En av följderna till att ungdomar och barn har större tillgång till egen TV är att de får en mer privat sfär vilket vi nämnde under teori. Detta tror vi kan påverka hur mycket insikt föräldrarna har i vad ungdomarna tittar på. Vidare menar vi att det kan påverka hur mycket man diskuterar det man tittar på och på så sätt bearbetar det man upplevt genom TV:n. Tolkningen av det man ser på TV blir enligt oss avgränsad till ungdomen själv och möjligtvis de vänner som ungdomen ventilerar med, vilket stämde bra överens med vad ungdomarna sa. Den undersökning av Medierådet (2005) som vi presenterade i tidigare forskning visade att
kommunikationen mellan de som tittar kan vara betydelsefull för vad som
egentligen visas i programmen. Intryck av det man ser påverkas och förändras då man ser på TV tillsammans med andra. Eftersom den största delen av ungdomarna i våra intervjuer tittade på TV själva menar vi att detta kan påverka vilken
medvetenhet man får om det man tittar på. Medierådets undersökning (2005) visade att det var ungefär hälften av deras undersökningsgrupp brukade prata med sina föräldrar om vad de tittar på TV, våra intervjuer visade dock att det var väldigt få av ungdomarna som gjorde detta. Några av dem diskuterade program med föräldrar och diskussionerna kom då i huvudsak till att handla om hur verklighetstroget något är. I övrigt verkade de flesta ungdomar diskutera
programmen väldigt lite med sina föräldrar, några ungdomar menade att de såg på TV med sina föräldrar ibland men det var ingen som verkade diskutera
programmen i större grad. Vad detta beror på är svårt att säga men vi tänker oss att detta kan bero på att, som Sernhede (1995) säger, föräldrar har mindre tid för sina barn. Vi menar därför att diskussioner kring TV-program kanske inte blir det mest väsentliga att diskutera då man har tid att umgås.
Ungdomarna verkade vara överrens om att de påverkas av TV-program, men även om de hade stor insikt i programmen så kunde de inte peka på specifika saker som påverkade dem. Dock nämnde de två saker som de tyckte sig se tydligt i
programmen, det ena var hur tjejer och killar ska vara och det andra var vilken sexualitet som är den rätta. Det förstnämnda dvs hur killar och tjejer ska vara verkade vara något som mest tjejerna berördes och påverkades av. De talade om idealtjejen som de menade att de hela tiden fick se överallt. När de sedan skulle omsätta hur detta påverka dem i sitt eget liv så menade de att de försökte röra sig så lite som möjligt ifrån denna idealtjej. Detta kunde man t ex göra genom att sminka sig för att få en bättre hy, sola för att bli brun och se pigg ut och slutligen använda push up bh för att se ut att ha större bröst. Samtidigt var de noga att balansera detta så att de inte var ”för mycket” i deras verklighet och därmed kunde uteslutas i exempelvis skolan. Detta menade tjejerna påverkade hur de såg på sig själva. Det ungdomarna sa om homosexualitet har vi tagit upp tidigare under avsnittet under rubriken identitet. Burr (2007) råder människor att bli mer misstänksamma mot de sociala konstruktioner som existerar i världen och att det vi uppfattar inte alltid behöver vara sanning. Vi anser att de ungdomar vi
intervjuade verkade vara väldigt medvetna om att de konstruktioner de kunde se på TV för tjejer respektive killar inte stämde med verkligheten. Exempelvis talade de om att det fanns en tydlig idealtjej men samtidigt menade de att de var väldigt få som levde upp till denna och att denna därmed inte var speciellt realistisk. De äldre ungdomarna tog själva upp att många serier ofta utspelar sig i amerikansk miljö och att denna därmed inte är jämförbar med svenska ungdomars liv i en svensk miljö. Detta var inget som de yngre ungdomarna diskuterade utan de tyckte tvärtom att de kunde känna igen sig i de amerikanska serierna som handlar om ungdomar. Detta tycker vi visar tydligt hur stor skillnad det kan vara dessa två år som var ålderskillnaden mellan våra grupper. Vi tänker oss även att de yngre har större behov att ventilera det de ser för att bli mer medvetna medan de som var äldre inte hade samma behov då de redan uppenbarligen fått verktyg att hantera det de såg. Dock verkade dessa verktyg inte komma ifrån diskussioner med vuxna kring vad de såg på TV utan vi tänker att det kanske snarare handlar om naturlig mognad där skolan och kompisar kanske spelar stor roll. Något som är intressant att påpeka som diskussionen kring USA:s inflytande över vad vi ser på TV fick oss att tänka på är att om vi ser på amerikanska program så är deras manus och handling formade i en annan kontext än vår, kanske kan detta påverka hur
exempelvis homosexualitet framställs. Vi anser att detta på ett sätt är skrämmande då skämt baseras på en stereotyp som sedan reproduceras i vårt samhälle.
