Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 p Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
”DET ÄR JU MYCKET HUR
MAN SKA VARA FÖR ATT
PASSA IN SOM TONÅRING,
OCH DÅ SPELAR JU
NORMERNA I MEDIA ROLL
FÖR HUR MAN TYCKER OM
SIG SJÄLV”
EN STUDIE OM TV:S PÅVERKAN FÖR
UNGDOMARS IDENTITETSSKAPANDE
JOSEFIN JOHNSSON
VERONICA LILJA
”DET ÄR JU MYCKET HUR
MAN SKA VARA FÖR ATT
PASSA IN SOM TONÅRING
OCH DÅ SPELAR JU
NORMERNA I MEDIA ROLL
FÖR HUR MAN TYCKER OM
SIG SJÄLV”
EN STUDIE OM TV:S PÅVERKAN FÖR
UNGDOMARS IDENTITETSSKAPANDE
JOSEFIN JOHNSSON
VERONICA LILJA
Johnsson, J & Lilja, V. ”Det är ju mycket hur man ska vara för att passa in som tonåring och då spelar ju normerna i media roll för hur man tycker om sig själv. En studie om TV:s påverkan för ungdomars identitetsskapande. Examensarbete i
socialt arbete. 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för
socialt arbete, 2009.
A study on how television influences youngsters in their creation of identity.
Abstract
In this thesis we have examined if some young people's identity is influenced by television programs. We chose to illustrate this from a gender perspective and have made use of social construction theory. We did group interviews with 13 youngsters, in three groups, to find out how much insight they had in what they watch, if they believe that they are affected and how they believe that gender roles in television programs often look. Our questions are: Does young people's identity
take influence of the TV program?How? Creates a social construction of gender
in the television programs that young people are watching? Is there awareness among young people on what they watch and how is this in this case out? Important to emphasize is that our results are not necessarily representative of youngsters in general when we only had the opportunity to interview a few. Our survey showed what many of the youngsters had very high awareness around the influence television programs hade on them; however we saw a clear difference between the groups that was two years younger than the other two groups. In the group with young adolescents awareness was not as great as the others. We found
that young people had their own methods to rule out certain things they saw. Young people felt that even if they where affected much, they had hard to say exactly what influenced them.
Nyckelord: genus, identitet, identitetsutveckling, media påverkan, social
konstruktion, TV, ungdomar.
FÖRORD
Vi vill rikta ett stort tack till alla våra intervjupersoner som kommit med så många kloka och intressanta åsikter kring vårt uppsatsämne. Tack till den rektor som hjälpt oss att få kontakt med lärare och de lärare som gett av sin lektionstid för att vi skulle kunna genomföra våra intervjuer. Tack till er som korrekturläst vår färdiga uppsats och kommit med värdefulla kommentarer. Slutligen ett jättestort tack till Henrik Jönsson som har fungerat som en länk mellan oss och den skola där vi gjorde våra intervjuer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 5
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 5
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2 BAKGRUND ... 6
2.1 TV OCH DESS BAKGRUND I SVERIGE ... 6
3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR ... 7 3.1 DISKURS... 7 3.2 IDENTITET... 7 3.3 KÖN -GENUS ... 7 3.4 UNGDOMAR... 7 4 TIDIGARE FORSKNING ... 8
4.1 UNGAR OCH MEDIER ... 9
4.2 KVINNORS OCH MÄNS FRAMSTÄLLNING I MEDIA... 10
4.3 PRODUKTPLACERING... 12 5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 12 5.1 POSTMODERNISM... 13 5.2 KÖN-OCH GENUSDEBATTEN... 13 5.3 SOCIAL KONSTRUKTION... 14 5.4 HETERONORMATIVITET ... 16 5.5 IDENTITETSUTVECKLING... 17
5.5.1 Identitetsutveckling under adolescensen enligt Erikson m fl...19
6 METOD ... 20
6.1 URVAL ... 20
6.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 21
6.3 DATAINSAMLINGSMETOD ... 21
6.4 BEARBETNING OCH DATAANALYS... 24
6.5 TROVÄRDIGHET, TILLFÖRLITLIGHET OCH GENERALISERBARHET ... 24
6.6 FORSKNINGSETIK... 25
7 RESULTAT... 27
7.1 FAKTA OM TV-PROGRAMMEN... 27
7.1.1 Desperate Housewifes ...27
7.1.2 Du är vad du äter ...28
7.1.3 2 and a half men ...28
7.1.4 Top Model ...28
7.2 ALLMÄNT OM TV ... 28
7.3 TJEJER OCH KILLAR I TV ... 29
7.4 TV:S PÅVERKAN ... 30
7.5 IDENTIFIERING ... 32
7.6 HETERONORMATIVITET I TV ... 34
7.7 UNGDOMARS INSIKT OM TV PROGRAM... 35
8 DISKUTERANDE ANALYS... 36
8.1 IDENTITET ... 37
8.2 KILLAR OCH TJEJER I TV ... 40
8.3 MEDVETENHET ... 43 9 SLUTSATS... 46 10 REFERENSER ... 48 10.1 INTERNETKÄLLOR ... 49 10.2 ÖVRIGA REFERENSER... 49 11 BILAGOR ... 50 BILAGA 1, INTERVUGUIDE ... 50
BILAGA 2, INFORMATIONSBILAGA. ... 51-52 BILAGA 3, SAMTYCKESBILAGA ... 53 BILAGA 4, BESLUT FRÅN ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN... 54
1 INLEDNING
När man slår på TV:n som finns i de flesta hem, kanske till och med i varje rum, finns en oerhörd mängd av kanaler och TV-program man kan välja att se på. Under de senaste åren har det skett en stor förändring i vår media användning. Vi ser mer på TV, har större tillgång till denna och framförallt är vårt TV-tittande
mer individualiserat. Unga människors tillgång till media är stor.Samtidigt hör vi
hur lite tid ungdomar tillbringar tillsammans med föräldrar vilket kan ses som ett förlorande av förebilder under en osäker tid i livet. Om ungdomar ser mer på TV tänker vi att olika former av TV-program borde påverka ungdomarna i deras identitetsskapande. Vi tycker oss se en trend i program med vad vi kallar ”utröstningsprogram” vilket är en typ av realitytv. Med detta menar vi program där man är en grupp från början som sedan ska krympa till en person som vinner tävlingen. Vi menar att detta är program med mobbning på bästa sändningstid. Dessa program präglas av baktalande av andra människor för att själv få vinning. Vi tycker även att program som handlar om att finna kärleken verkar vara väldigt populära idag. Enligt Medierådet (2005) är dokusåpor en omdebatterad program genre eftersom gränser för vad som är verkligt och inte är vaga. Detta försvårar tolkningen för tittaren. Dock vet vi inte om ungdomarna vi kommer att intervjua tittar på denna sorts program.
Vi tycker oss möta stereotypa bilder av vad kvinnligt respektive manligt är i princip all media, och även att det finns stereotypa bilder av homosexualitet. Men hur ser ungdomar på detta? Ser de det och påverkas? De kanske rent av är väldigt medvetna om detta och har egna strategier för att inte påverkas. Anser
ungdomarna att TV skapar ideal som varje dag påverkar ens liv utan att man kan göra något åt det? Vi vill i vår forskning utgå ifrån att ungdomar är kloka
individer som är kapabla att själva filtrera det de ser i TV. Dock vill vi med denna uppsats undersöka om ungdomar påverkas eftersom de befinner sig i den tid i livet då den större delen av ens identitet skapas och möjligen är lättast att påverkas. Vi tycker själva att tiden som tonåring präglades av att passa in i skolan. Normerna och stereotyperna i samhället spelar därmed stor roll och media blir både något som för ut dessa och skapar dessa.
1.2 Problemformulering
Om den trend som numera finns kring TV-tittande håller i sig och det görs en genomsnittlig uträkning så kommer ett barn som föds idag att ha kollat mer på TV än gjort något annat vid 18 års ålder (Giddens, 2003). Det enda som de gjort lika mycket är att sova vilket inte räknas som en form av aktivitet utan mer
nödvändighet. Även om detta inte innebär att alla ungdomar ser på TV så gör vi ett antagande om att den större delen av ungdomar gör det. I en värld av mångfald är identitetsutvecklingsfrågor väldigt centrala. Vem jag är blir i olika
sammanhang väldigt viktigt. Internet, TV och andra fakta och
kommunikationskällor lär oss mycket. Vi frågar oss hur dessa program och andra TV-program påverkar ungdomar eller om de ens gör det alls? Hur upplever
ungdomar könsrollerna i de program de tittar på och hur tror vi att det kan påverka deras syn på sig själva?
