Legala förutsättningar för Journalen

5.2.1 Utlämnande av allmän handling

Journalen innebär tillgång till patientjournalen genom direktåtkomst. Det saknas en legal definition av begreppet.180 Direktåtkomst förekommer dock bland annat i PDL 5 kap 4 § där det stadgas att utlämnande genom direktåtkomst till person-uppgifter enbart är tillåten i den utsträckning som anges i lag eller förordning. I lagkommentaren till PDL 5 kap 4 § definieras direktåtkomst som en viss form av elektroniskt utlämnande till en extern mottagare.181 Den ansvarige har då inte kontroll över vilka uppgifter som mottagaren tar del av eller när så sker. Mottag-aren kan inte heller påverka innehållet, utan har enbart en slags läsbehörighet. Sådan direktåtkomst kan medges myndigheter och exempelvis andra vårdgivare men även enskilda, något som framgår av PDL 5 kap 5 §. Fortsättningsvis kommer enbart direktåtkomst som ges till enskilda att diskuteras. Av PDL 5 kap 5 § kan utläsas att en vårdgivare får medge en enskild direktåtkomst till vissa uppgifter, vilket är det som görs genom Journalen. I praktiken innebär det att patienten genom att logga in i Journalen kan ta del av sina journalanteckningar, provsvar osv. Uppgifterna kan patienten utan direktåtkomst endast ta del av genom utlämnande av journalkopior.

Direktåtkomst innebär alltså ett utlämnande av uppgifter som utgör allmän handling enligt TF 2 kap 1 § och som normalt omfattas av sekretess enligt OSL 25 kap 1 §. Uppgifter som är tillgängliga genom direktåtkomst anses utlämnade (röjda). Vanligtvis prövas varje uppgift inför ett utlämnande gentemot sekretesslagstiftningen för att säkerställa att uppgiften får lämnas ut. Sekretess-prövning görs även om den enskilde själv begär informationen eftersom den kan vara sekretessbelagd enligt OSL 25 kap 6 §. Genom direktåtkomst får den enskilde istället tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess utan att någon sekretess-prövning görs i samband med tillgängliggörandet, en slags sekretesssekretess-prövning sker istället redan när förbindelsen upprättas. Eftersom inte uppgifterna prövas var för

180 HFD målnummer 1356-14 s 4 samt HFD målnummer 3716-16 s 2.

sig blir det blir fråga om en schabloniserad sekretessprövning enligt Inera AB.182 Det rör sig om en analog tillämpning av det massuttag som beskrivs i förarbetena till sekretesslagen.183

I förarbetena poängteras att det vid massuttag av naturliga skäl inte är möjligt att bilda sig en uppfattning om den särskilda skaderisken som kan föreligga för en viss uppgift.184 Genom att ha tillgång till mottagarens identitet samt dennes avsikt med att ta del av uppgifterna i kombination med en bedömning av den skaderisk som typiskt sett är förbunden med uppgifterna av det slaget, borde det vara nog för att kunna göra en fullgod bedömning huruvida utlämnande kan ske eller inte.185 Inera AB:s tolkning innebär att en prövning görs gällande uppgifter som typiskt sett anses vara sådana som den enskilde får ta del av om sig själv och att sådana uppgifter därför ska tillgängliggöras för var och en från 16 års ålder.186

Det är därmed en viss skillnad mellan direktåtkomst och ett traditionellt utlämnande enligt TF trots att de båda rör sig om ett utlämnande av allmän handling.187 Däremot kan konstateras att direktåtkomst är en form av utlämnande av allmän handling och att när direktåtkomst har beviljats anses uppgifterna som visas röjda.

5.2.2 Begränsningar gällande vad som visas i Journalen

5.2.2.1 Skillnader i landet

Journalen visar inte alla journalanteckningar från alla vårdenheter och det finns dessutom stora skillnader i landet beträffande vilka uppgifter som visas.188 Direktåtkomst beviljas, enligt PDL 5 kap 5 §, för uppgifter och inte för journalen i sin helhet.