Ungdomarna nämnde flertal gånger i olika sammanhang under intervjun programmet ”Du är vad du äter”, de verkade vara väldigt insatta i att de fanns mycket som skedde bakom kameran som de inte fick ta del av som tittare. De påtalade t ex att personerna som var med troligen åt onyttigt bakom kameran och att de sedan fettsögs för att ha genomgått en så stor förändring som möjligt inför slutmålet, vilket kan ses som att ungdomarna är mycket medvetna och ofta
diskuterar programmets relevans. Dock kan det också vara ett sätt att få ett försvar där man tänker ”jag kan ändå inte bli sådär”. Ungdomarna menade att de allmänt sett inte var så att man blev jättepåverkad av TV-program men att det hela tiden
beror på vem man är som person. Om man är en ungdom med sämre självkänsla så menade de att det är lättare att bli påverkad av TV-program. Lindgren (2007) menar att Budrillard anser att kulturen i det postmoderna samhället befinner sig i vad han kallar ”kommunikationens extas”. Vi genomgår vi en förändring där det som tidigare varit privat blir offentligt, omoralisk blir rätt och fult blir fint. Detta tycker vi är tydligt när man ser vilken programtyp som är populär, reality-TV är en form av TV-program där man ofta tänjer på gränserna och gör just som Baudrillard menar. Det som tidigare varit privat som sexualitet blir i denna sorts program något allmänt som alla kan ta del av. Inom denna genre var Top model och Du är vad du äter populärast bland våra ungdomar. Båda dessa program bygger på en ytlig handling där förändring av utseendet är centralt, ungdomarna menar att båda dessa program handlar om omvandling till idealet. Enligt den undersökning som socialdepartementet gjorde 2004-2005 (Medie kritiskt nätverk, 2009-04-25) om flickors påverkan av medias skönhetsideal så menade var fjärde flicka i åldern 11-16 år att de påverkades. Programmet Top Model diskuterades också i våra intervjuer då främst gruppen med sjundeklassarna tog upp denna, de menade att de påverkades mycket av det de såg. Trots att ungdomarna påpekade att det inte var ett realistiskt ideal att vara ”pinnsmal” så kände de ändå att det är så som de borde se ut. Ungdomarna nämnde även programmet Desperate
Housewifes under intervjun och en av våra intervjupersoner uttryckte att hon
kände sig som en ”Desperate Housewife”, dock fick vi inte ut någon vidare information om detta. De menade även att man inte identifierade sig med en person i en sådan serie utan att man mer tog flertal karaktärer och bildade sin egen. Vi hade en tanke om att serier som denna visar något man vill ha men inte kan få, de lever i en rik värld som man tar del av. Även om serien säger sig ha en komik som kanalen kallar galghumor så nämnde inte våra ungdomar någonting om detta. Istället pratade man om vissa serier som har budskap om livet och de valde att nämna ”Desperate housewifes” som en sådan serie.
