För att uppfylla kraven i EU-förordningen om IAS (EC, 2015) ska de följande tre riktlinjer följas: (1) identifiering av de huvudsakliga spridningsvägarna för IAS
(2) övervakning och uppföljning av förekomster av IAS som redan finns i landet (3) förebyggande åtgärder mot ytterligare spridning av redan introducerade IAS.
Det behövs en konsistent nomenklatur (enligt kapitel 2.1; se även Persson & Olofsson, 2010) för en tyd- lig kommunikation. Grundläggande principer av invasionsbiologi måste beaktas i åtgärdsarbetet, såsom en för varje art unik tidsfördröjning mellan introduktion och invasion och att störningsbenägna områ- den som byggarbetsplatser gynnar etablering av invasiva arter. Spridning av IAS i transportrelaterade miljöer sker mest genom underhållsarbeten, förflyttning av massor och motorfordon. För att ta reda på i vilken utsträckning det sker och hur detta kan åtgärdas behövs mer forskning.
Följande punkter anses viktigast för ett effektivt åtgärdsarbete:
• Främmande arter måste identifieras innan de blir invasiva och bör sammanställas i en lista. • Det behövs en nationell svartlista med problematiska och potentiellt invasiva arter, som regelbun-
det uppdateras.
• En prioriteringslista (för en handlingsplan) bör skapas baserat på den svartlistan.
• Alla fynd av främmande och invasiva arter bör registreras i en lätt tillgänglig och användarvänlig databas, vilken koordineras med liknande databaser i grannländerna.
• Åtminstone större populationer av främmande och invasiva arter måste karteras, helst i elektro- niskt format i en GIS-applikation. Populationerna bör följas upp för att kunna spåra förändringar. • En riskbedömning som baseras på empiriska data bör genomföras (ett exempel ges av Tyler m.fl.,
2015). Informationen och prognoser kan kompletteras med hjälp av modellering, till exempel artdistributionsmodellering (species distribution modelling).
• Grundläggande kunskaper om invasioner och svartlistade arter bör förmedlas till allmänheten. För detta kan en lättförståelig publikation som Vägkantsfloran uppdateras eller en ny publikation ges ut.
• I en värld av minskande kunskap om och mindre kontakt med naturen är det ett utmärkt tillfälle att inspirera till medborgarforskning (citizen science) och vistelser utomhus, gärna på ett lekfullt och lärande sätt med hjälp av mobila applikationer (t.ex. BioNote).
• Myndigheter som Trafikverket behöver medel för en reguljär specialistkompetens i artkunskap, ekologi och naturvårdsförvaltning för ett framgångsrikt och kostnadseffektivt åtgärdsarbete mot IAS. Intervjuer av experter och externa expertutlåtanden kan vara ett komplement, men bör inte ersätta specialistkompetensen inom en organisation som regelbundet måste hantera invasiva arter. • Tidigare invasioners historia bör studeras i alla aspekter för att förstå invasionsprocesserna bättre. • Biologiska invasioner bör bedömas och diskuteras som symptom, och en oavsiktlig biverkning av
ökande trafik- och transportvolymer, samt en otillräcklig hantering av deras konsekvenser. Som en parallell till EU-förordningens krav måste en problemorienterad hantering av biologiska inva- sioner grunda sig i huvudsak på tre delar:
(1) identifiering, beskrivning och bedömning av de problematiska organismer som bör åtgärdas (2) en klar och effektiv strategi, inklusive mål, för att förhindra ytterligare spridning av problematis-
ka arter
Referenser
Aikio S, Duncan RP, Hulme PE, 2010. Lag-phases in alien plant invasions: separating the facts from the artefacts. Oikos, 119(2): 370–378.
Analysportal, 2017. Svenska LifeWatch Analysportal: analysportalen för biodiversitetsdata. URL: https://www.analysisportal.se/ (Besökt: 2017-10-06.)
Anderberg AA, Anderberg A-L, 2013. Den virtuella floran. Stockholm: Naturhistoriska riksmuseet. URL: http://linnaeus.nrm.se/flora/ (Besökt: 2016-05-31.)
ArtDatabanken, 2016. ”50 miljonte fyndet rapporterat”. URL: http://www.artdatabanken. se/sok-art-och-miljodata/artportalens-nyhetsflode/50-miljonte- fyndet-rapporterat/ (Besökt: 2017-10-13.)
