Informella  gruppaktiviteter

Av  resultatet  framgår  att  gemenskapen  i  Blåsorkestern  bland  annat  främjas  av  olika   aktiviteter  i  orkesterns  verksamhet.  Aktiviteter  som  fikapausarna  på  

onsdagsrepetitionerna,  orkesterläger  och  orkesterresor,  alla  ses  de  som  ett  medel  att  nå   gemenskap.  Dessa  aktiviteter  är  på  ett  sätt  formella  då  de  planeras  och  gemenförs  av   Blåsorkesterns  ledning  i  form  av  Ledaren  eller  föräldraföreningen.  Dock  existerar  de   samtidigt,  och  till  stor  del,  utanför  den  formella  verksamheten.  Dessa  aktiviteter,  de   informella  gruppaktiviteterna,  finns  runt  omkring  och  i  de  formella  orkesteruppgifterna.     Att  fika  kan  tyckas  inte  ha  något  med  orkesterspel  att  göra  men  det  som  lyfts  fram  i   resultatet  visar  att  fikat  i  Blåsorkestern  är  en  viktig  social  stund  då  orkesterns  

medlemmar  samlas  och  ett  tillfälle  att  bygga  på  de  sociala  relationerna  inom  orkestern.   Dessa  relationer  lyfts  i  resultatet  fram  som  viktiga  för  att  verksamheten  ska  fungera  och   för  att  det  ska  vara  kul  att  gå  till  orkesterrepetitionerna,  i  förlängningen  vara  lättare  att   uppnå  resultat  inom  verksamheten.  Olsson  (1998)  beskriver  den  socioemotionella   processen  som  det  sociala  samspelet  utanför  arbetsprocessen.  Han  menar  att  den   socioemotionella  processen  kan  ses  på  flera  sätt,  som  en  positiv  bieffekt  av  att  arbeta  i   grupp  eller  som  en  förutsättning  för  att  gruppmedlemmarna  ska  kunna  agera  samordnat   och  med  engagemang  för  uppgiften.  Ses  det  på  det  senare  sättet  kan  det  tänkas  att  den   sociala  processen  bygger  upp  en  vi-­‐känsla  och  utgör  en  nödvändig  förutsättning  för  att   gruppmedlemmarna  ska  kunna  arbeta  ihop.  Så  som  det  framgår  i  resultatet  verkar  båda   aspekterna  stämma  överens  med  Blåsorkestern.  Ungdomarna  blir  kamrater  med  

varandra  för  att  de  en  gång  börjat  spela  i  samma  orkester,  och  tack  vare  att  goda  sociala   relationer  finns  inom  orkestern  kan  gruppen  arbeta  som  en  enhet  mot  gemensamma   musikaliska  mål.    

Tränare  inom  idrotten  är  mycket  medvetna  om  värdet  av  stark  lag-­‐känsla  och  de  är   beroende  av  sammanhållning  lagmedlemmar  emellan  för  att  uppnå  sina  mål,  menar   Criss  (2010).  Hon  menar  att  så  är  också  fallet  inom  bild-­‐  och  scenkonst.  Musikaliska  

ensembler  är  beroende  av  utvecklandet  av  sammanhållning  för  att  uppnå  samverkan  i   form  av  en  utmärkt  ljudbild  och  ett  uppskattat  framträdande.  Kamratrelationerna  inom   Blåsorkestern  lyfts  också  fram  i  resultatet.  Där  anses  läger  och  resor  vara  en  stor  

bidragande  faktor  till  att  dessa  relationer  bildas  och  består.  Många  av  orkesterns   medlemmar  känner  till  varandra  från  tidigare  orkestrar  men  alla  känner  inte  alla.  Av   resultatet  framgår  att  läger  och  resor  är  bra  tillfällen  att  lära  känna  de  andra  

medlemmarna  i  orkestern.  Så  som  det  framgår  i  resultatet  anser  ungdomarna  att  ”allt”   är  mycket  bättre  efter  ett  läger  eller  resa.  Med  ”allt”  menar  ungdomarna  till  exempel  de   sociala  relationerna  ungdomarna  emellan,  den  musikaliska  nivån  och  den  musikaliska   gemenskapen.  Inom  Blåsorkestern  existerar  dock  alltid  olika  kamratgrupper  som  bildats   spontant,  det  vill  säga  informella  kamratgrupper  inom  den  formella  gruppen  

Blåsorkestern  och  Blåsorkesterns  formella  stämgrupper.  Dessa  informella  grupper   bildas,  enligt  Svedberg  (2007)  spontant  utifrån  samhörighet  eller  gemensamma   intressen.  Utifrån  resultatet  verkar  det  som  så  är  fallet  också  i  Blåsorkestern.   När  det  gäller  sammanhållningens  styrka  skriver  Svedberg  (2007)  att  om  

sammanhållningen  är  stark  och  gränsdragningen  mot  omgivningen  fast  och  tydlig   sammanfaller  individens  mål  och  gruppens.  Svedberg  menar  att  i  fall  då  