1.3 Syfte och frågeställningar
Vi vill fördjupa oss i hur ungdomar upplever könsroller i de TV-program som de tittar på. Övergripande syfte är att ta reda på hur dessa ungdomar uppfattar, tolkar och tycker om TV-program Vi vill också undersöka hur dessa program kan
påverka deras egen konstruktion av identitet. För att specificera vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:
- Påverkas ungdomars identitetsskapande av TV–program och i så fall hur? - Hur skapas en social konstruktion av kön i de TV-program som
ungdomarna ser på?
- Finns det en medvetenhet bland ungdomarna kring vad de tittar på och hur ser denne i så fall ut?
2 BAKGRUND
Eftersom vi har valt att behandla ungdomars TV–tittande och hur de påverkas av de program som går på TV vill vi börja med att introducera bakgrunden till TV:ns utveckling i Sverige.
2.1 TV och dess utveckling i Sverige
På 1940-talet introducerades TV-apparaten för första gången i USA. Den fick sedan en snabb spridning i USA och senare även i övriga västvärlden som
Sverige. År 1999 hade 97% av Sveriges barn och ungdomar TV i hemmet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:24). Under barns uppväxt ser barn i genomsnitt på TV mer än 10 000 timmar vilket är lika mycket tid de tillbringar i grundskolan (a a). En av de största förklaringarna till att vi människor ser så mycket på TV är teknikens framfart. Det har både blivit billigare och ”lättare” att ha tillgång till media. Mindre TV-apparater som är platta och därmed tar mindre plats gör det lättare att placera TV-apparater i flertal rum. Det kan även vara så att teknikens framfart i vårt samhälle har förändrat vår syn på media användning. T ex kan man se en stor skillnad i var TV-apparaten placerades den första tiden efter att det tillverkats. Då var det mer vanligt att man hade en TV-apparat som var placerad så att alla i familjen kunde se på den samtidigt, oftast i ett sällskapsrum. Själva användandet av TV:n var en gemensam aktivitet där ett flertal familjemedlemmar tittade tillsammans. När sedan programutbudet ökade och tekniken blev billigare så hade man valmöjligheten att välja att se program som inte resten av familjen ville se vilket individualiserade TV-användandet. En av följderna till detta är även att det idag är vanligt att barn har egna TV-apparater på sina rum och på detta sätt har de även fått en mer privat sfär. Detta i sin tur påverkar föräldrarnas insyn i vad barn och ungdomar tittar på (Medierådet, 2005).
År 2005 utkom Statistiska centralbyråns (2005) levnadsförhållanden rapport 110. I denna beskriv barn och ungdomars (10-18 år) tillgång till TV och hur mycket de tittar på TV. Rapporten menar att TV-tittandet har ökat tydligt under 1980 –och 90 talen. Andelen barn och ungdomar som tittar på TV mer än nio timmar i veckan har ökat bland både pojkar och flickor. På femton år har det nästan ökat med 25 % i alla åldersgrupper (a a). I rapporten för 2005 kunde vi läsa att 61 % av alla pojkar i 10-18 årsåldrarna har en egen TV, medan 51 % av alla flickor har det. Denna siffra stiger med åldern. Bland 16-18 åringarna ligger siffran istället på 72 % för pojkar och 65 % för flickor. När det gäller hur mycket dessa barn och ungdomar tittat på TV eller video visar rapporten att detta är mycket utbrett. Även här stiger andelen med åldern. TV–tittandet är störst bland barn och ungdomar över 13 år. Vanligast är att barnen och ungdomarna (10-18 år) tittar på TV mellan 1-2 timmar per dag (gäller vanlig vardag), det är ungefär hälften av alla i
undersökningen som gör detta. 29 % av pojkarna och flickorna i åldern 10-18 år tittar på TV eller video 3 timmar eller mer en vanlig vardag. Det är endast 3 % av barnen som undersökts som inte brukar titta på TV eller video alls (a a). En undersökning från 2003 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar att 19%
pojkar mellan 11 och 15 år och 17% av tjejerna i samma ålder tittar på TV minst fyra timmar per dag i veckorna. Under helgerna tittar 40% av pojkarna och 33% av flickorna på TV minst fyra timmar per dag (Statens folkhälsoinstitut, 2004:24).
3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR
Vi har valt att inleda med några förklaringar på de begrepp som återkommer under hela uppsatsen, för att göra det tydligt vad det är vi syftar på när vi använder dessa begrepp.
3. 1 Diskurs
När vi talar om diskurser i samhället syftar vi på de sammanlänkande passager som finns i både tal och skrift. Tal och skrift är det som skapar språket. Med passager menas meningsskapandet kring ett begrepp, alltså: hur skapas mening genom ett ord. Enligt detta sätt att se det är det språket som skapar kunskap och denna kunskap ser vi som vår sanning. Denna sanning är kopplad till makt och det är detta som skapar diskurser om olika begrepp (Lill, 2009-03-09).
3.2 Identitet
Enligt Nationalencyklopedin (2009-04-27) handlar ordet identitet om individens självbild, dvs medvetenheten om vem just han eller hon är. Vi använder ord som identitet, identitetsskapande och identitetsutveckling i vår uppsats. När vi skriver identitet syftar vi som Nationalencyklopedin (a a) på individens självbild; vem är personen? Det kan finnas flertal saker som spelar in i en individs självbild, kön, sexualitet, kroppen, etnicitet och klass kan enligt oss ha stor påverkan på hur individen upplever sin jagbild. När vi skriver om identitetsutveckling eller identitetsskapande så syftar vi på hur detta ”jag” formas. I vår uppsats har vi koncentrerat oss på hur detta formas under ungdomstiden som kan anses vara den tid då den större delen av identiteten skapas (Stier, 2003).
3.3 Kön –genus
När vi i vår uppsats talar om kön syftar vi på det biologiska könet. Det biologiska könet bestämmer genus. Med genus syftar vi på det sociala könet. Giddens (2003) menar att genus är i grunden en fråga om relationerna mellan kvinnor och mäns beteendemönster och identitet. Det är sociala förväntningar på beteenden som anses vara lämpliga för kvinnor respektive män (a a). Jarlbro (2006) menar att genus innebär att det finns en idé om att begreppen man och kvinna och även
manligt/kvinnligt är sociala konstruktioner. Vi kommer att ta upp mer om detta
under vårt teoriavsnitt.
3.4 Ungdomar
Begreppet ungdom kan definieras väldigt olika och åldern kan variera från allt mellan 13 och 30 år. Det finns naturligtvis väldigt stora skillnader inom detta åldersspann och vi har därför valt att definiera vad vi menar med ”ungdomar” när vi använder detta begrepp i vår studie. Ungdomar är för oss den tid då du inte längre är barn och inte hunnit bli vuxen. I huvudsak menar vi ålder mellan 13-18 år (dvs tonårstiden). När vi skriver ”ungdomarna” i vår uppsats och det står i ett sammanhang till våra intervjuer så syftar vi på just de ungdomar som vi intervjuat, dvs ett fåtal niondeklassare. När vi använder oss av begreppet i våra diskussioner syftar vi till ungdomar i allmänhet, men fortfarande i åldern 13-18 år.