ArtDatabanken, 2017. Vad är en främmande art? URL: https://www.artdatabanken.se/ arter-och-natur/biologisk-mangfald/frammande-arter/ (Besökt: 2017-11-13.) ArtPortalen, 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. URL: http://www.
artportalen.se/ (Besökt: 2016-06-08.)
Artsdatabanken, 2012. Faktaark for fremmede arter. URL: https://www.artsdatabanken.no/ publikasjoner/faktaark/fa (Besökt: 2017-11-10.)
Artsobservasjoner, 2016. Rapportsystem for arter. URL: http://www.artsobservasjoner. no/ (Besökt: 2016-06-08.)
Bean T, 2015. Lag times in plant invasions: here today, everywhere tomorrow. University of Califor- nia: Division of Agriculture and Natural Resources, Weed Science. URL: http://ucanr.edu/ blogs/blogcore/postdetail.cfm?postnum=18530 (Besökt: 2016-04-15.)
Blackburn TM, m.fl., 2014. A unified classification of alien species based on the magnitude of their environmental impacts. PLoS Biol 12(5): e1001850.
Brandes D, 1993. Eisenbahnanlagen als Untersuchungsgegenstand der Geobotanik. Tuexenia, 13: 415– 444.
Brandes D, 2009. Autobahnen als Wuchsorte und Ausbreitungswege von Ruderal- und Adventivpflan- zen. Braunschweiger Naturkundliche Schriften, 8(2): 373–394.
Brandes D, Oppermann F, 1995. Straßen, Kanäle und Bahnanlagen als lineare Strukturen in der Land- schaft sowie deren Bedeutung für die Vegetation. Berichte der Reinhold-Tüxen-Gesellschaft, 7: 89– 110.
Brewer CA, 2013. ColorBrewer 2.0: color advice for cartography. URL: http://colorbrewer2. org/ (Besökt: 2017-10-12.)
Brobäck D, 2015. Preventing the spread of the invasive plant Lupinus polyphyllus. Examensarbete. Uppsala: Uppsala universitet.
CABI, 2017a. Invasive Species Compendium. Wallingford, UK: CAB International. URL: https: //www.cabi.org/isc/ (Besökt: 2017-11-10.)
CABI, 2017b. Controlling invasive species. URL: https://www.cabi.org/projects/ controlling-invasive-species/ (Besökt: 2017-11-10.)
Cameron EK, Bayne EM, 2009. Road age and its importance in earthworm invasion of northern boreal forests. Journal of Applied Ecology, 46(1): 28–36.
Chauvel B, Dessaint F, Cardinal-Legrand C, Bretagnolle F, 2006. The historical spread of Ambrosia
artemisiifolia L. in France from herbarium records. Journal of Biogeography, 33(4): 665–673.
Christen D, Matlack G, 2006. The role of roadsides in plant invasions: a demographic approach. Con-
servation Biology, 20(2): 385–391.
Clifford HT, 1959. Seed dispersal by motor vehicles. Journal of Ecology, 47(2): 311–315.
DAISIE, 2008. European invasive alien species gateway. URL: http://www.europe-aliens. org/ (Besökt: 2016-05-31.)
DAISIE, 2009. Handbook of alien species in Europe. Dordrecht: Springer.
DiVittorio J, Grodowitz M, Snow J, Manross T, 2012. Inspection and cleaning manual for equip-
ment and vehicles to prevent the spread of invasive species. Technical Memorandum No. 86-68220-
07-05. Denver, CO: U.S. Department of the Interior. URL: https://nrm.dfg.ca.gov/ FileHandler.ashx?DocumentID=48043 (Besökt: 2017-11-10.)
JA, Mooney HA, di Castri F, Groves RJ, Kruger FJ, Rejmánek M, Williamson M (red.), Biological
invasions: a global perspective. Chichester: Wiley, 1–30.
Dierßen K, 1996. Vegetation Nordeuropas. Stuttgart: Ulmer.
Dunkel FG, Meierott L, 2001. Cochlearia danica L. erreicht Bayern. Berichte der Bayerischen Botani-
schen Gesellschaft, 71: 159–160.
Dyntaxa, 2015. Svensk taxonomisk databas. URL: http://www.dyntaxa.se/ (Besökt: 2016-04- 15.)
