Våra intervjuer visade att dessa ungdomar som vi intervjuade var mycket
medvetna om vad de tittar på och vad tv programmen försöker förmedla. Tilltron till vad de såg på TV:n var beroende av vilket program och vilken kanal det var på. Minst tilltro visade det sig att de hade till MVT och 3:an.
”Nyheterna på trean skrattar jag åt, det känns inte seriöst”
Alex, 9:e klass
Tilltron till vad som visas på TV menade de var långt ifrån 100 procent då det helt och hållet var beroende på vad man tittar på. De angav dokumentärer och nyheter som den sorts program de hade störst tilltro till.
”Dokumentärer å så kan det ju vara mer sanning i än annat men man får ta det med en nypa salt för de kan ju välja vad de vill å inte vill visa”
Andrea, 9:e klass
Ungdomarna nämnde program som ”Du är vad du äter” och olika former av dejtingprogram som går ut på att hitta ”den rätte” som tillgjorda och fejkade program när vi diskuterade hur mycket man kan lita på ett program. Trots att de tyckte detta sa de att de nog inte tänkte på att vara skeptiska mot vissa program.
”Man tänker nog inte på att man är skeptisk mot det man ser på TV när man sitter ensam men nu när vi pratar om det så gör man”
Billie, 9:e klass
Under en av våra gruppintervjuer med niorna kom programmet ”du är vad du äter” upp flera gånger. Ungdomarna menade att detta program är ett typiskt program där allt ser bra ut inför kameran men där det säkert sker flertal saker bakom kameran som man inte ser.
”De visar ju ändå aldrig allting.. hon äter grönsaker och det filmas.. men där i mellan äter hon kakor men de visar de inte.. sen fettsuger de inför nästa tagning”
Kim, 9:e klass
Trots att de inte trodde på att det gick till så som de säger att det gör i dessa program, menade några av ungdomarna i nionde klass att de kunde få för sig att ta efter saker som de hörde i programmet. Två personer sa exempelvis att de kunde få för sig att göra tvåhundra armhävningar på kvällen eftersom de hört det i programmet men att det ändå slutade med att de gjorde något onyttigt som att äta godis.
Vi frågade även ungdomarna om de hemma eller med kompisar diskuterade om hur mycket det går att lita på olika TV–program. Det var inte så många av dessa ungdomar som gjorde det. Några ungdomar svarade att de diskuterade hur sanna TV-program egentligen är med sina föräldrar, men att med kompisar så
diskuterade man mest vad som hänt i en serie eller liknande.
”Hemma hos mig pratar vi ofta om det vi sett på TV är sant eller inte och så blir det en diskussion kring det, vi granskar liksom”
Vi kom att diskutera vem det är som bestämmer vad som visas på TV. Intervjupersonerna menade att de någonstans hoppades att det var de som avgjorde vad som visades på TV eftersom TV bolaget inte vill köpa in en serie som ingen tittar på. Dock kom de även längre in i diskussionen fram till att USA nog har en stor delaktighet i vad vi ser på TV eftersom svenska TV-bolag köper in de flesta av de TV-program som de tittar på ifrån USA. Om de sedan fungerar i Sverige så fortsätter programmen här. De trodde att efterfrågan för olika typer av program även har en inverkan på vad som visas. Även om de ansåg sig själva påverka vad som visas så var de noga med att påpeka att det var en stor grupp människor som påverkade och inte dem som enskild person.
”Jag tror att mycket av bestämmelser kring vad som visas på tv ligger utomlands.. framför allt USA.. minst 50 procent är ju amerikanska program”
Lovis, 9:e klass
I den ena guppen diskuterade ungdomarna programmet ”Ugly Betty” som de tyckte hade ett konstigt budskap. De menade att de påpekar att hon är ful men vill samtidigt visa att hon klarar sig i skönhetsvärlden. Vidare menade de att samtidigt som programmet kan ses som ett motstånd till andra program med idealkvinnan i centrum så utpekar man ändå henne som ful.
”De är ju inget bra budskap att hon är ful för vem bestämmer vem som är ful?”
René, 9:e klass
De trodde också att de blir påverkad av reklam och även om de sa att de inte tänker på det då, så kan de se att det ger effekt. Ett exempel på detta är att en av våra deltagare kom på att han bara köpte sportartiklar på stadium, vilket han menade förmodligen berodde på att han såg deras reklam dagligen.
