3.1.1 Forskningsstrategi
Studien aktualiserar en pågående bolagisering av en vård- och omsorgsförvaltning där syftet är att öka förståelsen kring hur diskussionen och resonemangen fördes, dels vid initieringen av förslaget men också vid beslutsfattandet. Den institutionella teorin och situationsteorin har använts som utgångspunkt vilka bistått med en möjlighet till tolkning av resonemangen. Till följd av detta kommer den aktuella undersökningen att vara av kvalitativt slag. Bryman och Bell (2017) menar att kvalitativ forskning lägger fokus vid ord och förståelse av den sociala verklighet som respondenterna befinner sig i vilket överensstämmer med denna studie där blickfånget ligger vid att skapa förståelse för berörda parters involvering i bolagiseringsbeslutet samt på vilka grunder beslutet fattades. Yin och Retzlaff (2013) beskriver att kvalitativ forskning omsluter fylliga och detaljrika studier som rymmer forskning gällande människors verkliga förhållanden samt den mening de tillskriver livet. Forskare möjliggör, genom kvalitativa studier, ett återgivande av individers åsikter och synsätt vilket skapar en djupare förståelse för det sammanhang och kontext de befinner sig i. Vidare menar Yin och Retzlaff (2013) att intresset för kvalitativ forskning utgörs av forskares önskan av att undersöka människor i en specifik miljö i syfte att skapa insikter och svara på frågor såsom varför och
hur. Till följd av att vi genom en kvalitativ forskningsstrategi kan erhålla information vilken
omfattas av svar på frågor som just varför och hur, anpassade utefter vår specifika studiekontext, så möjliggörs en djupare beskrivning, förståelse samt tolkning av empirisk insamling. Ett kvalitativt tillvägagångssätt är därigenom mest användbart i förhållande till studiens problemformulering och syfte.
3.1.2 Forskningsansats
Med utgångspunkt i det presenterade syftet och studiens problemformulering kommer ett abduktivt förhållningssätt antas. Anledningen till att studien antar en abduktiv forskningsansats grundar sig i att vi under studiens gång färdats mellan dels teori, men även empiri. I studiens inledningsfas antogs en induktiv forskningsansats med inslag av deduktion där deduktion beskrivs som en ansats där teorin kontrollerar och styr vilken riktning forskningen tar. Utifrån teoretiska ansatserdeducerar man därefter en hypotes som sedan testas med hjälp av empiriska data. Induktion tar istället en motsatt riktning där man menar att teori är resultatet och det som genererats utifrån forskningsstudier. Detta innebär att man utifrån observationer konkluderar generaliserbara resultat (Bryman & Bell 2017). Studien krävde däremot anpassningsmöjligheter och ett flexibelt angreppssätt då information som framkom under intervjuerna påvisades inte vara adekvat för den utvalda teoretiska referensramen varav abduktiv forskningsansats aktualiserades som en lösning. Abduktion möjliggör för forskare att undvika de begränsningar som deduktion och induktion medför. Inom den abduktiva ansatsen introduceras en problemställning som följs av en förklaring. Bland konkurrerande tolkningar väljs sedan den främsta ut vilket ger utrymme för rationellt tänkande (Bryman & Bell 2017).
Till en början aktualiserades agentteorin vilken under empiriinsamlingens gång påvisades inte lämpa sig för studien. Därför anpassades, utifrån den information som framkommit under dels intervjuer men även dokument kopplade till bolagiseringen, den teoretiska referensramen utefter vad som erhållits vilket gjorde att fokus istället landade i den institutionella teorin samt situationsteorin. Vid vidare inläsning på den institutionella teorin så belystes att den nyinstitutionella teorin samt mimetisk isomorfism hade högst relevans för studien. Anledningen till denna insikt var att det under intervjuerna framkom information om att Bjuvs kommun vid reformeringen lade vikt vid att efterlikna och följa processen som en grannkommun genomgått när de övergick till ett kommunalt bolag. Till följd av en ständig färd mellan teori och empiri gavs även utrymme för problemformuleringen att förändras under studiens gång där studien till en början lade fokus på bolagiseringens lämplighet i en vård- och omsorgsförvaltning samt processens genomförande i sin helhet, men där detta över tid utvecklades till att fokusera på hur resonemanget och diskussionen fördes under beslutsfattandet. Detta medförde även att den institutionella teorin och situationsteorin lämpade sig för tolkning vilket möjliggjorde en undersökning av varför och hur beslutet fattades.