4 TIDIGARE FORSKNING
Även om det har gjorts undersökningar av ungdomars påverkan av media så menar vi att vi bara funnit ett fåtal som rör vår inriktning. Även om böckerna kring denna forskning kan anses nyare så menar vi att undersökningarna i sig är äldre och inte längre så aktuella. Dock finns det flertal undersökningar som visar på samband mellan mycket TV-tittande, aggressivitet och fetma. Det finns även tillgång till många rapporter kring hur mycket unga tittar på TV. Några av de undersökningar vi ser som relevanta för vår uppsats redovisar vi här nedan. Hur TV påverkat barn har alltid varit aktuellt, ända sedan TV:n infördes. Forskare började tidigt undersöka effekterna av TV, men den forskning som har gjorts, sedan 1950–talet, har främst handlat om hur barns hälsa, anpassning och hur familjelivet har förändrats av att TV:n blev allt vanligare. 1951 gjorde Maccoby en undersökning bland mödrar till barn och tonåringar som ägde, respektive inte ägde en TV. Undersökningen handlade om olika aspekter av familjelivet. 1976 gjordes en undersökning av Dunn, Josepsson & Wells där de studerade två olika grupper av barn. En av grupperna bodde i ett område där man kunde se på TV och en grupp som inte kunde. Under samma tid (1975-1981) gjordes en undersökning av The Media Panel Program i Malmö och Växjö. Denna undersökning gjordes på flera tusen barn mellan 6 och 15 år som deltog i olika datainsamlingar. Dessa datainsamlingar visade barn och ungdomars TV–vanor ur många olika aspekter, bl a i relation till barnens sociala anpassning (Statens folkhälsoinstitut, 2004:24). I rapporten TV –konsumtion och barns hälsa och anpassning (a a) har analyser gjorts av experiment som andra forskare gjort, men som ännu inte blivit publicerade. Experimenten har undersökt hur barns aggressivitet, övervikt och skolprestationer påverkas av en hög TV-konsumtion. I analyserna har de tagit hänsyn till olika teorier som behandlar två olika typer av modeller. Den ena modellen utgår från TV–programmens innehåll och här nämner författarna t ex inlärningsteorin och kommunikationsteori (vilka utgår från att det finns dolda
budskap i TV-program vilka tittarna uppfattar omedvetet).Den andra modellen
utgår ifrån att det är mängden TV–tittande som påverkar, inte vad det är barnen och ungdomarna tittar på. Här nämns t ex ”displacement hypotesen” (effekten ligger i att tittandet tar bort tid från andra aktiviteter t ex bokläsning, lek och skolarbete) och teorier om att TV–tittande leder till mental lättja. Dessa analyser visar samband mellan hög TV–konsumtion och barns aggressivitet och även på samband mellan hög TV–konsumtion och övervikt hos barn. Sambanden mellan hög TV-konsumtion, oavsett innehåll och förekomsten av inåtvända problem samt skolprestationer är oklart. Författarna menar att när det gäller aggressivitet hos barn och ungdomar med hög TV-konsumtion framstår det relativt tydligt att det är
vad de tittar på som påverkar aggressiviteten. När det gäller övervikt hos barn och
ungdomar är det i stället stillasittandet framför TV:n som påverkar (alltså mängden TV–tittande) och att detta leder till en ond spiral, där det blir mycket lättare att sitta framför TV:n än att göra något som innefattar att de måste röra på sig och väljer därför att sitta framför TV:n. När det gäller skolprestationer så finns det inget tydligt samband, men det som forskarna sett är att det inte är mängden eller innehållet i TV-programmen som påverkar utan att barn med lägre
skolprestationer valde TV-tittande i större utsträckning än barn med högre skolprestationer (a a).
4.1 Ungar och medier –en undersökning av Medierådet
Under 2005 gjordes en undersökning av medierådet, Ungar och medier. Denna undersökning hade som syfte att ”mäta barns och ungdomars användning och
upplevelse av TV, film, dator –och TV-spel och Internet, samt att få en bild av mediesituationen i hemmet” (Medierådet, 2005, s 6). Undersökningen gjordes på
2000 barn och unga mellan nio och femton år. En uppdelning gjordes där ena gruppen (hälften av den stora gruppen) var åldern 9-11 år och den andra 12-15 år. Könsfördelningen är även den jämn (flickor 51 % och pojkar 49 %). Vi kommer att fokusera på den senare gruppen i denna redogörelse, eftersom det är denna som är intressant för oss. Rapporten är gjord som en kvantitativ urvalsundersökning med postal enkät (a a). Resultatet visar att hälften av undersökningsgruppen brukar prata med sina föräldrar om vad de sett på TV eller video/DVD. I
undersökningen ser man att det är 26 % av gruppen 12-15 år som använder TV tre timmar eller mer per dag, 55 % använder den 1-2 h per dag. 64 % har TV på sitt rum. Undersökningen visar även, enlighet med Statistiska centralbyråns (2005) undersökning som vi redovisat tidigare, att de är den äldre gruppen som tittar mer på TV än den yngre gruppen. Resultaten skiljer sig inte väsentligt mellan könen (a a). Studien menar att det är en skillnad om man tittar på TV själv eller med andra. Tittar ungdomarna med andra så menar de att detta är en social aktivitet.
Kommunikationen mellan de som tittar kan vara betydelsefull för vad som egentligen visas på skärmen. Genom att man är några stycken som tittar på TV påverkar och förändrar detta intrycken i hög grad och det visar sig också att man ofta väljer att vara tillsammans med kompisar när man använder media.
Undersökningen visar att ungdomarna tittar på TV lika ofta ensam som med andra (Medierådet, 2005). Giddens (2003) menar att barn och ungdomar idag kan välja mellan ett stort antal kanaler och program som de finner intressanta. Dock menar han att många diskussioner och forskning kring TV:s skadliga inverkan på barn och ungdomar har en tendens att låta som om dessa personer inte är kapabla att själva tolka det de ser. Vidare anser han att det i forskningen istället låter som att personerna är passiva observatörer som bara blir matade. Barns reaktioner på TV är även en tolkning av vad de ser och inte bara just vad de ser på (a a). Enligt Medierådet (2005) kan även denna sk påverkan förändras genom att man tittar på TV tillsammans med någon annan.
Det finns idag många olika genrer inom alla de TV–program som visas. Reality TV är en genre som vuxit fram mycket under 90 och 2000 – talet (Lindgren, 2007). I denna genre får man möta människor som inte spelar roller utifrån ett manus som i vanliga dramaserier. Det finns olika sorters reality TV -program. Dels finns det de som ska utsättas för något särskilt som i Expedition Robinson där man ska klara sig på en öde ö. Sedan finns det de som är inriktade på en specifik arbetsgrupp som livräddarna eller COPS (poliser i USA). Vidare finns det även de som tävlar i någon form av ”talang” som att sjunga i programmet Idol, vara med i en musikal eller tävlingar baserade på utseendet som i programmet Top
Model. Utöver dessa finns det även program som fokuserar på dating som i Bonde söker fru eller Ensam mamma söker. Det finns reality TV som lär oss antingen hur
vi ska uppfostra barn och städa (Super Nanny och Rent hus). Vi kan även finna program inom genren som fokuserar på hur vi ska äta och träna rätt som i Du är
vad du äter. Slutligen finns det programtyperna där man antingen tävlar mot
varandra i en grupp på olika sätt eller där deltagarna ska ta sig vidare i tävlingen genom att göra omoraliska ting som äcklar, t ex Jackass (a a).
Dokusåpor är en form av reality-TV som det har diskuterats mycket kring och sju av tio i hela undersökningsgruppen (9-15 år) tittar enligt Medierådets
undersökning (2005) på detta. Dock visade det sig att barn och ungdomar inte förhåller sig helt okritiska till dokusåpor. Forskarna har även undersökt vad de unga anser om dokusåpor, även om det blir en förenklad bild. De unga anser bl a att de inte lär sig saker som är bra att kunna i livet, de skulle inte vilja var med i en dokusåpa och ser inte heller upp till de som medverkar i dessa typer av program. Däremot så menar de unga att dokusåpor handlar om sex och att det är spännande att se. Vidare visade undersökningen att ungdomarna menar att de ser på dokusåpor för att de får något att prata med kompisarna om. Även här
instämmer flickor i större utsträckning än pojkar att dokusåpor är spännande att titta på och att de får något att prata med kompisarna om. Pojkarna instämmer i större utsträckning i att det är slöseri med tid att titta. Studien visar att
åldersgruppen 12-15 år väljer att se på program med ”vuxnare” karaktär, som är fokuserade på sex och förhållanden. De populäraste TV programmen för denna åldersgrupp är Simpsons på första plats, följt av Big Brother och Paradise Hotel och dramaserien Lost på delad tredje plats. Forskarna menar att en anledning till att sex och nakenhet kan anses vara så spännande för just denna grupp är eftersom att denna grupp är på väg in i eller redan befinner sig i puberteten (Medierådet, 2005).
Dokusåpor är omdebatterade av flera orsaker, en av anledningarna till detta är att gränsen mellan fiktion och verklighet är otydlig och därför är det svårt att veta hur de medverkandes beteende ska tas, det får en annan innebörd än i vanliga TV-program där ungdomarna vet att det är skådespelare (Medierådet, 2005). Även om mycket av innehållet i dokusåpor är regisserat och framförallt redigerat så
framstår denna typ av såpor mycket mer verkligt. Detta medför att denna typ av program blir svårhanterligt för publiken och då framförallt för unga individer. Det gäller inte bara hur sex och våld skildras i dokusåporna, utan också andra delar är viktiga, vilka diskussioner som förs i dokusåporna och vilket språk de
medverkande använder. När det gäller dokusåpor har undersökningen visar att det är stor skillnad mellan könen; flickor tittar betydligt mer än vad pojkar gör. Studien kan inte riktigt förklara varför dessa skillnader mellan könen finns, men menar att det finns en allmän uppfattning att dessa program, som har en stark inriktning på relationer och social interaktion, och att detta är något som flickor skulle vara mer intresserade av än pojkar. Dock menar de att resultatet kan ha med helt andra saker att göra och det skulle vara väldigt osäkert att använda detta resultat för att dra några slutsatser om orsakerna till skillnaderna (a a). Rapporten menar att en bra metod för föräldrar för att få en uppfattning om
hur mycket ens barn använder olika former av media och hur de hanterar intryck och upplevelser som de får via medier, är genom att prata om det som barnen tittar
på och innehållet på det som de tittar på (Medierådet, 2005).