sammanhållningen  är  mycket  stark  kan  gruppen  bli  sluten  mot  omgivningen  av  det.  Om   sammanhållningen  istället  är  mycket  svag  är  det  svårt  att  hålla  gruppen  samman.  I   grupper  med  stark,  men  inte  mycket  stark,  sammanhållning  är  gruppens  gränser  tydliga   men  inte  helt  fasta.  I  dessa  grupper  är  personliga  mål  och  gruppens  mål  i  harmoni  även   om  de  inte  sammanfaller.  De  personliga  relationerna  i  gruppen  präglas,  enligt  Svedberg,   av  professionellt  förtroende  och  därför  krävs  en  låg  grad  av  yttre  kontroll.  Av  resultatet   framgår  att  sammanhållningen  i  Blåsorkestern  är  mycket  god  och  att  många  av  

ungdomarna  är  mycket  goda  vänner.  Alla  känner  dock  inte  varandra  väl,  utan  några  är   bara  lite  bekanta  med  varandra.  Att  alla  ska  vara  som  bästa  kamrater  med  alla  anses  inte   vara  optimalt  för  orkesterverksamheten,  utan  ses  mer  som  en  utopi.  Att  alla  ska  känna   någon  och  att  alla  ska  trivas  anses  dock  mycket  viktigt  för  den  musikaliska  

verksamheten.  Det  är  med  andra  ord  viktigt  för  både  ungdomar  och  ledare  att  

Blåsorkestern  har  fasta  ramar  och  gemensamma  mål,  dels  för  orkesterns  musikaliska   resultat  samt  för  att  känna  en  gemenskap  runt  dessa  ramar  och  mål.  Criss  (2010)  menar   att  en  av  vägarna  för  att  bygga  sammanhållning  i  en  grupp  är  att  skapa  en  stark  

gruppidentitet  som  innefattar  sidor  som  lojalitet,  gruppaktiviteter,  motivation  och   överförande  av  traditioner.  Hon  menar  att  varje  grupp  då  utvecklar  en  unik  

personlighet,  distinkta  karaktärsdrag  och  en  stark  identitet.  Av  resultatet  framgår  att   Blåsorkestern  har  en  tydlig  gräns  mot  omgivningen,  vilket  innebär  att  medlemmarna  är   fasta  medlemmar  med  rätt  att  lämna  gruppen  om  så  önskas.  I  Blåsorkestern  

sammanfaller  även  i  de  flesta  fall  de  personliga  målen  med  gruppens  då  alla  strävar  mot   samma  musikaliska  mål  såsom  att  utföra,  uppföra  och  genomföra  den  spelade  musiken   så  att  varje  framträdande  blir  en  succé.    Detta  mål  har  Ledaren  visserligen  ställt  upp,   men  hela  orkestern  arbetar  mot  detta  gemensamma  mål  som  ett  led  i  att  nå  

sammanhållning  i  gruppen.    

De  fyra  aspekterna  om  enighet  i  gruppen,  om  stabilitet  i  medlemskapet,  om  

medlemstillfredställelse  och  om  gruppens  inre  dynamik,  sammanställda  av  Forsyth   (1990,  refererad  i  Heiling  2000),  framkommer  i  resultatet  som  aspekter  som  påverkar   gruppsammanhållningen.  Forsyth  menar  att  enigheten  i  gruppen  leder  till  ökad  vi-­‐ känsla  i  form  av  hög  nivå  av  kamratskap  och  utveckling  av  gruppidentiteten.  Vidare  att   om  medlemskapet  i  gruppen  är  stabilt  leder  det  till  låg  frånvaro,  större  engagemang   bland  medlemmarna  och  större  deltagande  i  arbetet.  Om  medlemmarna  dessutom  är   tillfredsställda  med  gruppverksamheten  får  de  ökad  självkänsla  och  känner  sig  tryggare.   Slutligen  om  gruppens  inflytande  ökar,  ökar  även  gruppens  acceptans  för  gruppens  mål,   beslut  och  normer.  Detta  kan  dock  även  leda  till  lågtolerans  för  oenighet  och  ökad  press   mot  överrensstämmelse.  Detta  kan  jämföras  med  Svedbergs  (2007)  teorier  om  

sammanhållning  i  grupper  och  den  svåra  balansgången  mellan  hur  mycket  

sammanhållning  som  är  bra  och  när  det  går  över  gränsen  till  att  stark  sammanhållning   får  en  negativ  effekt.  Som  det  framgår  i  resultatet  är  enigheten  i  Blåsorkestern  stor,  de   vet  alla  vad  de  jobbar  mot  och  de  är  fokuserade  på  sin  uppgift.  De  har  också  ett  stabilt   medlemskap  då  medlemmar  slutar  och  börjar  i  samband  med  ett  nytt  läsår.  Så  som  det   framgår  i  resultatet  är  också  medlemmarna  tillfredsställda  med  gruppverksamheten  och   vissa  anser  till  och  med  att  Blåsorkestern  är  den  perfekta  orkestern.  Dessa  aspekter   påverkar  således  Blåsorkesterns  verksamhet  till  stor  grad.  Då  verksamheten  både   infattar  det  musikaliska,  i  det  att  ungdomarna  är  där  för  att  spela  och  lära  sig  om  musik,   samt  det  sociala,  i  de  relationer  de  skapar  och  de  sociala  erfarenheter  ungdomarna  får  

uppleva,  påverkar  dessa  aspekter  både  det  sociala  och  musikaliska  av  Blåsorkesterns   verksamhet.