Användningen av en abduktiv forskningsansats har möjliggjort för oss att kunna säkerställa att teorin, men även problemformuleringen, tillåtits röra sig i olika riktningar där studien anpassats och förändrats utefter väsentlig och relevant information som framkommit under intervjutillfällena samt vid analys av aktuella dokument. En djupare förståelse för resonemangen kring beslutet har därigenom successivt fått utvecklas och växa fram under studiens gång. Abduktion var således ett resultat av att studien krävde detta och inte ett beslut som fattades i inledningsfasen.
3.1.3 Litteraturgenomgång
Den abduktiva forskningsansatsen har präglat litteraturgenomgången till följd av att studien färdats mellan empiri och teori. Detta har inneburit en sökning av litteratur som i efterhand påvisats inte lämpa sig för studien varav ytterligare sökningar genomförts. Detta har varit en kontinuerlig process under studiens gång vilket inneburit anpassning av lämplig litteratur i förhållande till empiriinsamlingen.
Studiens syfte samt problemformulering har utgjort utgångspunkten för litteraturgenomgången där avsikten varit att erhålla väsentlig och användbar information. Vid insamling av underlag till studien har Linnéuniversitetets databas OneSearch samt Google Scholar använts. Via OneSearch valdes en avancerad sökning där filtreringen baserades på den litteratur som var peer reviewed, det vill säga vetenskapligt granskad, i syfte att erhålla så tillförlitlig information som möjligt. För ytterligare filtrering användes utgivningsdatum, materialtyp samt språk där källor valdes ut baserat på dess lämplighet. Utgivningsdatum användes för att se vilken forskning som bedrivits i närtid men där valet av artiklar och böcker även baserades på dess användbarhet. Till följd av detta återfinns dels äldre litteratur där exempelvis Montins (1992) artiklar och Holmbergs (1990) bok fått utrymme men även nyare där Thomassons och Erlingssons (2020) bok bland annat aktualiserats. Filtreringen för materialtyp användes för att finna artiklar, men även böcker. Anledningen till att böcker använts beror på ett möjliggörande av en bredare sammanställning av genomförd forskning samt för att nyansera arbetet. Vidare användes språkfiltrering i syfte att erhålla litteratur på både svenska och engelska. Då studien fokuserar på en svensk kommun utgjorde svenska artiklar en betydande roll då de delgav information som främst går att applicera på den svenska kontexten. Däremot har även litteratur skriven på engelska varit till användning i studien då det bedrivits en rad forskning gällande bolagisering i andra länder med hänsyn till institutionella faktorer vilket inte återfinns i samma utsträckning inom svensk kommunal forskning. Vid litteratursökning i Google Scholar så har
sökning skett med samma utgångspunkter, likt i OneSearch gällande filtrering där utgivningsdatum samt språk använts. Däremot har Google Scholar inte samma filtreringsmöjligheter varav det erhölls fler träffar vid sökning. För att kunna filtrera dessa har dels antal citeringar studerats men även ett säkerställande av att litteraturen varit vetenskapligt granskad vilket undersökts via UlrichsWeb. Vidare har funktionen “citerat av” använts i syfte att finna ytterligare relevanta artiklar som varit av likartad karaktär. De artiklar som varit av relevans vid sökning via både OneSearch och Google Scholar berör bolagisering och kommunala bolag där aktuella sökord har omfattats av: “bolagisering”, “corporatization”, “process”, “decision”, “beslutsfattande”, “kommunala bolag” samt “municipal companies”. Vidare har även artiklar som berört institutionell teori samt situationsteori använts i syfte att stärka den teoretiska referensramen där sökord såsom: “institutional theory”, “institutionell teori”, “isomorphism”, “mimetic isomorphism”, “isomorfism”, “mimetisk isomorfism”, “contingency theory” samt “situationsteori” använts.
3.1.4 Forskningsdesign
En fallstudie har genomförts på en vård- och omsorgsförvaltning vilka befinner sig i en bolagiseringsprocess. En fallstudiedesign svarar enligt Yin och Nilsson (2007) på frågor såsom
hur och varför samtidigt som fokus ligger vid specifika samt aktuella händelser varav man
önskar skapa förståelse för komplexa, sociala fenomen med ringa kontroll över studiemiljön. Metoden förekommer ofta i situationer där forskare önskar skapa en djupare kunskap gällande organisatoriska, politiska samt sociala fenomen där det empiriska materialet omfattas av intervjuer, observationer och dokument (Yin & Nilsson 2007). I denna studie har intervjuer genomförts, men även en dokumentgranskning gällande de underlag som använts vid bolagiseringen samt inför beslutsfattandet. Därigenom erhölls en ökad kunskap gällande vilka faktorer som påverkat beslutet att genomföra reformeringen. En fallstudie var således en lämplig forskningsdesign då detta gjorde det möjligt att svara på hur och varför bolagiseringsbeslutet fastställdes.