EEA = European Environment Agency, 2009. Number of the listed ‘worst’ terrestrial and freshwater invasive alien species threatening biodiversity in Europe. URL: http://www.eea.europa. eu/data-and-maps/figures/number-of-the-listed-worst-terrestrial- and-freshwater-invasive-alien-species-threatening-biodiversity-in- europe (Besökt: 2016-12-14.)
Eggenberg S, Möhl A, 2013. Flora Vegetativa. Ein Bestimmungsbuch für Pflanzen der Schweiz im blü-
tenlosen Zustand. 3:e uppl. Bern: Haupt.
Ellenberg H, Leuschner C, 2010. Vegetation Mitteleuropas mit den Alpen: in ökologischer, dynamischer
und historischer Sicht. 6:e uppl. Stuttgart: Ulmer.
Elton CS, 1958. The ecology of invasions by animals and plants. London: Methuen.
Ermeland M, 2015. Trafikverket sprider omdebatterad växt. Allehanda, 2 augusti 2015. URL: http: //www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/trafikverket-sprider- omdebatterad-vaxt (Besökt: 2016-05-28.)
Essl F, m.fl., 2015. Biological Flora of the British Isles: Ambrosia artemisiifolia. Journal of Ecology, 103(4): 1069–1098.
EC = European Commission, 2015. Invasive Alien Species. URL: http://ec.europa.eu/ environment/nature/invasivealien/index_en.htm (Besökt: 2016-04-15.) EC, 2016. Reducing emissions from transport. URL: http://ec.europa.eu/clima/
policies/transport_en (Besökt: 2016-12-20.)
EC, 2017. Eurostat: Countries. URL: http://ec.europa.eu/eurostat/web/gisco/ geodata/reference-data/administrative-units-statistical-units/ countries (Besökt: 2017-10-19.)
Faensen-Thiebes A, 2012. Stadtnaturschutz. Bund Standpunkt 4. Berlin: Bund für Umwelt und Na- turschutz Deutschland e.V. (BUND).
Fogelfors H, 2006. Åkerogräs i Sverige. 7:e uppl. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Forman RTT, 1995. Land mosaics: the ecology of landscapes and regions. Cambridge: Cambridge Uni- versity Press.
Fremstad E, 2010. NOBANIS – Invasive alien species fact sheet: Lupinus polyphyllus. URL: https: //www.nobanis.org/species-info/?taxaId=853 (Besökt: 2016-05-31.)
Frey W, Lösch R, 2010. Geobotanik: Pflanze und Vegetation in Raum und Zeit. 3:e uppl. Heidelberg: Spektrum.
Funk JL, Matzek V, Bernhardt M, Johnson D, 2014. Broadening the case for invasive species manage- ment to include impacts on ecosystem services. BioScience, 64(1): 58–63.
Gederaas L, Moen TL, Skjelseth S, Larsen L-K (red.), 2012. Fremmede arter i Norge – med norsk svar-
teliste 2012. Trondheim: Artsdatabanken.
Gelbard JL, Belnap J, 2003. Roads as conduits for exotic plant invasion in a semiarid landscape. Con-
servation Biology, 17(2): 420–432.
Ghiani A, Aina R, Asero R, Bellotto E, Citterio S, 2012. Ragweed pollen collected along high-traffic roads shows a higher allergenicity than pollen sampled in vegetated areas. Allergy, 67(7): 887–894. Gren I-M, Isacs L, Carlsson M, 2007. Calculation of costs of alien invasive species in Sweden – tech-
nical report. Working Paper Series, 2007:7. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences
(SLU), Department of Economics.
GRIIS, 2017. Global Register of Introduced and Invasive Species. URL: http://www.griis. org/ (Besökt: 2017-11-14.)
Heger T, Trepl L, 2003. Predicting biological invasions. Biological Invasions, 5: 313–321.
Hiltbrunner E, Aerts R, Bühlmann T, Huss-Danell K, Magnusson B, Myrold DD, Reed SC, Sigurdsson BD, Körner C, 2014. Ecological consequences of the expansion of N2-fixing plants in cold biomes.
Oecologia, 176(1): 11–24.
Hodkinson DJ, Thompson K, 1997. Plant dispersal: the role of man. Journal of Applied Ecology, 34(6): 1484-1496.
