4 Resultat
4.2 Musikaliska gruppaktiviteter
Att musiken och spelet är en sammanhållande länk och ett medel för att uppnå gemenskap framkommer också av intervjuerna. Här presenteras olika musikaliska gruppaktiviteter som skapar gemenskap och sammanhållning.
4.2.1 Det gemensamma musicerandet
Under intervjuerna kom de deltagande ungdomarna hela tiden tillbaka till att spela, det är det de uttrycker som det viktiga, det är därför de är där från början. De sociala
aktiviteterna är viktiga och för många av deltagarna en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men viktigast upplevs ändå musiken vara. En deltagare ur grupp 2 berättar:
Men vi tycker det ju är roligt att spela också annars har man väl inte… De flesta i Blåsorkestern, det är ju inte första året de spelar heller och då tycker man ju ändå det är kul att spela.
Ungdomarna anser dessutom att Ledarens uppdrag i första hand handlar om musiken, att leda Blåsorkestern musikaliskt. En deltagare i grupp 2 beskrev det som att ”det är väl Ledarens ansvar mer att vi spelar, inte att ordna lekar. Hans grej är mer att vi spelar och lär oss mer.”
När jag i grupp 3 frågade vad det är som är bra, kul och viktigt med Blåsorkestern svarar alla deltagarna ”att man får spela”. Deltagarna i grupp 2 svarar också att det viktiga är att spela. De säger att:
-‐ Ja alltså musiken är det viktigaste, det är det som är orkestern. -‐ Ja annars är det ju inte en orkester.
-‐ Det är därför man är här.
-‐ Men att man trivs med dom man är med är ju viktigt och att man spelar, det är ju därför man är där. Man är inte där för att träffa kompisar, det kan man lika gärna göra på fritiden. Det är inte det orkestern är till för, den är ju till för att spela.
Som jag tidigare nämnt menar ungdomarna att deltagande i orkestern handlar om ”att spela och ha kul”. I samma anda säger dock ungdomarna att inget bus tolereras när det är ”skarpt läge”. Deltagare ur grupp 3 beskriver:
-‐ … när man liksom repar ska man göra alltid bra så är alla med och alla är intresserade av att det ska bli så bra som möjligt. Men samtidigt är det ok att liksom… ja… det brukar vara nån som bara skriker ut ett skämt över hela orkestern och alla tycker det är kul liksom. Ja men det är avslappnad stämning liksom så det är ok att… -‐ Men när vi är på spelningar då ska det vara seriöst.
-‐ Ja.
-‐ Då ska det vara bra.
Att musiken är viktig för alla intervjuns deltagare framkommer tydligt. De intervjuade ungdomarna ser också samband mellan musiken och gemenskapen och en deltagare från grupp 2 uttalar ”men om vi inte har någon bra gemenskap så lär vi ju inte spela bra heller”. På samma sätt resonerar ledaren och understryker att han tror att
musikintresset förenar orkesterns ungdomar och att de finner gemenskap i det, att det är spelet som skapar gemenskap. ”De är alla unika och musiken håller dem samman.” Ungdomarna har spelandet som gemensam nämnare, oavsett vilka ambitioner de har inför framtiden. En deltagare ur grupp 3 beskriver sin syn på spelandet:
Det är liksom trevligt. Jag håller inte på seriöst heller liksom… spelar för att det är trevligt med orkestern typ. Jag har väldigt dåligt med mina
läxor och sånt. Men det är trevligt att sitta och spela och så. Mysigt
Det framkommer att spelandet är viktigt på olika sätt för olika medlemmar, men gemensamt är att alla är att de ursprungligen är där för att spela, och det är spelandet
4.2.2 Gemensamma musikaliska mål och resultat
Av intervjuerna framgår att Blåsorkesterns strävan att uppnå musikaliska resultat har stor del i orkesterns verksamhet. De har som tradition att ställa upp i tävlingar och Blåsorkestern är flerfaldig svensk mästare bland ungdomsorkestrar.
Flera deltagare uttrycker att en av Ledarens huvuduppgifter är att Blåsorkestern ska låta bra. Detta håller också Ledaren själv med om. Han berättar om något han alltid haft med sig som sin ledstjärna, nämligen utförandet, uppförandet och genomförandet av den musikaliska biten.
Det handlar om klang, om att det ska vara så vackert som möjligt, att inte lämna något till slumpen, varje framträdande ska ha som mål att bli en succé.
Dessa tankar har Ledaren med sig från sina förebilder och gamla ledare. Ledaren nämner dirigenten som ledde Blåsorkestern när Ledaren själv var ung och berättar om denne dirigents förmåga att göra ”orkestern intressant”. Ledaren tror att detta varit rätt tankar att ha med sig vilket visar sig i att Blåsorkestern ofta får beröm för att de har en vacker klang i orkestern och bra balans.
Det faktum att Blåsorkestern också har musikaliska mål och att det ställs krav på de medverkande tror Ledaren har en inverkan på sammanhållningen. Ledaren säger:
Det är ingen scoutkår som ska ut i skogen och tälja några gubbar, det är på riktigt och de som ska vara med har ett mål med sitt deltagande. En del satsar redan på att bli yrkesmusiker, nästa år ska kåren till VM i Kanada och dit åker man inte bara för att delta, dit åker de med ett mål att ta sig så långt som möjligt. Det kan nog få ungdomarna att tända till och svetsa ihop dem.
Målet måste ju vara att vinna, man gör så gott man kan men målet är ändå att nå ett resultat, inte bara delta. Sen vet man ju inte hur långt det räcker.
Att uppnå musikaliska resultat är en central del av verksamheten, vilket också lyser igenom i den tidigare beskrivningen av lägerverksamheten. Ledaren berättar att det finns ett musikaliskt mål med lägret. Det är det första repetitionstillfället med årets
och färdig marschrepertoar och är beredd att ge sig ut på spelningar direkt. Ledaren beskriver repetitionsarbetet på lägret såhär:
Och i slutet av dag två ungefär då börjar man få arbetsro och liksom börja göra nånting. Tredje dagen har de spelat så mycket att man kan börja forma och göra; följa dirigenten, det dynamiska, göra musikaliska, inte
bara göra rätt ton.
I samma anda, angående det musikaliska, menar Ledaren att den ”optimala” orkestern inte finns. Han beskriver dock sin bild av hur den skulle kunna ta sig ut:
Den består av de här musikanterna jag har, de har bara musiken som intresse, de är duktiga i skolan så de aldrig behöver göra läxor utan kan öva på sina instrument istället. Skämt åsido, den optimala situationen är att de inte har så stor påverkan från sidan av.
Som Ledaren påpekar är orkesterverksamheten ofta bara en av många saker
ungdomarna håller på med. De har skolarbete och ägnar sig åt andra fritidsaktiviteter som de ofta också är duktiga på. Ledaren säger att ungdomarna ”har ju även andra relationer, pojk-‐ och flickvänner, kanske trassliga familjeförhållanden, sjukdomar och annat som tar tid och energi”. Med detta menar Ledaren att han har det närmaste man kan komma en perfekt orkester. Han har bra ungdomar, visserligen många som har andra aktiviteter som också tar tid, men ungdomar som ändå valt att vara med i orkestern. De följer alla de regler Ledaren satt upp för deltagandet i Blåsorkestern och jobbar mot det gemensamma målet. Detta håller deltagarna i grupp 3 med om. De svarar snabbt med glimten i ögat att Blåsorkestern är den perfekta orkestern att spela i.