Information och verktyg för arbetet mot invasiva arter

Ett av de viktigaste verktygen i arbete mot IAS är ett bra system för informationsutbyte. Mycket infor- mation kan numera nås via webben (internet), även ute i fält med hjälp av små bärbara datorer och mo- biltelefoner. Webbsidor om IAS tillhandahåller faktablad, databaser och kartor baserade på geografiska informationssystem (GIS), men även regler och lagstiftning om främmande och invasiva arter. Trots en trend mot digitalisering kommer tryckt material vara viktigt i framtiden, bland annat som broschyrer och små publikationer för information till allmänheten (t.ex. Sjölund m.fl., 1999 och IPCBC, 2010). En inte försumbar källa för information är vetenskaplig bestämningslitteratur, som möjliggör en säker identifiering av IAS och andra arter30. Bestämningslitteratur kan finnas både i tryckt och digital form. Förutom att hitta och ta emot information är det dessutom viktigt att dela information. Här spelar an- vändarvänliga rapporteringssystem en central roll för att kunna utnyttja data på bästa sätt för framtiden. De följande tre avsnitten beskriver information och verktyg som ofta uppfyller och har flera funktioner, varför det kan finnas en viss överlappning mellan avsnitten. Så tillhandahåller exempelvis ArtDataban- ken information om IAS, men det går också att rapportera observationer i dess databas, ArtPortalen (ArtDatabanken, 2016). Eftersom den tillgängliga kunskapen om IAS – särskilt på webben – kan varie- ra, bland annat i utförlighet och kvalitet, rekommenderas att alltid konsultera flera källor för att granska och verifiera informationen.

2.6.1. Webbsidor

Det finns ett flertal webbsidor som tillhandahåller användbar information om invasiva arter, både i Eu- ropa och i övriga världen. Som första utgångspunkt rekommenderas Naturvårdsverkets sidor om ”Inva- siva främmande arter” (Naturvårdsverket, 2018)31 och med ”Vägledning och regler om invasiva främ- mande arter” (Naturvårdsverket, 2017)32. Här finns samlad information om aktuella regler, bestäm- melser och förordningar i Sverige, vilka arter det gäller samt ett antal länkar till relaterade webbsidor.

ArtDatabanken (2017)33 ger en bra introduktion till främmande och invasiva arter i Sverige. Norska Artsdatabanken (2012)34 ger även faktablad för ett flertal främmande arter, inklusive riskbedömning-

ar. För akvatiska miljöer tillhandahåller Havs- och vattenmyndigheten i Sverige aktuell information om många arter på sin webbsida (HoVM, 2017)35. En hel del information om främmande och invasiva kärl- växter – bland annat beskrivning, utbredning och första fynduppgift – finns även i Den virtuella floran (Anderberg & Anderberg, 2013)36. Webbsidan har för många grupper bestämningsnycklar, som också inkluderar främmande arter (t.ex. jätteloka och blomsterlupin). En annan bra resurs är webbsidan för

GB non-native species secretariat (NNSS, 2017a)37, som tillhandahåller både verktyg och information

om arbetet mot IAS, samt informerar om rapporteringsmöjligheter (NNSS, 2017b)38.

För hela Norden (och Centraleuropa) är den viktigaste online-resursen NOBANIS (2016)39, som har en sökbar databas och faktablad för de flesta arter. NOBANIS täcker terrestriska, sötvatten- och ma- rina miljöer. Förutom faktablad, foton och landsspecifik statistisk information tillhandahåller webbsi- dan även en bestämningsnyckel till marina invasiva arter i nordiska vatten och regelbundet uppdaterade ”artvarningar” (species alerts) baserade på aktuella observationer. En annan webbsida med artfakta som täcker hela Europa är DAISIE (2008; dock inte längre uppdaterad)40; webbsidan finns även sam- manfattad i bokform (DAISIE, 2009). Specialistgruppen för invasiva arter (= Invasive Species Special-

30Med ”flora” respektive ”fauna” menas normalt en förteckning över växter respektive djur för ett område. Sådana förteck- ningar publiceras oftast i bokform, och innehåller i många fall bestämningsnycklar.