Enligt Medierådet (2005) är en av anledningarna till debatt kring dokusåpor att gränsen för fiktion och verklighet är otydlig och att det därmed är svårt att veta hur man som tittare ska tolka det man ser, vilket stämde överrens med vad ungdomarna i vår undersökning uttryckte. De menade att de hade svårt att se vad som var verkligt och inte ibland i vissa program. Vidare menar Medierådet (a a) att ungdomar tycker att dokusåpor är spännande och att en av anledningarna till detta är att de ofta behandlar sex. Våra grupper verkade inte var så intresserade av denna sorts program även om vissa tog upp några realityprogram vilket dokusåpa är en typ av. Ungdomarna tog bl a upp Idol som ett verklighetsprogram. I
Medierådets (a a) undersökning kunde man se en skillnad mellan killar och tjejer där killar var de som tyckte att dokusåpor var mest onödigt att titta på. Vår undersökning ville inte visa på något sådant. Det var snarare så att killarna i våra intervjuer såg mer allmänt på TV oberoende av vad det var för program, vilket visar på det motsatta som Medierådets undersökning presenterade. Vi har tidigare tagit upp den produktplacering som bl a finns i ungdomsserien Gossip Girl. När tog upp produktplacering med ungdomarna så fick vi ge exempel för att de skulle förstå. Detta är vi medvetna om kan ha påverka ungdomarnas svar. Anledningen till att de inte förstod kan tänkas vara vårt ordval som kanske inte var bekant eller så kände de helt enkelt inte till produktplacering men förstod det som att det var något de borde känna till och därmed spelade med i intervjun. Vi tänker oss att produktplacering är ett smart sätt att lura ungdomar till att känna att de behöver saker. Vi menar vidare att en serie som ska illustrera ungdomsliv kanske är ännu smartare då man troligtvis identifierar sig med denna ännu mer. När Baudrillard
talar om den utbredda ytlighet och fokusering på ”simulering” i vårt samhälle menar vi att problemet med detta är att man som både ungdom och vuxen kan bli förvirrad (Lindgren 2007). Vi tänker oss att man kanske förknippar saker och ytlighet med identitet. Detta stämmer överens med vad en av ungdomarna sa om att hon ibland kunde se någon göra saker på TV men att hon sedan tänker att hon kanske inte ser ut på rätt sätt och har de rätta kläderna för detta.
Då vi intervjuade sjundeklassarna så tyckte vi oss se en stor skillnad i jämförelse med niondeklassarna när det gällde medvetenhet kring vad TV förmedlar och påverkar dem. Våra intervjuer visade att de äldre ungdomarna var mycket
medvetna om vad de tittar på och vad TV-programmen försöker förmedla. Tilltron till vad de såg på TV:n var beroende av vilket program och vilken kanal de såg på. Ungdomarna menade t ex att de mer trodde på något i en dokumentär på SVT än t.ex. ett program som går på kanal 5 eller MTV. Ungdomarna vi intervjuade menade att även om t ex idealpersonerna skapades i media och även om de ansåg att dessa var nästintill omöjliga att uppnå så var det ändå något som dagligen påverkade dem i deras verklighet, som till stor del är i skolan.
