Processledaren berättar att Bjuvs kommun nu utgör den tredje kommunen vilken bolagiserar just en vård- och omsorgsförvaltning där Sollentuna och Höganäs var de första som genomförde reformeringen. Sollentuna utförde sin bolagisering tidigt vilket medförde att Bjuvs kommun inte hade möjlighet att ta del av deras genomförande. Detta eftersom Bjuv inte har någon kontakt med Sollentuna på kommunövergripande nivå till skillnad från Höganäs. Höganäs har bistått med utredningar och yttranden där kontinuerliga dialoger kommunerna emellan ägt
23 Eva-Marianne Nilsson, projektledare, intervju den 27 april 2021.
24 Jessica Alfredsson, förvaltningschef, intervju den 22 april 2021.
25 Anders Månsson, oppositionsråd, intervju den 6 maj 2021.
26 Samuel Sköld, tidigare ekonomichef, intervju den 26 april 2021.
27 Christer Pålsson, kommundirektör, intervju den 21 april 2021.
rum29. Likt processledaren menar kommundirektören att bakgrunden till Bjuvs kommuns bolagisering grundar sig i att Höganäs genomfört denna reformering tidigare. Däremot var deras bevekelsegrunder annorlunda då de istället ville se över sin vård- och omsorgsverksamhet. Samtidigt som kvalitets- och effektivitetsförbättringar framhävdes som huvudargument för grannkommunens reformering så erhöll även de momsersättningen. Bjuvs bolagisering menar kommundirektören å andra sidan grundar sig helt och hållet på ekonomiska motiv där den förändrade driftsformen enbart beskrivs som en teknikalitet. Vård- och omsorgsförvaltningen innan reformeringen ansågs vara av högkvalitativt slag med en god samordning varav bolagiseringen inte ämnar förändra verksamhetens arbetssätt eller kvalitet30. Den tidigare ekonomichefen bekräftar likt övriga respondenter att Bjuvs bolagisering influerades av grannkommunen där deras utredningar och beräkningar användes som underlag vid uppskattning av de ekonomiska effekterna för Bjuvs kommun. Trots att Höganäs avtal och formalia använts som grund så har en egen bolagsordning samt ägardirektiv utformats anpassat utefter Bjuvs kommun och dess kontext31.
Projektledaren anser att det är en fördel att ha möjlighet att efterlikna andra kommuner vid genomförandet av en bolagisering till följd av att man därigenom kan undvika problem som påvisats tidigare32. Detta har således medfört att Bjuvs kommun har kunnat använda Höganäs bolagisering som en mall vid deras genomförande där de kunnat undvika de utmaningar och hinder som Höganäs upplevde samtidigt som de aspekter vilka genomförts väl kunnat anammas. Trots en efterliknelse berättar processledaren att Bjuv behövt anpassa bolagiseringen utefter deras verksamhet och situation. Vidare såg Höganäs process annorlunda ut till följd av att deras bolagisering genomfördes betydligt fortare. Detta har enligt processledaren medfört att Bjuvs genomförande varit mer genomtänkt och skett metodiskt. Höganäs har i efterhand behövt bemöta en del konsekvenser till följd av deras påskyndade process vilket Bjuv kunnat ta lärdom ifrån. Vidare anställdes även projektledaren Eva-Marianne Nilsson i Bjuv33. Höganäs var den första vård- och omsorgsförvaltningen som Nilsson bolagiserade och för närvarande bedrivs en bolagiseringsprocess i Landskrona där även deras vård- och omsorgsförvaltning ska övergå till ett kommunalt bolag34.