4.2 Kvinnor och mäns framställning i media
Eftersom vi, bland annat, har valt att behandla hur kvinnor respektive män visas i olika TV–program är Jarlbros (2006) bok medier, genus och makt väldigt
intressant för vår undersökning. I denna har författaren Gunilla Jarlbro (a a) visat hur kvinnor har framställs i media sedan 1970 -80 talet och även hur de
fortfarande framställs. I sin studie har Jarlbro (a a) visat att kvinnor framställs, och visas olika mycket beroende på vilket forum det handlar om. I nyhetsmedier är kvinnorna mer sällan än männen rapporter, och även kvinnliga rapporter, precis som manliga, har en tendens att intervjua män i större utsträckning än kvinnor.
Det har även visat sig att när det gäller hur kvinnliga politiker och ledare
framställs i media skiljer detta sig ifrån hur männen framställs. Enligt Jarlbro (a a) omtalas kvinnor i större utsträckning av sina yttre attribut eller i egenskaper av att vara hustru eller moder. Jarlbro (a a) anser att även att när någon är en kvinna, eller när det rör kvinnor så påpekas detta på ett helt annat sätt än om det handlar om män, könet är alltid i fokus och dokumenteras alltid. Jarlbro (a a) menar att detta handlar om att det är mannen som ses som norm i vårt samhälle och att kvinnan inte bara kan vara t ex ”fotbollsspelare”, utan att könet även påpekas i detta sammanhang. T ex talar man om att en kvinna spelar ”damfotboll” och inte ”fotboll”. Medan Jarlbro (2006) menar att kvinnorna är i princip osynliga i nyhetsmedier, säger hon samtidigt att de är extremt synliga i reklam. Detta gäller framförallt unga kvinnor. Reklamerna är enligt Jarlbro (a a) väldigt stereotypa där kvinnorna är unga och är till för att behaga och männen ska vara oberoende och muskulösa. Detta menar hon medför att vissa föreställningar som finns kring genus bibehålls eftersom media (och i synnerlighet reklam) bidrar till en
missvisande och snedvriden syn på hur genus tar sig uttryck i vårt samhälle.
Enligt en undersökning som socialdepartementet gjorde under 2004-2005 så menade var fjärde flicka i åldern 11 till 16 år att hon var påverkad av
skönhetsidealen i media och reklam. Vidare är även färre än var åttonde flicka
nöjd med sitt utseende (Medie kritiskt nätverk, 2009-04-25).Frågan som Jarlbro
(a a) ställer sig är om medierna har någon makt över genusordningen, och hon besvarar detta genom att både säga både ja och nej. Med nej menar hon att det finns forskning som visar på att medierna inte har den starka effekten på oss människor att det skulle påverka. Forskningen menar på att det som händer runt omkring oss och alla samtal som vi har med de personer som finns runt omkring oss, påverkar våra åsikter och attityder mer än vad medierna som vi matas med dagligen gör. Med ja menar hon istället att om vi ser det som att medier fungerar som en del av vår symboliska omgivning och att medierna ingår i vårt dagliga liv när vi ser på omvärlden och hur vi uppfattar saker i denna, medför detta att medieinnehållet blir en viktig del i de samtal som vi för varje dag. Jarlbro (a a) anser att medierna är en del av den samhälleliga kontexten, där vi alla ingår och hon anser att denna bidrar till att skapa vår medborgaridentitet. Genom att ett genus har tolkningsföreträde om vad som är viktigt i världen innebär detta enligt Jarlbro (a a) att medierna har makt över genusordningen.
Jarlbro (2006) har i sin bok Medier, Genus och Makt även redogjort för två studier som är intressanta för vår uppsats. Den ena är en studie av Murnen m.fl. (2003) där forskarna enligt Jarlbro (a a) har kommit fram till att de barn och unga som är stabila och som har någon form av psykisk hälsa verkar identifiera sig mindre med populärkulturens ideal, än de barn och ungdomar som inte har detta, vilket gäller både tjejer och killar. Detta resonemang innebär att de barn och unga som är osäkra i sin identitet troligen i större utsträckning än andra internaliserar de skönhetsideal som finns i samhället. Jarlbro (a a) pratar om att när det gäller femininet och maskulinitet är de flesta program som visas väldigt konservativa och präglade av en hegemonisk maskulinitet. Hon menar att detta är särskilt tydligt i de dokusåpor som går ut på att hitta ”den rätte”. Mannen är stark och presterande och kvinnan är vacker och ung. Detta leder oss fram till den andra
studien som Jarlbro (2006) redogör för,studien av Edin (2005) som handlar om
hur kvinnliga dokusåpa–tittare upplever programmen. Enligt Jarlbro (a a) har Edin kommit fram till att det är i huvudsak kvinnor, ungdomar och unga vuxna som tittar på denna typ av program och hon menar även att han har kommit fram till att
den kvinnliga publiken tydligt avläser dessa stereotyper och tycker att hur könen framställs är väldigt konservativt. Jarlbro (2006) menar att enligt Quin (2004) så gillar tonårstjejer ”relationssåpoperor” och att en förklaring till detta kan vara att detta är för att tjejerna som är för gamla för Barbie och Ken, men för unga för ”riktiga” förhållanden blir tillfredställda genom att titta på dokusåpor. Jarbro (2006) menar att det har riktats mycket kritik mot alla typer av s.k. såpoperor och dokusåpor, inte minst för dess stereotyper när det gäller genusrepresentationen. Hon menar även att produktionsbolag och TV-bolag inte ställt sig helt opåverkade för denna kritik, utan det har skapat en del TV–serier där huvudpersonen varit kvinna. I TV–serierna har kvinnorna haft höga positioner, som t ex Ally Mcbeal (som var advokat) och även låtit kvinnorna vara väldigt frispråkiga när det gäller sin sexualitet (som tv –serien Sex and the City). Till att börja med menar Jarlbro (a a) att dessa serier verkat vara annorlunda i den mening att karaktärerna inte varit beroende av en man, men tittar man närmre på dessa serier menar Jarlbro att i dessa serier så har det varit jakten på ”den rätte” som trots allt varit det centrala i dem. 1994 genomförde Jarlbro (2006) själv en undersökning som främst handlade om barn och TV–reklam men där hon även intervjuade 16 åringar och hur dessa berördes av olika TV–program (då var såpoperan Beverly Hills väldigt populär). Analysen av samtalen med ungdomarna visade tydligt att hur de tolkade TV– programmens innehåll varierade mellan olika ungdomar men att de flesta ungdomar var relativt kritiska till TV–programmen.
4.3 Produktplacering
Enligt Johanna Koljonens artikel Gossip girl, serien som styr din dotter (Fokus, 2009-04-17) finns det en genomtänkt reklamstrategi bakom serien om överklass ungdomar i New York . Serien som till en början fanns i bokform handlar enligt henne mycket om pengar, hemligheter, intriger och har mängder av inbyggd reklam i böckerna. Företaget som gjort såpan har blivit betald av flertal olika företag för att använda deras märke på olika sätt i serien. Dock menar Koljonen att serien har en så pass bra balans med händelserika situationer och spänning att reklamen inte är något man medvetet tänker på. På detta sätt blir ungdomar lurade utan att veta om det. Produktplacering är något man tidigare talat om i film
sammanhang finns nu både på TV, TV-spel och låttexter. Även om det är olagligt med marknadsföring som riktar sig till barn menar Koljonen att ingen
uppmärksammar att det många gånger idag finns just produktplacering i det ex. TV -program som riktar sig till barn.