9 SLUTSATS
När vi började skriva på denna uppsats hade vi en tanke om att ungdomarna såg mycket på realitytv. Detta visade sig vara missvisande när det gällde just de
ungdomar vi intervjuade.Ungdomarna i vår undersökning pratade inte särskilt
mycket om denna typ av program men det visade sig också att den yngre gruppen tittade mer på detta än den äldre. Vår första frågeställning handlade om
ungdomars identitetsskapande påverkas av TV-program. Den största påverkan vi kunde se var könsidentiteten där idealmannen och idealkvinnan fick stor plats. Trots att ungdomarna verkade vara väldigt medvetna om det de såg på TV och själva påpekade att TV spelade på stereotyper så menade de att de ändå
påverkades av dessa. Ungdomarna påverkades på så sätt att de försökte röra sig så nära de ideal, som de uppfattade fanns för killar och tjejer, som möjligt. Samtidigt balanserade de detta med vad som var tillåtet för killar och tjejer i deras
verklighet. Vår andra frågeställning handlade om hur det skapas en social
konstruktion av kön i de TV-program som ungdomarna tittar på. Svaret på denna frågeställning kan endast besvaras av vår tolkning av vad ungdomarna har sagt, detta förstår vi att man kan vara kritisk mot eftersom tolkningar enligt oss kan ses som en form av konstruktioner. Trots detta valde vi att behålla denne
frågeställning eftersom detta var de i grunden som gjorde att vi ville undersöka ämnet. Vi har därför försökt besvara detta genom att tolka det ungdomarna har sagt tillsammans med den teori som vi har valt att använda. Vi valde även att analysera några av de TV-program som ungdomarna diskuterade, för att själva kunna bilda oss en uppfattning om hur TV-programmen kan påverka. Vi anser att flera TV-program bidrar till att de sociala konstruktioner som finns kring manligt och kvinnligt reproduceras i vårt samhälle. Detta visades enligt ungdomarna genom att tjejer respektive killar skulle se ut på ett visst sätt. Det fanns även vad de kallade killsaker och tjejsaker. Även om vi inte hade heteronormativitet som en frågeställning så har detta behandlats i vår uppsats. Detta för att vi menar att det finns en socialkonstruktion om detta i TV (men även samhället, vilket TV kan ses som en avspegling av) som därmed kan påverka ungdomarna på så sätt att det finns ett rätt och ett fel sätt att vara på. Vi kom fram till att då man gick utanför
normen om heterosexualitet i TV så kom det till att handla om stereotyper om homosexuella som då var ett skämtsamt inslag.
Vår tredje och sista frågeställning handlar om ungdomarnas medvetenhet kring vad de tittar på. Vi anser att vårt resultat visade tydligt vilken skillnad det kan vara beroende på ålder, hos de äldre intervjupersonerna mötte vi stor medvetenhet vilket visar att vår hypotes om att ungdomar faktiskt är kloka individer som kan tolka det de ser och inte bara är mottagare av något de påverkas av. Dock visade den yngre intervjugruppen att denna medvetenhet inte var lika stor. Detta skulle vi kunna dra slutsatsen om att ungdomar i denna ålder inte har lika stor medvetenhet om vad de tittar på som den äldre gruppen ungdomar. Emellertid anser vi inte kunna dra sådana generella slutsatser eftersom vi gjort en relativt liten
undersökning. Dock kan vi säga att vårt resultat gäller för vad några ungdomar anser om ämnet. Även om ungdomarna menar att de har stor medvetenhet om det de tittar på, menar de att de påverkas av TV-programmen, även om de inte vet hur. Dock kunde de peka på fåtal saker som de påverkades av, tex påverkades de av stereotyper i TV och skönhetsideal. Grupperna från niondeklass menade att självförtroendet hos ungdomar spelar väldigt stor roll när det gäller påverkan av TV-program. Vi tänker även att om TV ersätter annan aktivitet så påverkar TV- program mer eftersom ungdomen inte får så många intryck från andra ställen. Våra intervjupersoner verkade inte diskutera TV-program mycket hemma. Vi tror att om det diskuteras mer så påverkas man mindre då man utvecklar sitt kritiska tänkande mer, vilket tror vi i sin tur kan påverka identitetsutvecklingen.
Slutligen vill vi påpeka att vi inte kan vara helt säkra på att ungdomarna påverkas så mycket som de sagt eftersom det även kan vara så att de upplever det som att det förväntas av dem att de ska påverkas. Kanske har de ofta fått höra av vuxna att TV påverkar och att de därmed är en socialt konstruerad tanke. Vi har döpt vår uppsats efter ett citat från en av ungdomarna som var med i intervjuerna. Vi tycker att detta träffar rätt när det gäller vad vi hade för tanke om ämnet innan vi började undersöka det och vilket säger mycket om vad vi kommit fram till i denna uppsats.
”Det är ju mycket hur man ska vara för att passa in och så som tonåring och då spelar ju normerna i media roll för hur man tycker om sig själv”
Abbott, P & Wallace, C (1998) Introduktion till sociologi – feministiska
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Burr, V (2007) Social Constructionism. New York: Routledge.
