Bolagisering kan klassas som en strukturell reformeringsprocess vilket innebär en rad förändringar inom verksamheten (Bilodeau, Laurin & Vining 2007). Enligt respondenterna identifieras däremot inte betydande förändringar på verksamhetsnivå då detta inte varit syftet. Däremot presenteras att den förändrade driftsformen kommer innebära en tillämpning av en personunion samtidigt som kommunen genom ägardirektiven säkerställer att insynen fortgår. Den fortsatta strukturen garderar därigenom att det kommunala bolaget inte bedrivs i vinstsyfte eller börjar agera i egen regi. Vidare menar en av respondenterna att insynsproblematiken minskar ytterligare till följd av att det kommunala bolaget är helägt där Bjuvs kommun besitter 100% av aktierna. En förändrad driftsform beskrivs således enbart som en teknikalitet men som kan tydliggöra styrningsutövandet vilket Bilodau, Laurin och Vining (2007) identifierar som en påföljd av reformeringen. Däremot hävdar en av respondenterna att det förbättrade ledarskapet samt en ökad flexibilitet bör kunna erhållas även i förvaltningsform.
5.4 Konceptuell analysmodell
I figur 3 synliggörs hur den institutionella teorin samt situationsteorin relaterar till en övergång till ett kommunalt bolag där situationsteorin möjliggör för analys av dimensioner inom verksamheten medan den institutionella teorin möjliggör för analys av hur yttre faktorer såsom influenser från andra kommuner påverkar övergången samt hur generella påföljder hanteras efter att en bolagisering genomförts.
Utifrån situationsteorin har specifika faktorer synliggjorts vilka omfattas av ekonomisk effektivitet, nya utmaningar, lämplighet i den aktuella miljön, anpassning utefter behov samt att driftsformen enbart utgör en teknikalitet. Samtliga utgångspunkter grundar sig i verksamhetens specifika kontext och skapar på så vis en djupare förståelse för den aktuella
kommunens uttryckta behov och faktorer bakom bolagiseringen. Vidare kan de interna faktorerna som uppmärksammats utifrån situationsteorins nyckeldimensioner sammanflätas med de institutionella krafter som synliggörs i illustrationen och som påverkat den aktuella kommunen att övergå till ett kommunalt bolag. På så vis erhålls dels en förståelse för verksamhetens specifika situation, men även en bredare helhetsbild för de yttre faktorer vilka verkat för att driva en kommun till ett visst beslut. Sammanfattningsvis bör samtliga delar i illustrationen tas hänsyn till i syfte att erhålla en övergripande förståelse för vad som påverkar beslutet att övergå till ett kommunalt bolag.
Figur 3: Konceptuell analysmodell.
6 Slutsats
Detta avsnitt ämnar att besvara studiens syfte samt problemformulering vilka presenterades i det inledande avsnittet. Studiens problemformulering lyder:
• Vad påverkar en kommuns beslut att bolagisera en vård- och omsorgsförvaltning? • Hur påverkas en kommuns bolagiseringsbeslut av andra kommuners övergång till ett kommunalt bolag?
Avsnittet avslutas därefter med förslag på vidare forskning.
Syftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar beslutet att bolagisera en vård- och omsorgsförvaltning. Vidare har syftet även omfattats av att undersöka huruvida en kommuns beslut att övergå till ett kommunalt bolag påverkas av andra kommuners bolagisering. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har den institutionella teorin samt situationsteorin applicerats vilket möjliggjort för en djupare analys av dels faktorer vilka påverkat beslutet men även den studerade kommunens kontext.