5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Vi kommer i denna del belysa de olika teoretiska utgångspunkter som sedan ligger till grund för vår analys. Vi har valt att inleda vårt teoriavsnitt med en kortare beskrivning om postmodernism eftersom detta är ett begrepp som vi har kommit i kontakt med under hela vårt arbete. Detta är en tidsepok som spelar stor roll för hur stor vikt just TV-tittande har för vår personliga identitetsutveckling och det är även en tidsepok som har spelat stor roll för flera av de författare vi kommer att använda i vår teori. Då vi valt att belysa ämnet TV, ungdomar och identitet utifrån genus gick det inte att undvika att belysa genus närmare. Vi valde därför att skriva om socialkonstruktion. Vi kommer även i detta avsnitt att i mindre utsträckning att behandla Connells sätt att se på maskulinitet då detta är av relevans för analysering av TV-program. Vidare var det även av stor vikt för oss att beskriva teorier kring identitetsutvecklingen då denna är central i vår uppsats. För att kunna
belysa denna på bästa sätt valde vi bland annat att skriva utifrån Erikssons teorier som är bland de mest kände när det gäller identitetsutveckling. Eftersom vi har varit tvungna att göra en begränsning av teori till vår analys har vi beslutat oss för att inte gå in djupare i maktperspektivet i vår teoridel. Vi är medvetna om att detta är en viktig del inom främst social konstruktion och det hade varit väldigt
intressant att titta på detta. Trots detta valde vi att inte behandla makt djupare då vi blivit tvungna att avgränsa oss.
5.1 Postmodernism
Postmodernism är ett begrepp som används och utvecklades för att förstå sig på ”det moderna samhället” (Lindgren, 2007). Med moderna samhället räknas tiden från 1850- talet fram till idag. Denna tids ledord är bl.a. demokrati, urbanisering, industrialisering och folkbildning. Utöver detta är alla vetenskapliga och
teknologiska framsteg något som sätter stor prägel. I det postmoderna samhället spelar massmedia och populärkultur stor roll för hur de sociala förhållandena då deras makt och centrala roll innebar att de styr dessa förhållanden. Vår
verklighetsbild har i det postmoderna samhället i stort dominerats av
populärkulturella tecken och bilder i media. Det är även så att vår utsida i form av stil och image får större betydelse för oss (a a). Den franske sociologen och filosofen Jean Baudrillard är en av de vanligaste teoretiker som förknippas med postmodernitet (Lindgren, 2007). Lindgren (a a) menar att Baudrillard
intresserade sig särskilt för populärkulturen och konsumtionssamhället. Vidare anser Baudrillard, enligt Lindgren (2007) att just ”yta” präglar vår kultur i stor utsträckning. Vilket han betecknar han som ”tecken på verklighet”. Han menar också att detta är på bekostnad av ”verkligheten”, med detta menas att det som är ”verklighet” som t ex vår livsstil, våra relationer och vår kunskap är starkt
influerade av de ytliga och estetiska uttryck som gör att vi eftersträvar kickar i det postmoderna samhället. Samhället är enligt postmodernismen
konsumtionscentrerat och att gränserna mellan simulerande och det som är verkligt är upplöst. Detta medför enligt Lindgren (a a) att Baudrillard anser att kulturen i det postmoderna samhället befinner sig i en ”kommunikationens extas”, man förändrar det som tidigare var privat till offentligt, det som var fult till fint, det som var omoraliskt till moraliskt och det som var tabu till tillåtet. Han menar att de simulerande koder huvudsakligen förmedlas via medier och konsumtion. Dessa har tagit kontroll över ex. mode, konst, arkitektur, sexualitet, politik och annat som rör vårt sociala liv (a a).
5.2 Kön -och genusdebatten
Giddens (2003) menar att genus och kön är en mycket omdebatterad del inom sociologin. Vi har därför valt att inleda med att kort beskriva två ”förklaringar” som vi dock inte valt att använda i vår teori. Anledningen till att vi ändå har valt att ta upp dessa är för att vi vill att läsaren ska vara medveten om att vi gjort en noggrann övervägning när vi har valt den teori som har störst relevans för vår analys. Dessa diskussioner menar Giddens (a a) handlar om att forskare inte är överens om i vilken grad medfödda biologiska egenskaper får någon inverkan på vår könsidentitet och vårt sexuella beteendemönster. Giddens (a a) menar dock att diskussionen i grunden handlar om i vilken omfattning vi lär oss sexualitet och könsroller. I denna diskussion finns det lite olika teorier som vill förklara detta, bl a teorier som handlar om ”naturliga skillnader” (vilket innebär att skillnaderna mellan könen är biologiskt och medfött) och det finns teorier om
könsrollssocialisation som innebär en distinktion mellan biologiskt kön och social
skillnaderna som utgör en grundläggande referensram som i sin tur påverkas av
kulturella faktorer i samhället.De som förespråkar denna teori (bl a
funktionalisterna) menar att pojkar och flickor lär sig sina könsroller och sin manliga respektive kvinnliga identitet. Könsrollerna skapas bl a genom sociala krafter som belönar eller bekräftar olika typer av beteenden (t ex ”vilken duktig pojke som inte gråter”). De positiva och negativa förstärkningarna hjälper pojkar och flickor att lära sig och leva upp till de förväntade könsrollerna. Om någon skulle utveckla ett handlingsmönster som inte svarar mot dennes biologiska kön (beter sig på ett avvikande sätt) menar de som förespråka detta att orsaken ligger i otillräcklig eller felaktig socialisation. Dock bortser socialisationsteorierna från individernas möjlighet att förkasta eller förändra de sociala förväntningar som hör till de olika könsrollerna. Dessa teorier bortser även från att det finns olika
socialisationsaktörer (som t ex familj, skola och kamratgrupper) kan ställa motsägande krav (Giddens, 2003).
5.3 Social konstruktion
En annan teori som även är med i denna debatt för att försöka förklara genus och kön är social konstruktion. Det är denna teori som vi har valt att använda för att analysera vårt material, tillsammans med det postmoderna synsättet, eftersom vi anser att det är denna som är mest relevant i förhållande till våra frågeställningar. Social konstruktion som teori blev känd i och med sociologerna Peter Berger och Thomas Luckman som gav ut boken Social construction of realty 1966 (Lindgren, 2007). Detta blev början till ett modernt forskningsområde som många forskare har tagit efter. Vivien Burr (2007) menar att det inte finns någon entydig förklaring för vad social konstruktion egentligen är. Giddens (2003) säger
däremot att social konstruktion är enteori som handlar om att den sociala
verkligheten skapas i samspelet mellan individer och grupper.Han anser att de
som förespråkar social konstruktion menar att verkligheten inte är statisk eller fast utan att den formas genom människors samspel med varandra. Människor formar oavbrutet sin verklighet genom de beslut och handlingar de gör. Burr (2007) menar att den sociala konstruktivismen kräver att vi intar en kritisk ståndpunkt till de saker som vi tar för givet när vi försöker förstå vår värld och även oss själva. Detta innebär, enligt henne, att vara kritisk till de observationer som vi gör av vår värld och att dessa inte är givna. Burr (a a) anser att det inte finns några objektiva observationer av världen, utan bara sociala processer och interaktioner i vilka människor alltid är delaktiga i.
Burr (2007) anser, precis som Giddens (2003), att människor konstruerar sin värld mellan varandra. Det är genom de dagliga interaktionerna mellan människor i alla deras olika delar av deras sociala liv, som vi får vår kunskap om världen. Därför är all slags interaktion, speciellt språk, av stort intresse för de
socialkonstruktivisterna. Detta innebär att det som vi ser som sanning, vilket naturligtvis har varierat historiskt och mellan kulturer, skapas av de tankar och idéer som vi har av våra nuvarande sätt att acceptera och förstå världen, tillsammans med andra människor (a a). Giddens (2003) menar, trots att det sociala beteendet styrs av faktorer som normer, roller och gemensamma erfarenheter så är det viktigt att poängtera att individer upplever världen på lite olika sätt utifrån den bakgrund, vilka intressen och vilka mål i livet individen har. Burr (2007) menar att det finns ett enormt antal möjliga sociala konstruktioner av världen eftersom att de förstålelser som finns om världen finns i en bred variation av olika former, och att detta innebär att varje olik konstruktion innebär även olika
sätt för olika människor att agera. Förklaringar eller konstruktioner av världen bekräftar vissa mönster av sociala agerande och exkluderar andra.
Konstruktionerna visar vad som är accepterat eller inte. Som ett exempel på detta kan vi ta alkohol. Det är okej och accepterat att dricka alkohol, men det är inte accepterat att vara alkoholist. Våra konstruktioner av vår värld är därför bundna till maktrelationer eftersom dessa skapar konsekvenser för vad som är tillåtet för olika människor att göra och för hur de behandlar andra (Burr, 2007).
