Bjuvs kommuns bolagiseringsförslag initierades av att det krävdes effektiviseringslösningar där de studerade vad grannkommunen Höganäs hade genomfört. Detta ligger i linje med det Eriksson-Zetterquist (2009) förklarar gällande organisationers påverkan på dels varandra, men även sin omgivning. Vidare belyser Eriksson-Zetterquist (2009) att organisationer, till följd av efterliknelse, blir mer stabila, vilket varit målet för Bjuvs kommun då de önskar uppnå en ekonomisk stabilitet. Enligt respondenterna krävs det innovativa lösningar för hur kommuner ska generera intäkter då möjligheterna överlag är begränsade. Kostnadsreduceringar beskrivs innebära omfattande följder för dels invånarna i kommunen men även verksamheterna varpå bolagiseringen presenteras som en möjlig lösning där intäktsgenererande istället blir aktuellt vilket även påvisats i grannkommunen. Detta ligger i linje med Turner och Wright (2021) som förklarar att verksamheter inom den offentliga sektorn ämnar att efterlikna varandra då de önskar erhålla de utfall som andra kommuners innovativa lösningar medfört.
Bjuvs kommun menar att de vid utredning av bolagiseringsförslaget blivit införstådda med att reformeringen kan bidra till fler fördelar än enbart ekonomiska där erhållande av en nybyggaranda beskrivs som en av dem vilken förväntas generera ett större fokus på kärnuppdraget. Detta överensstämmer med Turner och Wright (2021) som hävdar att en bolagisering kan medföra att en verksamhet blir mer företagsorienterad samtidigt som en ny syn på marknaden erhålls.
5.2.1 Legitimitet
Enligt Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre (2015) kan ett effektivt agerande hamna i motvikt med vad som anses vara legitimt i samhället vilket i Bjuvs fall omfattas av den komplexa politiska debatt som bolagiseringen gav upphov till då det förekom motstridigheter gällande beslutet. Detta ger upphov till konflikter mellan olika regleringar (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre 2015), vilket bekräftats av samtliga respondenter i Bjuvs kommun som redogjort för det icke-enhälliga beslutet. Respondenterna beskriver att bolagiseringen hade varit mindre komplex i det fall då politikerna varit enade. Vidare menar Donaldson (2006) att
organisationer anpassar sig till sin institutionella omgivning för att erhålla legitimitet vilket däremot inte var fallet för Bjuv då legitimitet inte belysts som ett argument för genomförandet.
Trots att det främsta motivet grundar sig på ekonomiska faktorer så beskriver respondenterna att bolagiseringen även kommer att medföra en möjlighet att uppnå en högre vårdkvalitet till följd av ökade resurser. Detta överensstämmer med det Mone, McKinley och Barker (1998) samt Donaldson (2006) belyser gällande de effekter som kan erhållas vid organisationsanpassning där en verksamhets arbete kan medföra att den aktuella organisationen erhåller en ökad legitimitet. En av respondenterna menar vidare att samtliga beslut som fattas inom verksamheten ska göras med hänsyn till brukarna och patienterna vilka faktiskt påverkas i slutändan.
5.2.2 Löskoppling
Enligt Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre (2015) kan två organisationsstrukturer identifieras vilka omfattas av den rationellt formella samt den informella, där man menar att det går att särskilja vad som bör genomföras i en verksamhet samt det som faktiskt utförs i praktiken. Detta kan kopplas till den konsekvens som respondenterna identifierar där man menar att det finns en risk att det kommunala bolaget förlorar känslan för vem som arbetet egentligen sker för samt varför. Vidare ansågs ytterligare en risk vara att det kommunala bolaget börjar bedriva sin verksamhet i vinstsyfte, varpå detta ska regleras i ägardirektiven i syfte att säkerställa att de regleringar som återfinns formellt även efterföljs informellt i verksamheten. Eriksson-Zetterquist (2009) benämner isärkopplandet mellan den formella- och informella strukturen som löskoppling, där respondenterna framhäver att ägardirektiven ska se till att bolaget inte agerar i egen regi då målet med reformeringen inte är att förändra verksamheten i sig, utan där driftsformen enbart beskrivs som en teknikalitet. Kommunen ska ha en betydande inblick i bolaget där de ska inta samma delaktighet, likt när vård- och omsorgsverksamheten bedrevs i förvaltningsform. Det arbete som sägs utföras praktiskt i en verksamhet kan däremot vara skiljt från det som faktiskt genomförs (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre 2015). Detta ligger i linje med en av de svarandens uttryckta oro där denne menar att tillämpningen av en bolagisering i en vård- och omsorgsförvaltning ger upphov till farhågor då det omfattar leverans av omtanke och känslor.
Meyer och Rowan (1977) belyser att organisationer som är verksamma inom samma bransch påvisar likheter gällande den formella strukturen, vilket överensstämmer med Bjuvs kommun
som likt Höganäs tillämpat en personunion då detta ansågs medföra att klyftan mellan kommunen och bolaget minskade. Vidare belyser en av respondenterna att det finns en risk att köp- och säljperspektivet går för långt vid övergången till ett kommunalt bolag. Detta arbetar däremot kommunen aktivt för att motverka då de tydliggjort för övriga förvaltningar vad som gäller vid debitering av tjänster vilket reducerar risken för det fenomen som Eriksson-Zetterquist (2009) benämner som löskoppling.