Den empiriska insamlingen påvisar att de faktorer som inverkade vid beslutet att bolagisera en vård- och omsorgsförvaltning övervägande utgjordes av ekonomiska motiv vilket grundade sig i ett omfattande budgetunderskott som krävde en omgående förändring. Vidare bedömdes även förändrade omgivningsförutsättningar utgöra ett motiv till att genomföra en bolagisering då den aktuella kommunen stod inför utmaningar såsom en ökad äldreomsorg. Bolagiseringen innebar därigenom en verksamhetsanpassning i syfte att vända den negativa budgettrenden varpå Donaldson (2001) menar att anpassning utefter den specifika kontexten som en organisation verkar i krävs för att agera effektivt. De ekonomiska förutsättningarna påvisades kunna förbättras markant till följd av erhållande av en särskild momsersättning vilket fastslår att resultatet överensstämmer med Montins (1990) yttrande gällande fördelaktiga mervärdesskatteregler vid övergången till ett kommunalt bolag. Trots att effektiviseringsmöjligheter på verksamhetsnivå utifrån den empiriska insamlingen redogjordes som en effekt av övergången så utgjorde detta inte det huvudsakliga motivet. Kommunens verksamheter ansågs redan vara av högkvalitativt slag varpå bolagiseringen inte syftade till att förändra det praktiska arbetet.
Övergången till ett kommunalt bolag ansågs enbart utgöra en teknikalitet där de ekonomiska förutsättningarna hade möjlighet att förbättras samtidigt som vårdkvaliteten kunde bibehållas.
Däremot uttrycktes en oro gällande övergången då vård- och omsorgsverksamheter behandlar brukare och patienter vilket innebär leverans av omtanke och känslor. Vidare belystes en rad risker med reformeringen men där dessa bemöttes i form av tydliga ägardirektiv och tillämpningen av en personunion. Detta medförde således att de argument som framfördes vid motsättning av beslutet kunde tillbakavisas.
Vid reformeringen efterliknade den aktuella kommunen en närliggande kommun. Detta skedde dels vid initiering av förslaget där den aktuella kommunen influerades av grannkommunens genomförande till följd av deras påvisade positiva effekter, men även vid genomförandet där bolagiseringsunderlag erhölls. Vidare påvisade även den empiriska insamlingen att kommunen troligtvis inte hade genomfört en bolagisering om inte grannkommunen genomfört reformeringen tidigare. Detta då idén och de fördelar driftsformen för med sig inte hade uppenbarats. Till följd av efterliknelse har kommunen haft möjlighet att undvika konsekvenser och hinder som upplevts vid tidigare reformering vilket påvisar att studiens resultat ligger i linje med de fördelar som DiMaggio och Powell (1983) presenterar vid tillämpning av mimetisk isomorfism. Utifrån empirin påvisades även att det förekommer en samverkan kommuner emellan vilket medför att innovationer samt lösningar kan förmedlas och spridas. Genom ett samarbete på kommunnivå kan effektiviseringsvinster uppnås vilket i studien påvisas i form av erhållande av en särskild momsersättning som omfattar sju miljoner kronor årligen samtidigt som arbetet på verksamhetsnivå inte behöver genomgå någon genomgripande förändring. Trots efterliknelse krävdes ändå en anpassning av dels ägardirektiv men även genomförandet utefter den aktuella kommunens kontext.
Utifrån studiens resultat kan det konstateras att bolagiseringsbeslutet grundade sig i ekonomiska utmaningar där reformeringen påvisades medföra en omfattande intäktsökning, vilket därigenom påverkade beslutsfattandet. Däremot hade den aktuella kommunen troligtvis inte genomfört en bolagisering om inte grannkommunen genomfört detta tidigare vilket synliggör en betydande påverkan av andra kommuners övergång till ett kommunalt bolag. Vidare kan det fastslås att den mimetiska isomorfismen har ett betydande utrymme vid den aktuella kommunens bolagisering där en medveten efterliknelse uttryckts vilken möjliggjorts till följd av den samverkan som skett kommunerna emellan. Sammanfattningsvis påvisar studiens resultat att en kommuns bolagiseringsbeslut i en vård- och omsorgsförvaltning främst grundar sig i ekonomiska motiv till följd av förmånliga mervärdesskatteregler. Vidare kan även
slutsatsen dras att kommuner påverkas av varandra där en bolagisering i en kommun kan medföra att fenomenet aktualiseras i ytterligare kommuner.