31URL: http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Invasiva-frammande-arter/ 32URL: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Artskydd/ Invasiva-frammande-arter-vagledning/ 33URL: https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/biologisk-mangfald/frammande- arter/ 34URL: https://www.artsdatabanken.no/publikasjoner/faktaark/fa 35URL: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter.html 36URL: http://linnaeus.nrm.se/flora/ 37URL: http://www.nonnativespecies.org/home/index.cfm 38URL: http://www.nonnativespecies.org/index.cfm?sectionid=81 39URL: http://www.NOBANIS.org 40URL: http://www.europe-aliens.org/

ist Group; ISSG, 2008)41 är ”ett globalt nätverk av ... experter på invasiva arter”. Gruppen förvaltar

en databas som avser att globalt täcka alla invasiva arter: Global Invasive Species Database (= GISD; ISSG, 2015)42. Förutom detaljerad information om enstaka arter ger webbsidan samlade rekommenda- tioner om hantering av invasioner och förebyggande åtgärder. En annan databas som utvecklades och underhålls av ISSG är Global Register of Introduced and Invasive Species (= GRIIS, 2017)43. GRIIS är speciell i det avseendet att databasen presenterar validerade och verifierade inventeringar av introdu- cerade och invasiva arter på landsnivå. Själva specialistgruppen ISSG härrör från den Internationella naturvårdsunionen, som i sin tur också tillhandahåller en del information om IAS (IUCN, 2017a)44, samt om IAS och klimatförändringar (IUCN, 2017b)45. CABI (2017a)46 är ett kompendium som till- handahåller bland annat datablad, kartor, bilder, sammanfattningar och mer detaljerade texter om inva- siva arter i världen. Webbsidan syftar till att vara en encyklopedisk resurs som samlar ett brett spekt- rum av olika typer av vetenskaplig information. Organisationen CABI (= Centre for Agriculture and

Biosciences International) har en viss fokus på jordbruk, men dess information om IAS är läsvärd och

CABI (2017b)47 ger några förslag om hur invasiva arter kan kontrolleras.

2.6.2. Identifiering

Ett viktigt verktyg för en tidig upptäckt och korrekt identifiering av främmande och potentiellt invasiva växter är floror, det vill säga publikationer som systematiskt beskriver alla arter i ett definierat områ- de, och möjliggör deras artbestämning (d.v.s. att sätta namn på dem). Hantering av bestämningsnycklar kräver lite erfarenhet, men tillåter en identifiering med hög precision48. Bildfloror däremot är lättare att hantera och mera tilltalande för lekmän. En mycket bra bildflora med akvareller av nästan alla Nor- dens kärlväxter – inklusive de flesta främmande arter, dock utan bestämningsnycklar – är Mossberg & Stenberg (2003). Standardfloran för Sverige – med bestämningsnycklar – finns numera i 29:e upplaga (Krok m.fl., 2013), men boken innehåller fortfarande inte alla (vanligare) främmande arter som kan på- träffas och ger endast väldigt kortfattad information om dem som finns med. Den norska standardfloran (Lid & Lid, 2005) däremot innehåller mycket mer information om främmande arter och tillhandahåller dessutom fakta om arternas introduktion, bland annat år av införsel och spridningsvägar. Denna flora kan även användas i Sverige.

