av TV- program tyder på.

Ungdomarna sa att de inspirerades i stil av kläder, frisyrer och kroppsformer som de såg i programmen. Dock verkade det inte vara någon som tyckte att man inspirerades av sättet att vara som person. Baudrillard anser, enligt Lindgren (2007), som tidigare nämnts, att verklighetsbilden i det postmoderna samhället domineras av populärkulturella tecken. Han säger också att ”ytan” är något väldigt centralt som får stor betydelse i vår kultur, även kunskapen är starkt influerad av ytligheten. En av våra grupper diskuterade deras situation i skolan med

gruppkonstellationer som påverkade dem mycket, att ha ”rätt” kläder och tillhöra rätt personer menade de hade stor betydelse. Vi tycker att detta kan kopplas till det Baudrillard menar med att yta präglar vårt samhälle. Baudrillard anser även att detta är på bekostnad av det verkliga som t ex relationer. Vidare menar han att ytligheten gör att vi söker kickar i samhället. Vi tänker oss att det är en sådan kick som ungdomar som anser sig vara ”rätt” får och att detta gör att de anser sig ha ”rätt” att vara elaka mot dem som inte tillhör gruppen, genom att vara elaka skulle de då få en kick som vi tolkar det. Vidare tycker vi att TV-programs utbud i allmänhet visar mycket av det som Baudrillard påtalar om postmodernitet. Mycket centreras på det estetiska och ytliga i alla de program där vi ska göra huset bättre, bli smalare och klä oss rätt. Burr (2007) menar att vi människor konstruerar vår värld mellan varandra genom dagliga interaktioner. Om vi kopplar detta till situationen i skolan med gängbildningar så tycker vi att vi kan se det som att det i skolan varje dag formas en verklighet över hur man ska vara och inte vara. Ungdomarna sa att detta bland annat influerades av filmer där man illustrerar skolsituationen just på detta sätt. Ungdomarna sa också att det i dessa filmer ofta handlade om att ungdomarna började som töntar och gick ut på att de skulle bli coolare och coolare ju längre filmen gick och i slutet så ingick den före detta ”tönten” i det ”rätta gänget”. Bland det som ungdomarna har berättat under intervjuerna så är detta för oss ett av de mest tydliga tecken på hur de tycker att TV-program och filmer påverkar deras verklighet.

Giddens (2005) menar att vi föds in i heterosexualiteten då denna är dominerande i samhället och därmed även normen. Vi tycker att vi i våra intervjuer fann bevis på det som många påpekat tidigare, att vårt samhälle är heteronormativt.

Ungdomarna påpekade att de fanns en tydlig väg i TV för vilken sorts sexualitet som var den ”rätta” och ”vanliga”. I vår teoridel som handlar om

socialkonstruktion menar vi att människor skapas efter hur omvärlden ser på individen och dess förväntningar. Vi anser att man som ungdom utåtsätt kan vara anpassad efter ett ideal men inombords känna att detta inte är sitt rätta jag och att man inte passar in någonstans. Detta stämmer tydligt överrens med vad våra intervjuer visade då några ungdomar menade att de trodde att många ungdomar idag inte känner att de passar in och att ens riktiga jag inte har en plats. Dock pratade dem i formen ”många ungdomar” och aldrig utifrån sig själv. Vi tänker att detta kan vara ett sätt att förmedla hur man egentligen själv känner men att det blir mindre personligt då man talar om andra. Genom att säga att man tror att det gäller många ungdomar tänker vi att det kanske är ett sätt att hantera det man själv känner genom att framställa det som om det är något som är allmänt vedertaget. Vi la märke till att ungdomarna i alla grupper pratade om homosexualitet som något som ligger utanför dem själva och deras krets av nära. Detta kan vara ett tecken på att det inte är helt okej att vara homosexuell eller att de bara inte var bekväma att prata om det med oss. Enligt Burr (2007) finns det en begränsning i samhället när det gäller sexualitet, det finns en normal och en onormal sexualitet där heterosexualitet ses som den normala (Burr, 2007). Vi tyckte oss se detta

avspegla sig tydligt i ungdomarnas åsikter under intervjun. Även om ungdomarna uttryckte att de inte tyckte att homosexualitet var fel så menade de ändå att detta sågs som annorlunda. När en av våra intervjupersoner uttryckte att det var äckligt med en kille som är kär i en annan kille så var det ingen i den övriga gruppen som reagerade på uttalandet. Detta var något vi reagerade på under transkriberingen eftersom vi tycker att detta kan tolkas som att flera av de andra ungdomarna tyckte som den som sa det eller att det är en vanlig åsikt och att man därmed inte reagerar på det. Ungdomarna sa att de få gånger man såg exempelvis

homosexuella i TV så hade man överdrivit deras karaktärer och byggt dessa på stereotyper. Förespråkarna för social konstruktion menar att könsrollsidentiteten påverkas av alla de små handlingar vi gör varje dag. Vi menar att då TV endast visar bilder av homosexuella som bygger på stereotyper så är det svårt för ungdomar (och vuxna) att få en rättvis bild. Även om ungdomarna i våra

intervjuer sa att de kunde se att det byggde på stereotyper, vilket vi tycker tyder på en stor medvetenhet, sa de även att de ändå påverkades av skämten om

homosexuella. Giddens (2003) menar att även om homosexualitet i västvärden ses som person som skiljer sig från majoriteten så har homosexualitet normaliserats mer under de senaste åren. Vidare säger han att det visas positiva bilder av homosexuella i media. Vi anser att vi luras att tro att TV visar en mångfald men att de homosexuella inslag som finns i TV ofta bygger på det som ungdomarna säger, stereotypa bilder av homosexuella. Vi menar att då skämten bygger på stereotyper så upprätthåller man de skillnader som aldrig fanns.

Något vi ställer oss kritiska till när det gäller social konstruktion är att om vi helt och hållet hade formats av omvärlden och dess normer så tycker vi att detta ställer till problem när man ska förklara det som går utanför normerna t ex tycker vi att om det är så som social konstruktion säger så borde homosexuella, bisexuella eller transexuella inte finnas då dessa går utanför de normer och ideal som finns i vårt heteronormativa samhälle. Vi menar att det alltid kommer att finnas människor som går utanför normerna och detta tycker vi visar på att även om mycket är socialt konstruerat så går det inte att förklara allt utifrån detta synsätt. Under teoridelen skrev vi om Sernhede (1995) som anser att det moderna samhället gör unga till vad han kallar sökare då inget längre är givet. Vidare menar han att föräldrarna tidigare visade vägen för sina barn i livet men att detta numera är förändrat. Vi tänker oss att familjen inte längre är lika betydelsefull då man gör mindre saker gemensamt och samhället blir allt mer individualiserat. Sernhede (1995) säger att unga tidigare kunde lära sig ett arbete av ex. en släkting men att idag måste man söka kunskap på annat sätt. Vi tror att TV kan vara ett av dessa kunskapsvägar. Några av ungdomarna sa att de tittade på program som de lär sig något av, dels kunde det handla om att lära sig att laga mat men program med budskap i kom även upp i diskussionen. Program med budskap i var något vi fastnade lite för då detta kan ses som en form av vägledning i livet. Vi tänker oss att precis som en särskild bok eller religion med budskap kring hur man lever sitt liv på bästa sätt så kan ett TV- program förmedla något sådant.

Related documents