Hooke RL, 1994. On the efficacy of humans as geomorphic agents. GSA Today, 4(9): 217–225. HoVM = Havs- och vattenmyndigheten, 2017. Främmande arter. URL: https://www.
havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter.html (Besökt: 2017-11-10.)
Hulme PE, 2009. Trade, transport and trouble: managing invasive species pathways in an era of globali- zation. Journal of Applied Ecology, 46(1): 10–18.
Humair F, Edwards PJ, Siegrist M, Kueffer C, 2014. Understanding misunderstandings in invasion science: why experts don’t agree on common concepts and risk assessments. NeoBiota, 20: 1–30. IPCBC = Invasive Plant Council of British Columbia, 2010. Best practices for managing invasive
plants on roadsides: a pocket guide for British Columbia’s maintenance contractors. Williams La-
ke, BC: Province of British Columbia.
ISSG, 2008. Invasive Species Specialist Group. URL: http://www.issg.org/index.html (Besökt: 2017-11-10.)
ISSG, 2015. The Global Invasive Species Database. Version 2015.1. URL: http://www. iucngisd.org/gisd/ (Besökt: 2016-06-08.)
IUCN = International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, 2011. Invasive speci- es. URL: http://www.iucn.org/about/union/secretariat/offices/iucnmed/ iucn_med_programme/species/invasive_species/ (Besökt: 2016-04-18. – Obs! Ej tillgänglig längre: 2017-11-10.)
IUCN, 2017a. Invasive species. URL: https://www.iucn.org/theme/species/our- work/invasive-species (Besökt: 2017-11-10.)
IUCN, 2017b. Invasive alien species and climate change. URL: https://www.iucn.org/ resources/issues-briefs/invasive-alien-species-and-climate-change (Besökt: 2017-11-10.)
Jakobsson A, Padrón B, 2014. Does the invasive Lupinus polyphyllus increase pollinator visitation to a native herb through effects on pollinator population sizes? Oecologia, 174(1): 217–226.
Jeschke JM, 2014. General hypotheses in invasion ecology. Diversity and Distributions, 20: 514–522. Joly M, Bertrand P, Gbangou RY, White M-C, Dubé J, Lavoie C, 2011. Paving the way for invasive
species: road type and the spread of Common Ragweed (Ambrosia artemisiifolia). Environmental
Management, 48(3): 514–522.
Jordbruksverket, 1998. Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (Heracleum
mantegazzianum). Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS), 1998:31.
Jordbruksverket, 2016. Jätteloka kan hota den biologiska mångfalden. URL: http://www. jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/ogras/jatteloka. 4.207049b811dd8a513dc8000742.html (Besökt: 2016-09-23.)
Jonsell B (red.), 2004. Flora Nordica, General Volume. Stockholm: The Bergius Foundation, the Royal Swedish Academy of Sciences.
Jäger EJ (red.), 2011. Rothmaler – Exkursionsflora von Deutschland, Gefäßpflanzen: Grundband. 20:e uppl. Heidelberg: Spektrum.
Karlsson T, Agestam M, 2014. Checklista över Nordens kärlväxter (2014-07-05). URL: http:// www.euphrasia.nu/checklista/ (Besökt: 2016-04-18.)
KB = Kungliga biblioteket, 2017. LIBRIS – Nationella bibliotekssystem. URL: http://libris. kb.se/ (Besökt: 2017-10-12.)
Klingenstein F, 2007. NOBANIS – Invasive alien species fact sheet: Heracleum mantegazzianum. URL: https://www.nobanis.org/species-info/?taxaId=752 (Besökt: 2016-05-31.) Kottek M, Grieser J, Beck C, Rudolf B, Rubel F, 2006. World map of the Köppen-Geiger climate clas-
sification updated. Meteorologische Zeitschrift, 15(3): 259–263.
Kowarik I, 2010. Biologische Invasionen: Neophyten und Neozoen in Mitteleuropa. 2:a uppl. Stuttgart (Hohenheim): Ulmer.
Kowarik I, von der Lippe M, 2007. Pathways in plant invasions. In: Nentwig W (red.), Biological inva-
Kowarik I, von der Lippe M, 2008. Zu Mechanismen der Linienmigration von Pflanzen. Braunschwei-
ger Geobotanische Arbeiten, 9: 363–375.