Vi vill avsluta med ett citat från Andrea (9:e klass) som sammanfattar väldigt bra vad ungdomarna sa om TV:s påverkan:
”Alla blir mer eller mindre indirekt påverkade av TV”
Ungdomarna tror att de påverkas av allt som visas på TV, både direkt och indirekt. Hur mycket man påverkas tror ungdomarna beror på hur man är som person, vilken självkänsla och vilket självförtroende man har. Ju bättre
självförtroende man har, desto mindre påverkas man av TV–program.
8 DISKUTERANDE ANALYS
I vårt avsnitt om tidigare forskning har vi skrivit om att dagens ungdomar
tillbringar mycket tid framför TV:n. Detta kombinerat med att ungdomar befinner sig i den tid i livet då mycket av deras identitet utvecklas hade vi en tanke om att TV-programmen kunde påverka hur ungdomarna ser på sig själva. När vi valde att skriva om just TV och inte media i allmänhet fick vi svårt att hitta nyare forskning då forskningen tenderar att antingen röra all mediaanvändning eller bara inriktas på Internet eller reklam. Även om vi förstår att internet också påverkar mycket och tar upp stor del av ungdomars liv så menar vi att det är konstigt att inte
forskningen följer med TV:ns utveckling. Vi hade önskat att man kunde finna mer forskning kring t ex reality-TV och dess påverkan på både ungdomar och vuxna. Om det hade funnits mer forskning kring detta så hade man kanske inte sänt lika mycket av denna sorts program. Vi menar att vissa av dessa program kan ses som en form av legitim mobbningsform på bästa sändningstid, där det till stor del handlar om att se till sitt eget bästa först och baktala andra människor. Vidare
anser vi att detta inte bara är något som ungdomar påverkas av utan vi vågar påstå att individer som inte alls påverkas av det som visas i vissa program är väldigt få. Därmed menar vi att detta även borde gälla vuxna. När vi började skriva på denna uppsats så gick vi in med inställningen att ungdomar är kloka människor som har bra saker att säga och som inte är så lättlurade som Giddens (2003) menar att forskning tenderar att visa. Därför valde vi att intervjua ungdomarna själva och det visade sig att de hade stor kunskap och mycket tankar kring vårt ämne. Något vi tycker är intressant att man i allmänhet ofta talar om hur mycket barn och ungdomar påverkas av något men sällan belyser man det från ett vuxet perspektiv. I rapporten ”TV-konsumtion och barns hälsa och anpassning” (Statens
folkhälsoinstitut, 2004:24) nämner man bl a ”displacement hypotesen” som går ut på att tittandet på TV tar bort tid från annan aktivitet. Ungdomarna som vi
intervjuade lever alla i ett mindre samhälle med ett utbrett föreningsliv. Vi tänker oss att detta kan påverka hur mycket de tittar på TV. Vi upplevde att ungdomarna tittade mycket mindre än vad vi väntade oss kanske kan detta bero på att det finns andra aktiviteter som slår ut TV-tittandet. Närheten till kompisar kan exempelvis vara en av dessa. Några av ungdomarna som vi intervjuade menade att de gjorde annat samtidigt som de tittade på TV t ex angav de att de gjorde läxorna samtidigt. Kanske kan man, enligt oss, tänka sig att TV:ns närvaro påverkar dessa ungdomar mer än de som tittar aktivt på ett fåtal program som de gillar. Enligt rapporten finns det olika teorier om vad det egentligen är som påverkar ungdomar när det gäller TV-tittande. En av dessa menar att det är mängden TV-tittande som avgör hur mycket man påverkas, vi menar därför att de ungdomar som tittar på vissa TV-program ändå får intryck från andra ställen än TV t ex genom omgivningen, fritidsaktiviteter och vuxna. Medan de ungdomar som sitter framför TV:n den största delen av sin fritid är utelämnade till de intryck de får av TV:n. Vi har valt att dela in vår diskuterande analys i tre ämnesområden. Några av dessa går in i varandra, eftersom de hör samman och är svåra att skilja dem åt. Vi valde dock ändå att göra en indelning som bygger på våra tre frågeställningar, detta för att göra vår uppsats tydligare. De tre ämnesområdena är identitet, killar och tjejer i
TV och medvetenhet.