Eftersom studien enbart berör en förvaltning som bolagiseras så omfattas detta av en enfallsstudie. En enfallsstudie motiveras enligt Yin och Nilsson (2007) i de fall då studiet utgör en unik situation men även då det förekommer en uppdagande händelse. Detta omfattas av en pågående bolagisering vilket utgör ett unikt studieobjekt. Då det för oss veterligen inte återfunnits tidigare forskning som genomfört studier kring institutionella faktorer bakom en bolagisering av en vård- och omsorgsförvaltning så stärks studieobjektets unikhet ytterligare.
Yin och Nilsson (2007) förklarar att fallstudier ofta används för att belysa varför ett visst beslut fastställts, hur det verkställts samt vad utgången blev. I detta fall aktualiseras beslutet bakom bolagiseringen vilket kommer att skapa en djupare förståelse men även generera kunskap kring vilka faktorer som influerade beslutet. Detta bistår med vetande gällande hur resonemangen fördes vid reformeringen samt om institutionella påtryckningar influerade beslutet.
3.2 Datainsamling
Vid insamling av empiriskt material så har olika typer av data använts vilket möjliggjort för undersökning gällande initieringen av beslutet samt beslutsfattandet i sig. Dokument har använts som underlag vilka består av protokoll från kommunfullmäktige samt utredningar från kommunen, men även intervjuer med nyckelpersoner som varit högst involverade i beslutsfattandet och bolagiseringsbeslutet i sig har genomförts. För att erhålla ytterligare information skickades även en förfrågan till Bjuvs kommun om att få delta på möten gällande bolagiseringen i syfte att bevaka förda dialoger, varav denna tillfrågan avböjdes. I kommande avsnitt presenteras de källor som utgjort insamlingen av empiriskt material mer ingående.
3.2.1 Dokument
För att skapa en djupare förståelse för hur beslutet initierades fram till beslutsfattandet i sig granskades en tjänsteskrivelse, utredningen gällande bolagiseringen, ett yttrande från kommunfullmäktige samt en reservation från Socialdemokraterna i Bjuvs kommun. Sammanlagt användes fyra dokument vilka omfattade ett tidsspann från den 25 juni 2019 till den 18 september 2019. Från tjänsteskrivelsen som publicerades den 25 juni 2019 erhölls information gällande uppdraget att utreda de effektiviseringsmöjligheter som Bjuvs kommun hade kunnat tillämpa. Vidare granskades även utredningsdokument som publicerades den 20 augusti 2019 gällande bolagiseringen i Bjuvs kommun, där bakgrunden samt konsekvenser av förslaget framhävdes. Därefter granskades även ett yttrande vilket publicerades den 18 september 2019 och behandlade beslutet att överföra delar av vård- och omsorgsförvaltningen till ett helägt kommunalt bolag. Slutligen granskades en reservation gällande bolagiseringsförslaget från Socialdemokraterna i Bjuvs kommun där de motsatte sig beslutet. Samtliga dokument är tillgängliga för allmänheten och hämtades från Bjuvs kommuns egna hemsida.
3.2.2 Intervjuer
Vid insamling av empiri har intervjuer genomförts vilket är den dominerande datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning (Yin & Retzlaff 2013). Kvalitativa intervjuer delas vidare in i ostrukturerade och semistrukturerade (Bryman & Bell 2017), varav intervjuer av semistrukturerat slag har genomförts i denna studie. Användning av intervjuer har möjliggjort ett erhållande av information från olika inkluderade parter i bolagiseringsbeslutet vilket därigenom genererat omfattande och detaljrik information gällande reformeringen. Den kvalitativa intervjun kännetecknas av att likna ett samtal där intervjun skapar en social relation och den enskilde deltagaren blir grunden för vilka karaktärer och egenskaper som synliggörs. Ett enhetligt uppträdande och beteende är således inte aktuellt i samtliga intervjuer utan baseras istället på den enskilda sociala interaktionen (Yin & Retzlaff 2013). Intervjuerna har skett i enlighet med utgångspunkterna för kvalitativa intervjuer där de liknat ett samtal men med en tankeram som grund vilken har varierat i samband med intervjuns kontext. Detta benämner Bryman och Bell (2017) som en intervjuguide vilket utgjort grunden för samtliga intervjuer. Intervjun som helhet liknande ett samtal där respondenten gavs frihet att tala fritt och leda samtalet i diverse riktningar. Under intervjuns gång besvarades samtliga frågor varav ingen del påvisades vara känslig för respondenterna. Därigenom upplevdes inga svårigheter gällande de förutbestämda frågorna eller teman som belystes under intervjuerna. Vid avslutning fick respondenten även möjlighet att komplettera med ytterligare information om så önskades.