Som vi tog upp innan så uppmanar den sociala konstruktivismen oss att bli mer misstänksamma mot våra antaganden om hur världen visar sig att vara. Detta betyder att hur vi som människor uppfattar världen nödvändigtvis inte hänvisar till verkliga förhållanden (Burr, 2007). Ett exempel på detta är diskussionen om kön och genus, vilket är väldigt intressant för oss att studera. Inom den sociala
konstruktionen så uppfattar man inte kön som något biologiskt nedärvt och genus som något kulturellt inlärt utan dessa förespråkare menar istället att vi ska betrakta både kön och genus som kulturellt producerade produkter (Giddens, 2003). De observationer vi gör av världen ger oss två kategorier av människor, män och
kvinnor. Den sociala konstruktivismen tycker att vi ska kritiskt ifrågasätta om
huruvida kategorierna man och kvinna verkligen är en reflektion av naturligt förekommande skilda typer av människor, eller om detta egentligen är konstruerat (Burr, 2007). Burr (a a) menar att detta kanske tycks vara en absurd idé till att börja med eftersom att det faktiskt finns stora skillnader mellan män och kvinnors reproduktionsorgan, men hon säger att vi blir medvetna om att det finns en gråzon om vi tittar på att det idag finns möjlighet att byta kön genom operation, och även när vi tittar på den debatt som pågår överallt, runt om i världen, om hur man egentligen klassificerar människor som entydigt kvinnlig eller manlig.
Giddens (2003) anser att den teknologi som vi har tillgång till idag görgränserna
oskarpa när det gäller vår kropp. Med detta menar han att människans kropp och dess biologi inte är ”given” utan att en individ kan välja och konstruera och rekonstruera sin kropp efter hur de vill se ut, detta med hjälp av allt från träning, bantning, piercing och frisyr till plastkirurgi och könsbyte. Av denna anledning anser Burr (2007) att vi därför måste börja fundera på om det är så att dessa, till synes naturliga kategorier, istället oundvikligt begränsar kön. De normativa ålägganden av maskulinitet och femininet som finns i en kultur gör att det faktum att om en individ är en man eller en kvinna spelar en betydande roll och lägger grunden för den personen som man är. Den sociala konstruktivismen skulle föreslå att vi lika bra och precis lika orimligt som att vi har kategorierna man och
kvinna, kunde börja dela in människor i kategorierna långa och korta (a a). Detta
resonemang visar att de teoretiker som tror på en social konstruktion av kön och genus distanserar sig från de idéerna om att det skulle finnas en biologisk grund för könsskillnader. Istället menar förespråkarna för social konstruktion att
könsrollsidentiteten utvecklas utifrån upplevda könsskillnader vilka i sin tur bidrar till att skapa och upprätthålla dessa skillnader, vilka vi formar och omformar i alla de tusentals små handlingar som vi utför varje dag (Giddens, 2003). Judith Butler (2007) är en väldigt omtalad författare inom genusdebatten och även om Butler (a a) vill distansera sig från den sociala konstruktionen och söker efter ett begrepp som är mer exakt och utstuderat, så är hennes syfte att ändra de påstådda varaktiga och naturgivna könskategorierna som finns. Butler (a a) menar att även om just kön kan se ut på två olika sätt betyder inte det att konstruktionen av en manskropp respektive en kvinnokropp måste befästa vad en man respektive en kvinna är. Hon säger att manliga och kvinnliga kroppar inte är givna. ”Detta som kallas ”kön” är
kanske lika kulturellt konstruerat som genus; kanske har det rent av alltid varit genus, vilket skulle innebära att skillnaden mellan kön och genus visar sig inte vara någon skillnad alls.” (Butler, 2007, s 56). Butler (a a) anser att genus skapas
genom handling, genom det vi gör –vilket vi anser liknar det som de som förespråkar social konstruktion menar. Hon säger också att ”Det behöver inte finnas något ”handlande bakom handlandet” utan att den som ”handlar” på
olika sätt konstrueras i och genom handlingen” (Butler, 2007, s 223). Lindgren
(2007) beskriver att performativitet är Butlers mest kända begrepp, vilket syftat till att belysa uppkomsten av ”kön”. Butler menar, enligt Lindgren (a a), att det inte bara är genus, utan att även kön är något som uppkommer som en konsekvens av vårt (människors) handlande. Allt vi gör i givna sammanhang och tidpunkter är med och skapar kön. Huvudpoängen med det Butler kallar performativitet är att våra identiteter inte ger uttryck för en inre kärna hos individen som denna
medvetet agerar ut. Vidare menar Butler, enligt Lindgren (a a) att vi inte kan välja vilket kön vi har eftersom detta är något som skapas i vårt samhälle. Vad som är kön är ett resultat av upprepade kulturella mönster skapas och återupprätthålls genom vår upprepning av dem.
5.4 Heteronormativitet
Anledningen till varför vi valt att ta upp heteronormativitet är för att vi tycker denna är av stor vikt när man diskuterar identitet. Enligt oss är heteronormativitet något som är social konstruerat i samhället och som ger sig uttryck bl a TV-program. Heteronormativitet sänder enligt oss ut signaler om att det finns ett sätt att vara sexuell man respektive kvinna på. Vi har valt att behandla detta för att detta kanske kan påverka hur ungdomarna ser på sig själva och sin genusidentitet. Även om vi inte tar upp sexualitet i intervjuerna så hoppas vi beröra
heteronormativiteten. Giddens (2005) menar att vi idag föds in i
heterosexualiteten som en dominerande norm i samhället. Heterosexualitet ses som det naturliga, andra alternativ som inte är heterosexualitet tystas ner eftersom de fråntas sin legitimitet genom att heterosexualiteten har den största
legitimiteten. Det är även så att heterosexualitet är det mest acceptabla och för vissa människor det enda sätt att tala om sexualitet (a a).
När det gäller homosexualitet så erbjuder diskursen om sexualitet en begränsad meny för hur man skapar sin sexuella identitet. Vissa av dessa diskurser om sexualitet, som finns i vårt samhälle, skiljer på olika former av sexualitet, t ex homosexualitet. Dessa diskurser innebär även att vi identifierar oss med en ”normal” sexualitet och en ”pervers” sexualitet, vilket inkluderar i princip allt annat (t ex homo, -bi, -transsexualitet). Här är det den heterosexuella sexualiteten som ses som det ”normala”, det naturliga och det rätta medan homosexualiteten är det perversa, onaturliga och det felaktiga (Burr, 2007). Inom queerteori finns det en central tanke om att ifrågasätta och kritisera det heteronormativa samhälle vi lever i. Vidare menar man att denna inte så självklar som kan upplevas (Kulick, 1996). Användningen av termerna hetero –eller homosexualitet som de normala och perversa skapar en illusion av att all variation av homosexualitet och all form av heterosexualitet bara är en spegelbild av heterosexualiteten (Burr, 2007). Giddens (2003) anser att när det gäller homosexualitet i västvärlden ses detta oftast som att det handlar om en person som tydligt skiljer sig från majoriteten av befolkningen när det gäller hans eller hennes sexuella inriktning. Däremot har attityderna mot homosexuella ”normaliserats” i många västerländska länder och positiva bilder av homosexuella relationer har blivit allt vanligare i pressen och media. Även om homosexualiteten är något som blir allt mer accepterat, förblir
också både heterosexismen (den process där alla som inte är heterosexuella kategoriseras och diskrimineras pga. deras sexuella läggning) och homofobin (fruktan och förakt för homosexuella individer) djupt rotade företeelser i många delar av det västerländska samhället (Giddens 2003).