Kowarik I, von der Lippe M, 2011. Secondary wind dispersal enhances long-distance dispersal of an invasive species in urban road corridors. NeoBiota, 9: 49–70.
Krok TOBN, Almquist S, Jonsell L, Jonsell B, 2013. Svensk flora: fanerogamer och kärlkryptogamer. 29:e uppl. Stockholm: Liber.
Lake IR, Jones NR, Agnew M, Goodess CM, Giorgi F, Hamaoui-Laguel L, Semenov MA, Solomon F, Storkey J, Vautard R, Epstein MM, 2016. Climate change and future pollen allergy in Europe. En-
vironmental Health Perspectives. URL: http://dx.doi.org/10.1289/EHP173 (Besökt:
2016-12-08.)
Lantmäteriet, 2017. Öppna geodata. URL: https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor- och-geografisk-information/Kartor/oppna-data/ (Besökt: 2017-10-19.) Larsson M, Knöppel A, 2009. Biologisk mångfald på spåren. Zoologisk och botanisk inventering av
järnvägsmiljöer med fokus på hotade arter, skötsel och framtidsperspektiv. Borlänge: Banverket, Ex-
pert och utveckling.
Laurance WF, m.fl., 2014. A global strategy for road building. Nature, 513: 229–232.
Lavoie C, Jodoin Y, de Merlis AG, 2007. How did common ragweed (Ambrosia artemisiifolia L.) spre- ad in Québec? A historical analysis using herbarium records. Journal of Biogeography, 34(10): 1751–1761.
Levine JM, 2008. Biological invasions. Current Biology, 18(2): R57-R60.
Lonsdale WM, Lane AM, 1994. Tourist vehicles as vectors of weed seeds in Kakadu National Park, Northern Australia. Biological Conservation, 69: 277–283.
Lid J, Lid DT, 2005. Norsk flora. 7:e uppl. Oslo: Det Norska Samlaget.
Makra L, Matyasovszky I, Hufnagel L, Tusnády G, 2015. The history of ragweed in the world. Applied
ecology and environmental research, 13(2): 489–512.
Malmborg G, m.fl., 2016. Kunskapsunderlag – Vägkanter: Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva
växter. Driftområde Skara. Göteborg: Trafikverket.
Maron JL, Connors PG, 1996. A native nitrogen-fixing shrub facilitates weed invasion. Oecologia, 105(3): 302–312.
McCanny SJ, Cavers PB, 1988. Spread of proso millet (Panicum miliaceum L.) in Ontario, Canada. II. Dispersal of combines. Weed Research, 28: 67–72.
Meunier G, Lavoie C, 2012. Roads as corridors for invasive plant species: new evidence from smooth bedstraw (Galium mollugo). Invasive Plant Science and Management, 5(1): 92–100.
Milberg, P. 1991. Bildäck som fröspridare. Fauna och flora, 86(6): 266–270.
Mizuguti A, Yoshimura Y, Shibaike H, Matsuo K, 2011. Persistence of feral populations of Brassica
napus originated from spilled seeds around the Kashima seaport in Japan. JARQ, 45(2): 181–185.
Moody ME, Mack RN, 1988. Controlling the spread of plant invasions: the importance of nascent foci.
Journal of Applied Ecology, 25(3): 1009–1021.
Mossberg B, Stenberg L, 2003. Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Muller FM, 1978. Seedlings of the North-Western European Lowland. A flora of seedlings. Dordrecht:
Springer Netherlands.
NNSS, 2017a. GB non-native species secretariat website. URL: http://www. nonnativespecies.org/home/index.cfm (Besökt: 2017-11-10.)
NNSS, 2017b. Recording [non-native species]. URL: http://www.nonnativespecies.org/ index.cfm?sectionid=81 (Besökt: 2017-11-17.)
Naturvårdsverket, 2008. Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Rap- port nr 5910. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2014. Invasiva främmande arter: redovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket, 2017. Vägledning och regler om invasiva främmande arter. Stockholm: Natur- vårdsverket. URL: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/ Vagledningar/Artskydd/Invasiva-frammande-arter-vagledning/ (Besökt: 2017-11-10.)
//www.naturvardsverket.se/Amnen/Invasiva-frammande-arter/ (Besökt: 2018- 03-12.)