Intervjuguide
Fallstudien har utgått från två intervjuguider i syfte att erhålla så detaljerade och omfattande svar som möjligt. En intervjuguide kännetecknas av att vara en kort minneslista som berör olika ämnen och områden som ska genomgås i en semistrukturerad intervju. Det som är avgörande vid användning av en intervjuguide är att det finns en flexibilitet då frågandet möjliggör för forskare att erhålla en bild av hur respondenterna upplever sin sociala verklighet. Vid användning av en intervjuguide har deltagaren möjlighet att utforma sina svar på egna sätt och de frågor som ställs behöver inte komma i samma ordning som i guiden. Det kan även tillkomma nya frågor i de fall då den intervjuade nämner något som väcker intresse och som forskaren vill veta mer om (Bryman & Bell 2017). Därav gör en kvalitativ intervju av semistrukturerat slag, med hjälp av en intervjuguide, det möjligt att erhålla mer information till följd av att de intervjuade kan utveckla sina svar på eget initiativ. Bryman och Bell (2017) presenterar några grundläggande anvisningar vid utformning av en intervjuguide varav en av dessa är att skapa en god ordning i de teman som ska beröras så att de vederbörande frågorna
följer på ett lämpligt vis. Däremot är det viktigt att ha i åtanke att ordningsföljden kan ändras beroende på i vilken riktning respondenten väljer att gå i sina svar (Bryman & Bell 2017). Under de genomförda intervjuerna användes två olika intervjuguider med förutbestämda frågor vilka återfinns i Bilaga 1 vid namn Intervjuguide 1 och Bilaga 2 vid namn Intervjuguide 2. Anledningen till att det genomfördes en indelning av intervjuguiderna berodde på en önskan om att erhålla ingående svar gällande bolagiseringsprocessen från de som arbetade inom förvaltningen medan frågorna till politikerna som sitter i kommunfullmäktige i den aktuella kommunen lade mer fokus på beslutet kring bolagiseringen.
Frågorna i intervjuguiden till de förvaltningsanställda delades in i tre olika teman vilka omfattades av allmän information, bolagiseringsprocessen samt ekonomiska faktorer. Under temat allmän information berördes frågor såsom namn och befattning, medan temat bolagiseringsprocess omfattade frågor såsom vad som initierade processen, respondentens delaktighet samt vilka beslut som aktualiserats. Slutligen berörde temat ekonomiska faktorer frågor såsom ekonomiska motiv samt för- och nackdelar med reformeringen. Intervjuguiden som användes vid intervjuerna av politikerna omfattade istället vad som ledde fram till bolagiseringsförslaget samt hur beslutet kom till. Ytterligare vikt lades även vid deras respektive ståndpunkt gällande förslaget samt resonemangen bakom detta. Intervjuguiden grundade sig därigenom på bolagiseringsbeslutet i sig istället för på bolagiseringen som helhet.
Intervjuguide 1 användes för de som arbetar inom förvaltningen och Intervjuguide 2 användes
för de som arbetar som politiker men däremot varierade ordningsföljden på frågorna beroende på vilken riktning svaren tog där det även förekom följdfrågor. Följdfrågorna skiljde sig åt beroende på den intervjuades befattning samt kunskap kring berörda teman vilket medförde ett erhållande av omfattande information från olika synvinklar. Processledaren svarade exempelvis mer ingående på det praktiska gällande själva bolagiseringen medan kommundirektören delgav information gällande beslutets fastställande samt kommunens involvering. Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna ta del av intervjuguiden i syfte att förbereda sig och sina svar.