Connell (1995) är en av de personer vi inte kan utesluta då vi diskuterar genus och heteronormativitet. Hennes bok maskuliniteter har haft stor betydelse inom detta forskningsområde. Connell (a a) betonar att ordet manlighet inte kan ses som ett sätt att vara, hennes grundtanke är att manlighet är beroende av kulturen och samhället man lever i. Vad som anses vara den ”normala manligheten” beror på vart man befinner sig, under vilken tid och vilka specifika föreställningar om manlighet som det finns där. Vidare är det även så enligt Connell (a a) att
manlighet endast kan existera om dess motsats kvinnlighet existerar. Om vi ser på kön/genus på detta vis så är det varken något objektivt eller fastställt utan snarare en ordning av sociala praktiker (a a). Connell (1995) menar att kön uppkommer i ett system av relationer, hon beskriver hur maskulinitet skapas genom social konstruktion i olika delar av samhället då relationerna mellan könen konstrueras och förändras i interaktion med i de vardagliga relationerna och i de strukturer som finns i samhället. Hon menar att kön och t ex klass och etnicitet (som exempel på sociala strukturer) påverkar varandra och skapar varandra, det finns inget som står isolerat ifrån något annat. Connell (a a) menar att det finns fyra olika sorters manlighet, dessa är hegemonisk, medskyldig (”complicit”),
underordnad och marginaliserad. Den hegemoniska manligheten är den manlighet som för tillfället ses som normen och den del av Connells (a a) manlighetsbegrepp som är intressant för oss i vårt arbete. Denna typ av maskulinitet är enligt Connell (1995) den manlighet som värderas högst i samhället och den förknippas med vissa förmåner. Det är även denna maskulinitet som garanterar mäns dominanta position och kvinnors underordnande. Trots att det är denna manlighet som ses som normen i vårt samhälle, menar Connell att det är få personer i samhället som stämmer in på hegemoniska manligheten. Dock kan vi se den förmedlas av t ex manliga filmhjältar och berömda idrottsmän (a a). När det gäller homosexualitet menar Connell (a a) att den patriarkala kulturen har en enkel tolkning av dessa män och den tolkningen är att de saknar maskulinitet. Denna förklaring menar hon är uppenbart kopplad till en av vår kulturs vanligaste föreställningar som handlar om sexualitetens mysterier, att motsatser dras till varandra. Om någon dras till det maskulina måste den personen vara feminin. Även om inte personen ser
kroppsligen feminin ut, så i alla fall själsligen (a a). Vilket då även borde gälla lesbiska.
5.5 Identitetsutveckling
Identiteten består av att dels ha en upplevelse av att vara levande, dels att ha en skarp gräns till andra, att själv bestämma över tankar och handlingar man gör, en känsla av att vara densamma trots de situationer man ställs inför i livet och slutligen känslan av att bara ha ett jag. Identitet har att göra med att vara samma person varje dag oavsett situation, dock har identiteter egentligen bara betydelse i relation till något annat (Stier, 2003). När vi, under begreppsförklaringarna, försökte förklara begreppet ”identitet” menade vi att enligt Stier (2003) är det flera saker som kan påverka ens självbild (också kallad för jagbild) b la kön, sexualitet och etnicitet. Han menar att det går att urskilja två olika sorters ”jag” när man talar om identitet, den ena är subjektsjaget som utgår ifrån att jag som människa är en del av och agerar i världen. Den andra delen är objektjaget som står för den bild av vem vi är utifrån de föreställningar som finns om människor i
samhället. Vår identitet innehåller dessutom en dimension som är tillgänglig för andra människor och en som bara jag själv som individ har tillgång till (a a). Om vi ser till vad socialkonstruktivismen säger om identitet, så menar dessa förespråkare att en mängd diskurser konstruerar och producerar konstant vår identitet. Vår identitet skapas därför inte från insidan av en person, utan från den sociala världen som personen lever i. Genom att säga att identiteter är socialt konstruerade genom de diskurser som råder i samhället betyder det inte att dessa identiteter är tillfälliga. När vi identifierar saker, som t ex ett djur eller en växt, ger vi detta en identitet. Det är vi, som människor som sätter identiteter och den identitet som du väljer har mer med själva syftet på det objekt du identifierar att göra, än vad det har med objektets natur. Detta gäller även det som skapar en människas identitet, som t ex maskulinitet/femininet, hetero/homosexualitet, svart/vit, arbeta/medelklass o s v, dessa ses som socialt tilldelade identiteter snarare än personens innersta väsen och det är därför som termen ”identitet” ofta ses som socialt konstruerat. Vår identitet är konstruerad av de diskurser som råder i den kultur vi lever i och i vilka vi kan läsa av i de samtal och kontakter som vi har med andra människor (Burr, 2007). Burr (a a) menar att en persons identitet fås av en odefinierbar sammanvävning av många olika trådar. Alla dessa trådar (som t ex ålder, kön, sexuell läggning, arbete osv) vävs samman och bildar en persons identitet. Varje en av dessa ”trådar” är konstruerade genom de diskurser som presenteras i vår kultur – diskursen om ålder, kön, utbildning, sexualitet osv. Vi blir en slutprodukt, en kombination av de olika versioner av saker som finns att tillgå inom oss. En ung, svart, arbetslös man kommer att få sin identitet
konstruerad från det som finns kring de diskurser som finns i ålder, etnicitet, arbete och maskulinitet. De olika komponenterna betyder inte bara något i sig själv utan har också betydelse för varandra. För varje tråd av vår identitet finns där ett begränsat antal av diskurser från vilka vi förmodligen formar oss själva enligt Burr (a a).
Om man ser till diskurser omkring en persons liv kan man se att en variation av alla olika diskurser, som alla erbjuder olika visioner av hur det är att vara t ex ung, utbildad eller arbetslös. Ibland är detta inget problem att kombinera dessa
identiteter, som t ex om man skulle ”byta” identitet som en ung person som börjar studera på högskola, så blir detta förmodligen ett relativt lätt byte. Skulle det däremot vara en äldre person som börjar läsa efter att ha arbetat en lång tid, kommer denna förmodligen ha svårigheter med att anpassa sig till sin identitet som ”student” (Burr, 2007). Butler (2007) menar att om man uppfattar identiteten som framkallad eller skapad öppnar detta, paradoxalt nog, nya möjligheter till ”handlande” (vilket vi beskrev i början av detta avsnitt). Dessa nya möjligheter hade uteslutits om vi hade sett identitet som redan fastställda och grundläggande. Genom att hon menar att en identitet är framkallad och skapad innebär det att den varken är ödesbestämd, onaturlig och godtycklig (a a). Butler (a a) talar även mycket om ”den fria viljan” och menar att om man ser världen (och identiteten) som skapad skulle detta betyda att dessa är motsatser till varandra och om då identiteten är konstruerad skulle den fria viljan vara instängd i den kulturella konstruktionen.
Sernhede (1995) anser att ”Den av individen egna identiteten är något som växer
fram i ett sammanvävt mönster av psykiska och kulturella processer” (Sernehede,
1995, s 58). I dessa processer spelar föräldrar en stor roll, men samtidigt menar han att föräldrars möjlighet till att på traditionellt sätt fungera som förebilder för
barnen har förändrats. Socialisationen som blivit förändrad från att ha varit en enskild familjs arbete till att bli samhällets är en del i detta. Även arbetslivets påverkan på föräldrarnas tid spelar roll då föräldrarna inte har samma möjlighet till att spendera tid tillsammans med sina barn/ungdomar och därmed inte kan konkurrera ut andra när det gäller att vara förebild. Tidigare var föräldrarna vägledare i livet för sina barn men detta är numera förändrat (a a). Sernhede (a a) menar också att det moderna samhälle vi lever i gör oss människor och främst unga till ”sökare”. Det finns inget som är givet för oss när det t ex gäller vad vi ska arbeta med. Vidare anser Sernhede att man som ung lever i en värld där man kan känna sig väldigt osäker. Sernhede menar vidare att vara ung innebär att inte ha utvecklat stabila strukturer för ens sociala liv (Sernhede, 1995).
5.5.1 Identitetsutveckling under adolescensen enligt Erikson m.fl.
Psykologen Erik Homburger Erikson är ett av de mest kända namnen inom identitetsutveckling (Stier, 2003). Hans stora intresse låg i, enligt Stier (a a), att se hur vårt moderna samhälle påverkade människors identitet. Detta är intressant för oss eftersom det t ex inte är ovanligt att identiteter framställs och konstrueras inom media, litteratur och konst. Han koncentrerade sig mycket på hur individer skapade sig ett meningsfullt själv utifrån ungdomstidens fysiska förändringar (a a). Enligt Stiers (a a) tolkning menade H Erikson att barn och främst tonåringar var de som kunde ge mest i identitetsforskning då dessa befann sig på sin topp av identitetsutveckling. Under ungdomstiden förändras individens livssyn i skuggan av samhällets påverkan. Detta i sin tur bidrar till att individen vill bekräfta eller förnya sin identitet i samhället. Stier (a a) menar också att H Erikson utgick från ett holistiskt synsätt vilket betyder att han hade ett antagande om att vår identitet utvecklas i förhållande till samspel med andra människor och att både de
biologiska, sociala och mentala processerna spelar in. Trots att H Erikson talar mycket om den sociala påverkan så betonar han ändå individens egen förmåga till självbestämmande vad gällande den egna identitetsutvecklingen (a a).
En annan författare som har tolkat H Erikson är Eysenck (2000) och han har beskrivit att Erikson menar att identitetsutvecklingen är en normativ kris under ungdomstiden. H Erikson anser enligt Eysenck (a a) att vi människor under vår levnadstid genomgår åtta psykologiska stadier i vår identitetsutveckling eller som H Erikson kallar det ”Jag-utveckling”. Under varje stadie går vi igenom en kris, denna kris är en ”normal” del av utvecklingen som de flesta individer går igenom i livet och dessa kriser kan både lösas positivt och negativt för individen.