Nishizawa T, Nakajima N, Aono M, Tamaoki M, Kubo A, Saji H, 2009. Monitoring the occurrence of genetically modified oilseed rape growing along a Japanese roadside: 3-year observations. Environ-
mental Biosafety Research, 8(1): 33–44.
NOBANIS, 2016: European Network on Invasive Alien Species: gateway to information on invasive alien species in North and Central Europe. URL: http://www.NOBANIS.org (Besökt: 2016-05- 29.)
Nordenstam JO, Tönnby I, Larsson U, 2008. Digiflora: enkel växtbestämning på nätet. Svensk Botanisk
Tidskrift, 102: 214–216. URL: http://www.digiflora.se/seek/webui.php (Besökt:
2017-11-15.)
Persson B, Olofsson F, 2010. En kunskapssammanställning av främmande, invasiva växter i Väster-
norrlands län. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland, Avdelningen för Miljö och Natur.
Poland J, Clement EJ, 2009. The vegetative key to the British flora: a new approach to naming British
vascular plants based on vegetative characters. Southampton: John Poland and the Botanical Society
of the British Isles.
Pyšek P, Jarošík V, 2005. Residence time determines the distribution of alien plants. In: Inderjit (red.),
Invasive plants: ecological and agricultural aspects. Basel: Birkhäuser, 77–96.
Pyšek P, Hulme PE, Meyerson LA, Smith GF, Boatwright JS, Crouch NR, Figueiredo E, Foxcroft LC, Jarošík V, Richardson DM, Suda J, Wilson JRU, 2013. Hitting the right target: taxonomic challenges for, and of, plant invasions. AoB PLANTS, 5: plt042.
QGIS Development Team, 2017. QGIS: a free and open source geographic information system. URL: http://qgis.org/en/site/ (Besökt: 2017-10-12.)
Rentch JS, Fortney RH, Stephenson SL, Adams HS, Grafton WN, Anderson JT, 2005. Vegetation-site relationships of roadside plant communities in West Virginia, USA. Journal of Applied Ecology, 42(1): 129–138.
Roloff A, Bärtels A, 2014. Flora der Gehölze. Bestimmung, Eigenschaften und Verwendung. 4:e uppl. Stuttgart: Ulmer.
Schellnhuber HJ, 2009. Tipping elements in the Earth System. Proceedings of the National Academy of
Sciences (PNAS), 106(49): 20561–20563.
Schmidt W, 1989. Plant dispersal by motor cars. Vegetatio, 80(2): 147–152.
Scott NE, Davison AW, 1982. De-icing salt and the invasion of road verges by maritime plants. Watso-
nia, 14(1): 41–52.
Seebens H, m.fl., 2017. No saturation in the accumulation of alien species worldwide. Nature Commu-
nications, 8: 14435.
Sjölund A, Eriksson O, Persson T, Hammarqvist J, 1999. Vägkantsfloran. Borlänge: Vägverket. (Publ.nr: 1999:40.)
SLU = Sveriges lantbruksuniversitet, 2017. Dyntaxa. URL: https://www.slu.se/dyntaxa/ (Besökt: 2018-03-13.)
Smith JMB, Harlen RL, 1991. Preliminary observations on the seed dynamics of broom (Cytisus sco-
parius) at Barrington Tops, New South Wales. Plant Protection Quarterly, 6: 73–78.
Språkrådet, 2014. Myndigheternas skrivregler. 8:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB/Fritzes. URL: http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/publikationer/
institutets-publikationer/sprakvard/2016-09-14-myndigheternas- skrivregler.html (Besökt: 2018-03-02.)
Strykstra RJ, Bakker JP, Verweij GL, 1997. Seed dispersal by mowing machinery in a Dutch brook val- ley system. Acta Botanica Neerlandica, 46(4): 387–401.
SVH, 2017. Sweden’s Virtual Herbarium. URL: http://herbarium.emg.umu.se/ (Besökt: 2018-01-17.)
Taylor K, Brummer T, Taper ML, Wing A, Rew LJ, 2012. Human-mediated long-distance dispersal: an empirical evaluation of seed dispersal by vehicles. Diversity and Distributions, 18(9): 942–951. Tikka PM, Koski PS, Kivelä RA, Kuitunen MT, 2000. Can grassland plant communities be preserved
on road and railway verges? Applied Vegetation Science, 3(1): 25-32.
trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/ (Besökt: 2016-04-25.)