5.2.3 Isomorfism
Enligt den insamlade empirin grundar sig Bjuvs kommuns bolagisering i att Höganäs genomfört reformeringen tidigare. Detta går att att koppla till det Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre (2015) benämner som isomorfism vilket innebär att organisationer inom samma bransch blir alltmer lika varandra. Respondenterna förklarade att Bjuvs kommun, likt grannkommunen, stod inför utmaningar där det krävdes effektiviseringsförslag. Enligt Piña och Avellaneda (2018) kännetecknas isomorfism av en process som tvingar en organisation att likna andra till följd av en likartad omgivning vilket ligger i linje med Bjuvs kommun, som genom Höganäs fick inspiration gällande bolagiseringen. Respondenterna presenterade att Höganäs motiv för genomförande av en bolagisering grundade sig på andra faktorer i jämförelse med Bjuvs, såsom kvalitets- och effektivitetsförbättringar på verksamhetsnivå. Däremot erhöll även grannkommunen den särskilda momsersättningen till följd av reformeringen vilket för Bjuv istället utgjorde huvudsyftet med övergången. Enligt Villadsen (2011) uppstår isomorfism till följd av osäkerheter vilket då medför att organisationer efterliknar varandra för att erhålla de fördelar som en viss struktur medfört. Detta överensstämmer med de utmaningar som Bjuv stod inför där de genom efterliknelse kunde dra nytta av den särskilda momsersättningen som har möjlighet att erhållas vid en bolagisering av en vård- och omsorgsförvaltning.
Grossi och Reichard (2008) menar att en bolagisering inom offentlig sektor genomförs till följd av att man vill erhålla en mer affärsorienterad och företagslik verksamhet. Detta är däremot inte i enlighet med den aktuella kommunens motiv då de enbart beskrivs vara ekonomiska och att ingen förändring är ämnad att ske på verksamhetsnivå. Respondenterna framhäver däremot att ytterligare positiva följder kan tillkomma efter reformeringen, men detta beskrivs enbart som en biprodukt av kärnmotivet. Offentliga verksamheter blir alltmer lika varandra till följd av institutionella påtryckningar (Villadsen 2011) vilket går att koppla till Bjuv då de genomförde en reformering till följd av att Höganäs tidigare gjort detta.
De svarande belyste att de stod inför valet att antingen åstadkomma kostnadsreduceringar alternativt finna nya sätt att generera intäkter. Respondenterna menade däremot att en kostnadsreducering hade påverkat verksamhetens vårdkvalitet vilket därigenom utgjorde ett alternativ som avfärdades då bolagiseringen istället påvisades öka intäkterna samtidigt som vårdkvaliteten kunde bibehållas. Organisationer kan genom nyttjandet av isomorfism erhålla en högre vinst (Eriksson-Zetterquist 2009), vilket är fallet i Bjuvs kommun där de kommer att generera intäkter vilka uppgår till sju miljoner kronor per år till följd av den särskilda momsersättningen.
De svarande beskriver att de till följd av efterliknelse av grannkommunen kunnat undvika hinder och konsekvenser som deras bolagisering medförde då reformeringen gick betydligt fortare. Enligt Eriksson-Zetterquist (2009) riskerar den interna effektiviteten att drabbas då anpassningar sker för fort vilket respondenterna menar har undvikits till följd av att reformeringen i Bjuvs kommun skett metodiskt och under en längre tidsperiod.
Mimetisk isomorfism
Mimetisk isomorfism svarar på den osäkerhet som återfinns i en verksamhet varav en efterliknelse minskar att risker behöver tas (DiMaggio & Powell 1983) vilket överensstämmer med fallet i Bjuv där de genom efterliknelse kunnat dra nytta av Höganäs genomförande. Vidare menar DiMaggio och Powell (1983) att organisationen som efterliknas inte alltid är medveten om detta. Detta var däremot inte fallet vid Bjuvs efterliknelse då grannkommunen bistått med underlag och vägledning dels innan beslutet fattades men även under reformeringens gång.
Enligt majoriteten av respondenterna hade den aktuella kommunen förmodligen inte genomfört en bolagisering om inte Höganäs hade gjort detta tidigare. Detta till följd av att man inte hade blivit medveten om de ekonomiska fördelar som en bolagisering medför. En av respondenterna beskriver grannkommunen som pionjärer vilka fann denna lösning i ett tidigt skede vilket medfört att Bjuv inte behövt finna detta alternativ på egen hand. Detta ligger i linje med de fördelar som DiMaggio och Powell (1983) belyser gällande tillämpning av mimetisk isomorfism där de menar att imitering av andra organisationer medför att man slipper finna problemlösningar på egen hand. Vidare är Bjuv tillsammans med tio andra kommuner en del av en organisation som kallar sig Familjen Helsingborg. Respondenterna berättar att de genom denna kommunala samverkan får ta del av närliggande kommuners innovativa idéer samtidigt som de själva har möjlighet att bistå med egna påfund. Genom ett nära samarbete kan
kommunerna anamma varandras idéer och samtidigt uppmuntra till innovation vilket överensstämmer med Voorn et al. (2017) som förklarar att kommuner genom en nära samverkan har möjlighet att uppnå högre effektivitetsvinster. En av respondenterna belyser även att det är givet att man som kommun jämför sig med andra gällande vilken service samt kvalitet man har möjlighet att bistå medborgarna med. Svaranden menar således att det därför är av stor vikt att vara tidig med verksamhetsutveckling och tillämpning av innovativa lösningar vilket genom samarbete kommuner emellan förenklar detta. Vidare menar DiMaggio och Powell (1983) att verksamheter tenderar att efterlikna varandra gällande aktiviteter, struktur samt system vilket bekräftas av respondenterna då grannkommunen använts som mall. Respondenterna redogör även för att projektledaren som bolagiserat vård- och omsorgsförvaltningen i Höganäs kommun även anställts i Bjuv och för närvarande genomför samma bolagiseringsprocess i Landskrona.