Information till vårdnadshavare trots självbestämmande

Ett fall från år 1988 visar på problem som kan uppstå om föräldrarna inte informeras med hänvisning till barns självbestämmande. Ärendet gällde en 13-årig pojke som på eget initiativ besökte vårdcentralen för en skada i handen. Skadan hade lett till feber, yrsel samt att en röd rand blivit synlig på underarmen. Pojken hade gett ett moget och självständigt intryck och det hade inte funnits något som tydde på att pojken inte självmant skulle berätta för sina föräldrar om han var i behov av hjälp. När mamman kom hem från arbetet fann hon pojken med kraftig feberfrossa samt en röd rand från handen ända upp till armhålan. Pojken svarade

154 Johnsson, Patientlagen en kommentar 2015 s 115 samt Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling 1994 s 291.

155 Se avsnitt 2.5 om medbestämmande när tillräcklig mognad inte föreligger.

knappt på tilltal och fördes till sjukhus där han erhöll penicillinbehandling i tre dagar.157

Det torde därmed finnas situationer där ett barn förvisso har självbestämmanderätt vad gäller vårdåtgärden, men där barnets föräldrar ändå bör informeras med hänvisning till den risk för de allvarliga följder en vårdåtgärd kan medföra. Att ett barn har självbestämmande i en vårdfråga, innebär inte att barnet har det i alla framtida frågor.158 Ett sådant synsätt får visst stöd av Rynning som anför att föräldrarna kan behöva informeras om barnets hälsotillstånd samt de vidtagna åtgärderna för att kunna övervaka den fortsatta utvecklingen och ombesörja god vård av barnet.159 Patientens vilja ska som huvudregel respekteras, men när det gäller just barn finns även en skyddsaspekt. Det kan i det enskilda fallet finnas en konflikt mellan å ena sidan barnets rätt till självbestämmande och integritet och, å andra sidan, barns behov av skydd samt vårdnadshavarens möjlighet att fullgöra sin skyldighet att tillgodose barnens behov.160 Vårdnadshavaren är skyldig att ingripa om ett barn kan komma att skada sig själv.161 Föräldrarna kan alltså behöva informationen för att kunna fullgöra sitt vårdnadsansvar som föreligger oavsett självbestämmande.

Vårdnadsansvaret i FB 6 kap 2 § 2 st bryter emellertid inte sekretessen i OSL 12 kap 3 §. För att ett barns föräldrar ska kunna informeras krävs att uppgifterna faller inom FB 6 kap 11 § enligt vilken föräldrarna har bestämmande-rätt. Det handlar dock om en situation där det bedömts att barnet har självbestäm-mande gällande vårdåtgärden, vilket faller utanför FB 6 kap 11 §. Så länge barnet bedöms ha självbestämmande saknas således förutsättningar för att informera föräldrarna utan samtycke. Det får då istället ifrågasättas om bedömningen om

157 HSAN:s ärende 995/88. Fallet omnämns i Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling 1994 s 270.

158 Se avsnitt 2.6.2.2.

159 Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling 1994 s 271.

160 Johnsson, Nya hälso- och sjukvårdslagen med kommentarer 2017 s 143.

barnets självbestämmande varit felaktigt. Om så är fallet kan föräldrarna informeras.

Om ett barn visar viss omognad inför riskerna med behandlingen kan problemet lösas med teorin om att det handlar om två steg med två separata mognadsbedömningar.162 Det blir då aktuellt med en ny bedömning gällande följderna av en behandling, eller vägran av behandling, enligt vilken barnet kan anses vara otillräckligt beslutskompetent. Föräldrarna kan då informeras med stöd av FB 6 kap 11 § eftersom de bedöms ha medbestämmande.163 Om barnet däremot även i riskbedömningen visar förståelse och har möjlighet att överblicka konsekvenserna och därmed bedöms vara beslutskompetent kan föräldrarna inte informeras, trots att de har vårdnadsansvar. Poängen med att barnet bedöms ha självbestämmande är att det saknas skäl att begränsa barnets rättshandlings-förmåga och barnet ska inte behandlas annorlunda än en person som fyllt 18 år.

Att föräldrarna inte kan informeras när självbestämmande föreligger styrks av tidigare förarbeten till sekretesslagen där det uttalats att när barn har själv-bestämmande och lämnar uppgifter till en läkare inom ramen för detta så ”torde förmyndaren inte med stöd av 4 § kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen”.164 Med 4 § avses då gällande sekretesslagen 14 kap 4 §, vilket är motsvarigheten till dagens OSL 12 kap 3 §.165 Eftersom ”torde” används och inte exempelvis ”ska” kan visst tolkningsutrymme finnas när det gäller en allvarlig situation. Ordvalet tyder på att undantag kan göras, trots att självbestämmande föreligger. Uttalandet gjordes dock innan hänvisningen till FB 6 kap 11 § fanns och det är numer tydligare reglerat när sekretessen bryts mot vårdnadshavaren. Eftersom självbestämmande faller utanför FB 6 kap 11 § krävs ett barns samtycke för att information ska kunna lämnas ut när barnet bedöms ha självbestämmande för vårdåtgärden.

162 Se avsnitt 2.6.3.2.

163 Se figur i avsnitt 2.5.1.

164 Prop 1979/80:2 Del A s 330. Se även avsnitt 3.2 om att sekretesslagen var föregångaren till OSL.

Det är sannolikt inte vanligt att ett barn bedöms ha självbestämmande i en riskbedömning när det gäller mycket allvarliga följder, särskilt eftersom det kan anses ställas högre krav på mognad i dessa fall.166 Enligt JO talar mycket för att vårdnadshavare genast bör få information om en svårare sjukdom som barnet lider av, men att gällande regelsystem knappast får anses innebära en ovillkorlig skyldighet för vårdpersonalen att informera vårdnadshavare i frågor som rör deras barn.167 Det är vidare en skyldighet att upprätthålla en hög patientsäkerhet samt ge god vård och på så sätt undvika vårdskador.168 Barnets bästa ska dessutom alltid beaktas i beslut som gäller barn.169

Sammanfattningsvis kan ett barn sällan bedömas ha tillräcklig beslutskompetens för att anses vara självbestämmande i riskbedömningar som innebär allvarliga följder, men om så vore fallet får föräldrarna inte informeras utan barnets samtycke. För att information ska kunna lämnas trots självbestämmande krävs en lagändring, men en sådan diskussion ligger utanför syftet med denna uppsats.