Trafikverket, 2016b. Transportsektorns utsläpp. URL: http://www.trafikverket.se/om- oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/miljo-och-halsa/klimat/ transportsektorns-utslapp/ (Besökt: 2016-12-20. – Obs! Ej tillgänglig längre: 2017-11- 10.) Ny URL: https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo--- for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Transportsektorns-utslapp/ (Besökt: 2017-11-10)
Trafikverket, 2017. Dammbindning av grusvägar. URL: https://www.trafikverket.se/ resa-och-trafik/underhall-av-vag-och-jarnvag/Sa-skoter-vi-vagar/ fragor-och-svar-om-skotsel-av-vagar/Dammbindning-av-grusvagar/ (Be- sökt: 2018-03-02.)
Trafikverket, 2018. Sveriges vägnät. URL: http://www.trafikverket.se/resa-och- trafik/vag/Sveriges-vagnat/ (Besökt: 2018-03-02.)
Tyler T, Karlsson T, Milberg P, Sahlin U, Sundberg S, 2015. Invasive plant species in the Swedish flora: developing criteria and definitions, and assessing the invasiveness of individual taxa. Nordic Journal
of Botany, 33: 300–317.
Valtonen A, Jantunen J, Saarinen K, 2006. Flora and lepidoptera fauna adversely affected by invasive
Lupinus polyphyllus along road verges. Biological Conservation, 133(3): 389–396.
van Kleunen M, m.fl., 2015. Global exchange and accumulation of non-native plants. Nature, 525(7567): 100–103.
von der Lippe M, Bullock JM, Kowarik I, Knopp T, Wichmann M, 2013. Human-mediated dispersal of seeds by the airflow of vehicles. PLOS ONE, 8(1): e52733.
von der Lippe M, Kowarik I, 2007a. Long-distance-disperal of plants by vehicles as a driver of plant invasions. Conservation Biology, 21(4): 986–996.
von der Lippe M, Kowarik I, 2007b. Crop seed spillage along roads: a factor of uncertainty in the con- tainment of GMO. Ecography, 30(4): 483–490.
von der Lippe M, Kowarik I, 2008. Do cities export biodiversity? Traffic as dispersal vector across urban–rural gradients. Diversity and Distributions, 14(1): 18–25.
Wace N, 1977. Assessment of dispersal of plant species: the car-borne flora in Canberra. Proceedings
of the Ecological Society of Australia, 10: 167–186.
Waters CN, m.fl., 2016. The Anthropocene is functionally and stratigraphically distinct from the Holo- cene. Science, 351(6269): aad2622.
Wikimedia Commons, 2008. Ambrosia artemisiifolia. Skapare: Dalgial, 2008-09-14. URL: https:// commons.wikimedia.org/wiki/File%3A%EB%8F%BC%EC%A7%80%ED%92%80_%EC% 9E%8E.JPG (Besökt: 2016-10-12.)
Wikimedia Commons, 2016. Blütenstand / Inflorescence. Skapare: Stefan.lefnaer, 2016-09-14. URL: https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3AAmbrosia_artemisiifolia_ sl10.jpg (Besökt: 2016-10-12.)
Wissman J, Norlin K, Lennartsson T, 2015. Invasiva arter i infrastruktur. Uppsala: Centrum för biolo- gisk mångfald, SLU.
Zeng S-L, Zhang T-T, Gao Y, Ouyang Z-T, Chen J-K, Li B, Zhao B, 2011. Effects of road age and distance on plant biodiversity: a case study in the Yellow River Delta of China. Plant Ecology, 212(7): 1213–1229.
Zwaenepoel A, Roovers P, Hermy M, 2006. Motor vehicles as vectors of plant species from road verges in a suburban environment. Basic and Applied Ecology, 7(1): 83–93.
Bilaga A. Artlista
Tabell 4. Taxonomisk lista över alla arter som nämns i detta dokument, i alfabetisk ordning. Nomen- klaturen följer Dyntaxa (2015) och NOBANIS (2016), med kompletterande information hämtad från Anderberg & Anderberg (2013) och ISSG (2015).
Vetenskapligt namn Auktor Svenskt namn Engelskt namn Växtfamilj
Acer negundo L. asklönn box elder, boxelder maple Sapindaceae
Aesculus hippocastanum L. hästkastanj horse chestnut, conker