De flesta floror – även sådana med nycklar – använder traditionellt främst karaktärer av reproduktions- organ (blommor och frukter) för identifiering. Detta gör det svårt att säkert identifiera arterna under en stor del av året när endast vegetativa delar av växterna finns. Emellertid är det för många arter viktigt att kunna identifiera dessa vid ett tidigt stadium. För så kallade åkerogräs har Fogelfors (2006) dokumente- rat ett flertal arter som kan bestämmas som groddplantor med hjälp av fotografier och speciella nycklar. Boken innehåller dock relativt få arter och endast sådana som är problematiska i jordbrukslandskapet. En mera omfattande bok för en identifiering av groddplantor som innehåller några viktiga främmande arter är Muller (1978). Denna bok innehåller av begripliga skäl inte arter som har kommit in eller blivit invasiva under senare år. Under de senaste åren har intresset för vegetativ identifiering, alltså möjlig- heten att bestämma en art oavhängigt av årstiden ökat. Detta resulterade i ett antal speciella floror som tillåter artbestämning även av fullvuxna plantor i vegetativt tillstånd. Sådana floror har i Europa hit- tills publicerats för Schweiz (Eggenberg & Möhl, 2013)49 och de brittiska öarna (Poland & Clement, 2009)50. Båda dessa innehåller de flesta lokalt förekommande främmande och invasiva arterna och kan användas även utanför länderna de är avsedda för. Specialfloror för vedartade växter har oftast bestäm-

41URL: http://www.issg.org/index.html 42URL: http://www.iucngisd.org/gisd/ 43URL: http://www.griis.org/ 44URL: https://www.iucn.org/theme/species/our-work/invasive-species 45URL: https://www.iucn.org/resources/issues-briefs/invasive-alien-species-and- climate-change 46URL: https://www.cabi.org/isc/ 47URL: https://www.cabi.org/projects/controlling-invasive-species/

48Att främja taxonomisk expertis blir särskilt viktig eftersom den är på tillbakagång, samtidigt som den ligger till grund för nästan alla ekologiska studier och sådana av IAS i synnerhet (Pyšek m.fl., 2013).

49Denna flora finns numera i 3:e upplaga och består huvudsakligen av teckningar.

ningsnycklar med vilka en artbestämning är möjlig utan reproduktionsorgan (huvudsakligen med blad eller barr, men även med knoppar och bark under vinterhalvåret). En nyare sådan flora med fler än 2 000 – inklusive många främmande – arter och odlade sorter är Flora der Gehölze (Roloff & Bärtels, 2014). En annan typ av floror – utan bestämningsnycklar och i de flesta fall utan illustrationer av arterna – är så kallade landskapsfloror, som täcker stora delar av Sverige. Sådana floror dokumenterar förekomsten av arter i fastlagda rutor av en bestämd storlek. Dessutom finns detaljerad information om bland annat när en art först observerades. En del av Sveriges landskapsfloror har fått nya upplagor, som möjliggör en dokumentation av förändringarna som har skett mellan upplagorna (Wissman m.fl., 2015). En annan speciell flora som bör nämnas här är Vägkantsfloran (Sjölund m.fl., 1999), som publicerades av Vägver- ket i slutet av 1990-talet. Boken beskriver huvudsakligen olika vegetationstyper som finns längs vägar- na i Sverige. Viktiga och karakteristiska arter är illustrerade i akvareller och invasiva arter behandlas i ett eget kapitel. Boken innehåller dock ingen nyckel. En uppdatering och utökning av denna bok skulle vara till stor nytta i åtgärdsarbetet mot problematiska arter.

Många webbsidor erbjuder olika möjligheter till identifiering av okända organismer, oftast med foton, men delvis även med bestämningsnycklar. Emellertid varierar mängden av tillgänglig information och dess kvalitet mellan olika sidor. Till skillnad från tryckta böcker kan webbsidor dessutom ändras mycket under kort tid och vissa är även kortlivade. Ett annat problem är kvalitetsgranskningen av informatio- nen, som inte alltid är given. Därför rekommenderas ett kritiskt förhållningssätt angående taxonomisk information på nätet. Jag nämner här endast ett fåtal – pålitliga – källor till floristisk och taxonomisk information. En bra utgångspunkt för kärlväxter är den ovan nämnda virtuella floran (Anderberg & Anderberg, 2013), som underhålls av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Digiflora är en webbaserad bestämningsnyckel med vilken användaren själv väljer karaktärerna som ska användas för att identifiera terrestriska blomväxter i Sverige (Nordenstam m.fl., 2008)51. Nyckeln bygger huvud- sakligen på data från Anderberg & Anderberg (2013) och Mossberg & Stenberg (2003), med ytterligare information från ett antal nordiska källor. För korrekta namn och information om släktskap av organis- mer i Sverige bör Dyntaxa (2015)52 konsulteras. Databasen tillhandahåller ”information om gällande namn, aktuell klassificering samt vanliga synonymer” (SLU, 2017).