182 Ramverk för invånares åtkomst till journalen, bilaga 1: Juridiska frågeställningar s 3-5.

183 Prop 1979/80:2 Del A s 80 f.

184 A prop s 81.

185 A st.

186 Ramverk för invånares åtkomst till journalen, bilaga 1: Juridiska frågeställningar s 5.

187 Se även SOU 2015:39 s 29.

Patienter och vårdpersonal är långt ifrån överens i frågan huruvida direktåtkomst är bra eller inte. Även bland de positiva råder delade mening om vad som ska visas och från när. Inera AB:s målsättning är emellertid att det bör vara patientens och inte vårdpersonalens val huruvida uppgifter ska ges till patienten eller inte. Bolagets målsättning har stöd i de begränsningar som finns i sekretesslagstift-ningen. De anser att begränsningar som inte finns där inte heller ska finnas i Journalen.189 Vårdens paternalistiska synsätt om att vårdpersonal ska skydda en patient från viss information kan anses vara förlegad och inte i enlighet med gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning. Särskilt med anledning av nya patient-lagen som syftar till att stärka patientens självbestämmande. Eftersom information är en förutsättning för självbestämmande finns skäl för att uppgifter i Journalen inte bör begränsas mer än vad som stadgas i lag. En vidare diskussion om Journalen är bra eller inte ligger dock utanför uppsatsens syfte.

5.2.2.2 Sekretess och skydd

Det finns hinder för vad som kan visas i Journalen med anledning av sekretess-regler, exempelvis OSL 25 kap 6 §. Utöver de reglerade begränsningarna undan-hålls ytterligare information.

Personal inom hälso- och sjukvården kan skriva journalanteckningar under ett undantaget sökord som gör att anteckningen inte syns i Journalen. Resterande del av anteckningen syns dock, det är enbart det som är skrivet under det så kallade undantagna sökordet som inte visas i Journalen.190 De undantagna sökorden är bland annat tidiga hypoteser, farlighet, känsliga uppgifter, våldsutsatthet i nära relationer mm.191 Uppgifter under sådana sökord är inte nödvändigtvis sekretess-belagda enligt offentlighets- och sekretesslagen utan en menprövning får göras vid en begäran om utlämnande. Undantagna sökord är enbart en möjlighet att skydda

189 Ramverk för invånares åtkomst till journalen.

190 Muntlig källa Vivéca Busck Håkans, Gruppchef Vårddokumentation, Elektronisk patientjournal EPJ.

en patient från att ta del av vissa uppgifter via Journalen, exempelvis kan en tidig hypotes om cancer diskuteras vid ett fysiskt möte istället för att patienten läser om det själv hemma. Utöver undantagna sökord visas oftast inte heller uppgifter från barn- och ungdomspsykiatrin, rättspsykiatrin, barnskyddsteamet, klinisk genetik, ungdomsmottagningar, kvinnofridsenheten mm.192 I praktiken har alltså ytterligare skyddshänsyn tagits till patienterna och de begränsningarna är vidare än vad som stadgas i offentlighets- och sekretesslagen.

5.2.3 Möjligheten att överklaga

Observera att vårdgivaren får erbjuda denna typ av direktåtkomst, det är däremot ingen rättighet från patientens sida och ingen skyldighet från vårdgivarens. I förarbetena poängteras även att beviljad direktåtkomst inte behöver innebära att patienten får tillgång till samtliga uppgifter om sig själv.193

Eftersom det enbart är fråga om en möjlighet för vårdgivaren kan inte beslut om att inte ge direktåtkomst överklagas.194 När en patient väl beviljats direktåtkomst krävs dock sannolikt en omprövning av beslutet om beviljande för att kunna ta bort direktåtkomsten. Omprövningen innebär i praktiken att en ny sekretessprövning gjorts där beslutet tagits att uppgifterna inte kan lämnas ut enligt offentlighets- och sekretesslagen. Eftersom det rör sig om ett nekande vid utlämning av allmänna handlingar kan beslutet överklagas enligt OSL 6 kap 7 §. Det saknas behov för den enskilde att överklaga beslut om att bevilja direktåtkomst eftersom det finns en möjlighet för patienten själv att försegla Journalen och därmed häva åtkomsten till den.195

192 Rutin Journalen Region Uppsala för vården s 11.

193 Prop 2007/08:126 s 245.

194 Inera AB är av samma uppfattning, se Ramverk för invånares åtkomst till journalen, bilaga 1: Juridiska frågeställningar s 4.