29 Maja Bikov, processledare, intervju den 20 april 2021.
30 Christer Pålsson, kommundirektör, intervju den 21 april 2021.
31 Samuel Sköld, tidigare ekonomichef, intervju den 26 april 2021.
32 Eva Marianne Nilsson, projektledare, intervju den 27 april 2021.
33 Maja Bikov, processledare, intervju den 20 april 2021.
Enligt processledaren hade Bjuvs kommun förmodligen inte genomfört en bolagisering om inte grannkommunen hade genomfört detta. Bolagiseringen kom som ett naturligt effektiviseringsförslag till följd av att det stod mellan att antingen behöva riskera att kvaliteten på vården försämrades då det skulle förekomma ett behov av uppsägningar alternativt att erhålla en särskild momsersättning genom att övergå till ett helägt kommunalt bolag35. Den tidigare ekonomichefen bekräftar att förslaget om att bolagisera antagligen inte hade kommit upp om Höganäs inte hade genomfört reformeringen. Grannkommunen ansågs vara banbrytande med att finna denna innovativa ekonomiska lösning där social omsorg köps och säljs varav den särskilda momsersättningen kan erhållas. Bolagisering i sig är inget nytt, men däremot anses Höganäs vara pionjärer gällande just en övergång från en vård- och omsorgsförvaltning till ett helägt kommunalt bolag36. Kommunstyrelsens ordförande berättar vidare att han är osäker på om Bjuvs kommun hade genomfört en bolagisering om Höganäs inte hade genomfört reformeringen tidigare. Företrädare för kommunerna diskuterar strategier och vad man kan finna för synergier varav man således medvetandegör för olika lösningar. Kommunstyrelsens ordförande menar däremot att han är skeptisk till om momsersättningen kommer kunna erhållas i framtiden då en ökning av kommunala bolag inom vård- och omsorgsverksamheter kan leda till att staten uppdagar fenomenet samt ändrar regelverket. Däremot anser han att allt fler kommuner kommer att börja överväga att genomföra en bolagisering då fördelarna aktualiseras37. Vidare tror även oppositionsrådet att förslaget kring bolagisering inte hade aktualiserats om inte grannkommunen hade genomfört reformeringen tidigare. Bjuvs kommun tillhör Skåne Nordväst vilket består av 11 kommuner i samverkan som tillsammans utgör organisationen Familjen Helsingborg. Genom Familjen Helsingborg sker en omfattande samverkan där partier samlas och diskuterar en rad frågor. Kommunerna tar därigenom efter varandra då idéer förmedlas dem emellan. Oppositionsrådet spekulerar att det är i dessa sammanhang som Bjuv hämtat inspiration från Höganäs och deras bolagisering38.
Kommundirektören hävdar till skillnad från övriga respondenter att Bjuvs kommun hade genomfört en bolagisering även om Höganäs inte hade genomfört denna reformering. Om så varit fallet, hade Bjuv istället för att ta del av grannkommunens underlag och erfarenheter, hämtat kompetens från ytterligare externa parter såsom konsulter. Däremot har de, till följd av
35 Maja Bikov, processledare, intervju den 20 april 2021.
36 Samuel Sköld, tidigare ekonomichef, intervju den 26 april 2021.
37 Mikael Henrysson, kommunstyrelsens ordförande, intervju den 5 maj 2021.
efterliknelse, kunnat ta lärdom av de misstag Höganäs gjorde och på så vis har processen varit friktionsfri i Bjuv39.
Den tidigare ekonomichefen berättar att det är givet att man som kommun jämför sig med andra kommuner gällande vilken kvalité och service man kan bistå invånarna med. Som kommun gäller det att vara tidig i utvecklingen och dra nytta av andra kommuners innovativa lösningar. Om en kommun genomför förändringar, såsom en bolagisering, vilket förbättrar resultatet med 1% så är det värt att överväga huruvida den egna kommunen också bör genomföra detta då det innebär stora ekonomiska effekter utan att påverka dels servicen men även förutsättningarna för de anställda40.
Figur 2: Sammanställning av empirisk insamling.
39 Christer Pålsson, kommundirektör, intervju den 21 april 2021.
5 Analys
I analysavsnittet analyseras den insamlade empirin utifrån den institutionella teorin samt situationsteorin, där kapitlet inleds med en analys av beslutet i sig. Utifrån den institutionella teorin berörs legitimitet, löskoppling, isomorfism samt mimetisk isomorfism i förhållande till empirin. Vidare sker analys ur ett situationssynsätt med utgångspunkt i nyckeldimensionerna effektivitet, omgivning samt struktur varpå den empiriska insamlingen används för att sammanflätas med den teoretiska referensramen.