Om man inte lyckas med en identifiering, och särskilt i tveksamma fall, kan man alltid kontakta en taxo- nomisk expert vid ett offentligt museum eller herbarium. Naturhistoriska riksmuseet53 erbjuder möjlig- het att kontakta experter för olika taxonomiska grupper. Virtuella herbariet (SVH, 2017)54 ger en lista över herbarier i de nordiska länderna som kan kontaktas för att få hjälp med identifieringar. Generellt gäller nämligen det följande, som Pyšek m.fl. (2013: s. 4) korrekt anmärker: ”Den exakta identifieringen av en organism som studeras är avgörande för all ekologisk forskning.”

2.6.3. Dokumentation

Alla observationer av invasiva arter borde i princip rapporteras. För att uppmuntra detta ska ett rappor- teringssystem vara enkelt och användarvänligt. Ett bra exempel på hur en webbsida kan informera om rapporteringsmöjligheter är brittiska NNSS (2017b; se ovan, kapitel 2.6.1). I Sverige bör alla fynd av främmande och invasiva arter idealiskt rapporteras i ArtPortalen (2016)55 med namn, plats och datum. Även bilder kan laddas upp på denna webbsida. För Norge finns ett liknande system, Artsobservasjoner (2016)56. Båda webbplatser förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet via ArtDatabanken57. Fynd som inte helt säkert identifierats bör dock dokumenteras genom beläggexemplar. Det gör man för växter ge- nom att pressa och torka ett fullständigt exemplar som sedan lämnas till ett offentligt herbarium. På så sätt kommer både arten identifieras korrekt och exemplaret registreras i en databas.

51URL: http://www.digiflora.se/seek/webui.php 52URL: http://www.dyntaxa.se/ 53URL: http://www.nrm.se/ommuseet/kontakt.7137.html 54URL: http://herbarium.emg.umu.se/herbaria.html 55URL: https://www.artportalen.se/ 56URL: https://artsobservasjoner.no/

57Till skillnad från svenska ArtDatabanken har den norske Artsdatabanken dock ett eget system av information om främmande arter som sammanställs av expertgrupper, inkluderar riskbedömningar och uppdateras vart femte år (jfr Gederaas m.fl., 2012; se även ovan, kapitel 2.5 och 2.6.1).

Moderna mobiltelefoners datorkraft har lett till utveckling av applikationer som tillåter spårning av IAS mobilt i fält. Fördelarna är uppenbara: man får nästan omedelbart en artbestämning och en delning av fynduppgifterna kommer forskningen till godo. Alla sådana projekt använder sig av medborgarforsk- ning (citizen science). En mobilapplikation som utvecklades i Storbritannien specifikt för att spåra in- vasiva arter är PlantTracker58. Appen innehåller information om ett antal viktiga invasiva växtarter, inklusive ett bildgalleri, och gör det lätt att ladda upp egna observationer. Flertalet av de andra projek- ten försöker främst väcka och öka intresset för den biologiska mångfalden, men kan likaväl användas för att spåra IAS. iNaturalist59 är både ett medborgarforskningsprojekt och ett socialt nätverk av natur- forskare som lanserades 2008. iSpot60 är ett liknande projekt som utvecklades vid det brittiska Open University, för närvarande dock utan mobilapplikation. I Sverige utvecklar Alexandre Antonelli med kollegor vid Göteborgs universitet en applikation, BioNote61, som kommer möjliggöra artbestämning av valfri organism genom kommunikation mellan det vetenskapliga samfundet (scientific community) och allmänheten via en enkel och tilltalande digital plattform. Med en sådan mobilapplikation kommer det inte bara vara lärorikt att rapportera, utan också roligt.

58URL: http://www.planttracker.org.uk/ 59URL: https://www.inaturalist.org/ 60URL: https://www.ispotnature.org/ 61URL: http://bionote.xyz/