Hanteringen av krisen påverkar sedan om man får en sund utveckling eller inte (a a). H Erikson beskriver ungdomstiden som en tid då samhället tillåter unga människor att prova på att ha olika åsikter både gällande sexuella, politiska och religiösa aspekter. Under ungdomstiden ska man som ungdom ofta besluta om sin framtid genom exempelvis gymnasieval och yrkesval. Vidare anser H Erikson att detta är en av de kriser som ungdomen först tar sig igenom för att sedan ta ett beslut om sin framtid (H Erikson, 1981). H Erikson (a a) ansåg till skillnad från många andra utvecklingspsykologer att hela livets stadier hade betydelse för hur man formas som individ. Om H Erikson (a a) ändå skulle ange en tid som han ansåg vara av lite större vikt än de andra så var det ungdomstiden, dvs.
adolecensen som hade störst vikt för jag-utvecklingen. Krisen under denna tid menade han bestod av ”identitet kontra rollförvirring”. H Erikson (1981) menar att ungdomar som tidigare varit med om kriser som inte blivit bearbetade under barndomen lätt kan falla tillbaka i dessa. Som ungdom kan det vara av stor vikt att få tid på sig att integrera sin ”nya” identitet som även inkluderar sexuell mognad
med den identitet som man haft i sin barndom. Vidare menar H Erikson att det är av stor vikt för ungdomar att söka efter människor och olika former av idéer att tro på och känna tillit till (a a).
Vi har här redovisat våra teoretiska utgångspunkter, vilka vi kommer att använda i vår bearbetning av våra intervjuer. I detta avsnitt har vi utgått från det
postmoderna synsättet och valt ut social konstruktion, olika teorier om
identitetsutveckling, heteronormativitet och Connells syn på manlighet för att vi tror att dessa kan hjälpa oss att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vårt avsnitt om tidigare forskning har vi skrivit med syftet att introducera några av de författare och den forskning som finns i detta ämne. Allt det som vi valt att ta upp har vi även gjort för att vi tror att det är något som vi kommer att kunna ha
användning i vår analys.
6 METOD
För att kunna besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie. Vi ville undersöka om ungdomars identitetsutveckling påverkas av TV-program och i så fall hur den gör det. För att ta reda på detta intervjuade vi 13 ungdomar i nionde och sjunde klass på en skola i södra Sverige. Ungdomarna delades in i tre grupper varav två av grupperna var niondeklassare och en grupp var sjundeklassare. Vid intervjutillfället medverkade vi båda två. Vi hade en tanke om att mindre
gruppintervjuer kunde få ungdomarna att lättare diskutera olika TV-program och vad de tänkte om dessa om de gjorde det tillsammans med andra. Visserligen var vi medvetna om att en gruppintervju även kan medföra att ungdomarna påverkar varandra då de hör vad andra säger om något och därmed anpassar sig. Trots detta menade vi att vi borde få ut mer information om vårt forskningsämne än om vi intervjuar ungdomarna en och en.
6.1 Urval
I vår studie har vi behövt göra ett val, snarare än ett urval eftersom vi är
intresserade av vad en specifik grupp anser och inte vad den stora massan anser. Vi kom fram till att den grupp som vi tror bäst lämpar sig att svara på vår studie är ungdomar i årskurs nio med årskurs sju som komplement för att kunna upptäcka
eventuella skillnader i ålder.Vi ville ha ungdomar som befann sig i den tid i livet
då identiteten utvecklas som mest vilket enligt H Erikson (1981) är under tonårstiden. För att få ungdomar som kunde tala så mycket som möjligt och så fritt som möjligt valde vi att intervjua de som är äldst på högstadiet. Vi tänkte oss att dessa möjligen var mest mogna och mest angelägna att diskutera vårt ämne. Vi valde ut en högstadieskola i en småstad, denna högstadieskola valdes för att vi hade fått kontakt med rektorn och att denne var positiv till vår undersökning vilket underlättade mycket. Rektorn tog sedan kontakt med lärarna i årskurs nio och årskurs sju och de lärare som gick med på att vi kom in i klassen använde vi oss av. De elever som sedan ville delta i undersökningen fick be om samtycke från sina föräldrar innan vi intervjuade dem. Vi hade en tanke om att de ungdomar som ville ställa upp i vår undersökning även kunde vara de som känner att de har något att tillföra om ämnet och som inte känner att de tycker att det är jobbigt att
diskutera i en grupp. Detta trodde vi ledde till att vi fick de informanter som hade mest att säga om ämnet, trots att det var slumpen som avgjorde vilka ungdomar detta blev. Ungdomarna var jämnt könsfördelade, dock inte av anledningen att få
tjejer respektive killars åsikter, då detta skulle ge en antydan om att dessa skulle skilja sig på grund av kön. Den jämna könsfördelning som vi fick i våra
intervjuer, handlade endast om slumpen. Anledningen till att vi valde göra
intervjuer hos både nior och sjuor var för att vi ville se om vi kunde se en skillnad mellan dessa, eftersom båda grupper är i den ålder då vi har en tanke om att identiteten utvecklas som mest. Vi hade inte någon som helst relation till eleverna på denna skola, vilket innebar att vi inte själva kunde påverka eller ”välja ut” våra informanter. De TV-program som vi har valt att analysera, har vi valt ut utifrån de program som ungdomarna uppgett att de brukar tittar på. Vi valde att endast behandla TV-program och utesluta att fråga ungdomarna om annan media som ex. radio, dator och tidningar. Dock var det oundvikligt att inte komma in på media i tidigare forskning eftersom många tidigare studier inte behandlat enbart TV-tittande utan istället media i sin helhet. Ibland kom vi även in på reklam under intervjun med ungdomarna, detta var dock aldrig vår tanke utan något som ungdomar själv tog upp. Då vi valt att göra en delvis ostrukturerad intervju och därmed var öppna för fria diskussioner, där de uppkom under intervjun, valde vi att ta med detta ändå. Vi har dock valt att göra en tydlig avgränsning när det gäller media, denna gräns drog vi vid Internetanvändning bland ungdomarna.
Anledningen till att vi drog gränsen just här är för att vi upplever att
internetanvändningen är ett område som det pratas mycket om idag och att TV-tittandet har fått stå tillbaka lite i och med detta ”nyare” media. Eftersom att TV användningen på senare år har förändrats en hel del, och även TV-programmen har utvecklats och blivit fler tyckte vi att det skulle vara intressant att se ifall forskningen har följt med i denna utveckling.
De 13 personer vi intervjuade ingick i tre olika fokusgrupper. Två av dessa grupper var niondeklassare och en grupp bestod av sjundeklassare. I de två grupper som var med niondeklassarna var där fyra intervjupersoner i varje och i den intervjun med sjundeklassarna hade vi fem personer. Vi kommer nedan att beskriva varför vi valt just detta antal i intervjuerna.
6.2 Tillvägagångssätt
Under våra gruppintervjuer satt vi i ett tomt klassrum som eleverna verkade känna sig väldigt hemma i. Klassrummet låg i samma byggnad som de huvudsakligen har alla sina lektioner i. Deras klasslärare ledde oss dit vilket kan ha inbringat en viss trygghet hos ungdomarna. Deras lärare verkade redan från börjat väldigt positiv till intervjun vilket troligen även påverkade deras inställning till oss och att medverka. Intervjun låg under skoltid vilket ytterligare kan ha medverkat till deras engagemang. De hade i förtid fått information kring intervjun och ett
informationsblad med samtyckesbilaga att ge till sin vårdnadshavare som dessa sedan skrev under. Informationen som ungdomarna fick var inte på något sätt ledande kring vad vi hade tankar om att finna i vår undersökning. Vi berättade endast att det skulle handla om TV-program, vad de tycker och tänker om dem och vad de tror andra ungdomar tycker.
6.3 Datainsamlingsmetod
Vi valde att använda oss av fokusgrupper i vår kvalitativa intervju eftersom vi ansåg att det var ett bra sätt att samla in data kring vad en grupp tycker men samtidigt var det en kvalitativ undersökning där vi kunde ställa följdfrågor. Vid en kvalitativ intervju är målsättningen att hitta företeelser eller egenskaper hos det man undersöker (Starrin & Renck, 1996). Inom kvalitativa intervjuer ställer man öppna frågor där det ges mer utrymme för att följa upp det som intervjupersonen