Butler, J (2007) Genus trubbel; Feminism och identitetens subversion. Uddevalla: Uddevalla AB
Connell, R.W. (1996) Maskuliniteter. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Eysenck, M (2000) Psykologi; ett integrerat perspektiv. Lund: studentlitteratur. Giddens,A (2002) Modernitet och självidentitet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Giddens, A (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, A (2005) Intimitetens omvandling. Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället. Falun: Bokförlaget Nya Doxa.
H Erikson, E (1981) Ungdomens identitetskriser. Lund: Bröderna Ekstrands tryckeri AB.
Jarlbro, G (2006) Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur.
Kulick, D (1996) Queer Theory: Vad är det och vad är det bra för? Lambda Nordica nr 3-4:5-22.
Lindgren, S (2007) Sociologi 2.0. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Medierådet (2005) Ungar och medier. Fakta om barns och ungas användning och
upplevelser av medier.
Rosengren, K-E & Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB. Statens folkhälsoinstitut (2004:24) TV –konsumtion och barns hälsa och
anpassning. En systematisk kunskapsöversikt. Sandviken: Statens
folkhälsoinstitut.
Sernhede, O (1995) Modernitet, adolescens och kulturella uttryck. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P-G & Starrin, B (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Statistiska centralbyrån (2005) Levnadsförhållanden rapport 110. Barns villkor. Örebro: Statistiska centralbyrån.
Stier, J (2003) Identitet; Människans gåtfulla porträtt. Lund: studentlitteratur. Svensson, P-G (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet. I: Svensson, P-G & Starrin, B (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
10.1 Internetkällor:
Fokus (2009-04-17) Gossip Girl –Serien som styr din dotter. Publicerad 1 februari 2008:
http://www.fokus.se/2008/02/gossip-girls-serien-som-styr-din-dotter/
Kanal 5 (2009-05-01) Fakta om programmet ”Desperate Housewifes”:
http://kanal5.se/web/guest/83
Medie kritiskt nätverk(2009-04-25) Socialdepartementets undersökning
angående skönhetsideal: http://xfolio.ur.se/XFolio/main?cmd=catalog&manifest=cecilia&active=urn%3Ax -scam%3Acecilia%3A24&expand=urn%3Ax- scam%3Acecilia%3A24&activeroot=urn%3Ax-scam%3Acecilia%3A9 Nationalencyklopedin (2009-04-07) Identitetsbegreppet: http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/209858
TV 31 (2009-05-01) Fakta om programmet “Du är vad du äter”:
http://www.annaskipper.se
TV 32 (2009-05-01) Fakta om programmet “2 and a half men”:
(http://www.tv3.se/program/2-12-maen-1
TV33 (2009-05-01) Fakta om programmet ”Top Model”:
http://www.tv3.se/program/top-model-7
Vetenskapsrådets etiska regler (2009-03-23):
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska _principer_tf_2002.pdf
10.2 Övriga referenser:
Lill, L (2009-03-09) Föreläsning om innehållsanalys och diskursanalys. Malmö: Malmö Högskola.
BILAGA 1
Intervjuguide Öppningsfrågor
Berätta lite om oss för att sedan fråga mer om dem. (glöm inte nämna anonymitet) Har ni ofta diskussions övningar i skolan?
Hur gamla är ni?
Bor ni alla i detta samhälle?
Introduktionsfrågor
Kan ni beskriva en vanlig TV-dag?
Följdfrågor ifall berättelserna inte är så utvecklade; Hur mycket ser ni på TV?
Vilket är ditt favoritprogram? Tittar du på TV själv?
Nyckelfrågor -Diskussionskort Tjejer och killar är olika i tv
(Märks det någon skillnad mellan hur tjejer och killar oftast gestaltas i de program ni ser? På vilket sätt är det annorlunda om de är annorlunda? Varför tror ni det är så? Påverkas din egen syn på hur killar och tjejer är på grund av tv)
Jag blir ofta inspirerad av TV-program