Inspelning av intervjuer
Samtliga intervjuer spelades in och till följd av detta möjliggjordes granskning samt avlyssning flera gånger där analys utfördes gällande dels vad som sades, men också hur det sades för att få en tydligare förståelse och kunskap kring svaren. Att gå över och lyssna igenom en intervju ger oftast en annorlunda upplevelse än den som uppfattades vid intervjutillfället vilket kan bero på
att man inte kunde höra eller urskilja allt vid det faktiska mötet. Att lyssna igenom en intervju kan även bidra till att forskaren får en tydligare helhetsbild och möjligheten att göra reflektioner uppstår (Thomsson 2010). Vidare förklarar Bryman och Bell (2017) att inspelningar bidrar till att förbättra minnet då det är svårt att skriva ner allt som förmedlas under intervjun. Att kunna gå över intervjuerna i efterhand ökar således tillförlitligheten i det empiriska materialet (Bryman & Bell 2017). Inspelningen säkerställde därigenom att ingen data gick förlorad och att materialet kunde överses ett flertal gånger.
Till följd av den rådande pandemin genomfördes samtliga intervjuer på distans via programmet Microsoft Teams i syfte att säkerställa de medverkandes trygghet. Respondenterna blev inbjudna via en länk där de sedan kunde ansluta till det schemalagda mötet. Innan mötet påbörjades presenterade vi oss, studien och vilka premisser som var aktuella under intervjutillfället. Därefter tillfrågades de intervjuade om de gav samtycke till inspelning av intervjuerna, dels via ljud men även via video. Samtliga respondenter godkände detta vilket har underlättat dataanalysen i arbetet. För att säkerställa att samtliga inspelningar erhölls i sin helhet och inte drabbades av tekniska komplikationer så spelades intervjuerna in dels via Microsoft Teams men även via röstmemo på två mobiltelefoner. Detta säkerställde att inget material gick förlorat. Intervjuerna varade mellan 23 minuter upp till 56 minuter varav de efter inspelning avlyssnades i samband med transkribering. Intervjuerna genomfördes mellan den 20 april och den 6 maj 2021.
Det kan medfölja en del konsekvenser vid genomförande av digitala intervjuer såsom teknologiska problem samt kvalitetsförsämringar (Bryman & Bell 2017). Däremot genomfördes intervjuerna via Microsoft Teams till följd av att samtliga respondenter var bekanta med detta program. Detta säkerställde att inga tekniska svårigheter gällande hantering av programmet uppstod samtidigt som respondenterna med enkelhet kunde ansluta till samtalet. Intervjutillfället med en av respondenterna var till en början ämnad att genomföras via Zoom där det uppstod problem med ljudupptagning. Detta medförde att även denna intervju fick genomföras via Microsoft Teams där en samtalsinbjudan skickades samtidigt som intervjun skulle påbörjas. Bortsett från detta har inga teknologiska hinder uppstått vid den empiriska insamlingen. Gällande kvalitetsförsämringar har en viss fördröjning av ljudupptagning förekommit men detta har inte påverkat intervjun som helhet där transkribering av samtliga intervjuer har kunnat genomföras utan svårigheter.
3.2.3 Urval
Vid val av respondenter användes ett målstyrt urval vilket utgör ett icke-sannolikhetsbaserat urval. Ett målstyrt urval är vanligt förekommande i kvalitativa studier och metoden syftar till att välja ut deltagare som är relevanta för att svara på de frågor som forskaren behöver få svar på. Deltagarna väljs ut på ett strategiskt sätt och till följd av att det inte är ett sannolikhetsbaserat urval går det inte att generalisera resultatet till en hel population (Bryman & Bell 2017). Den genomförda studien innehar respondenter som anses vara relevanta i syfte att svara på problemformuleringen och sammanlagt har sju intervjuer genomförts där urvalet baserats på den information som studien krävt. Intervju har dels skett med processledaren för bolagiseringen vid namn Maja Bikov då hon har det huvudsakliga ansvaret för bolagiseringen i Bjuvs kommun och är ytterst delaktig. Bikov utför delvis praktiska uppgifter för bolagiseringen med en projektledande roll, men arbetar också övergripande med reformeringsprocessen utifrån direktiv från kommundirektören. Vidare intervjuades kommundirektören Christer Pålsson som arbetar som högst ansvarig tjänsteman i Bjuvs kommun och agerar mellanhand mellan kommunfullmäktige och förvaltningen. Pålssons uppgift är att dels ge stöd till politikerna men även att verkställa de beslut som fastställs i kommunfullmäktige vilket i detta fall omfattar bolagiseringsbeslutet. Intervju har även skett med förvaltningschefen samt vd:n för bolaget, Jessica Alfredsson, då hon likaledes varit delaktig i processen och haft en betydande roll vid bolagsbildningen. Alfredsson har vid