Musikaliska  och  sociala  aspekter  av  ledarfunktionen

Så  som  det  framgår  i  resultatet  är  Ledaren  otroligt  viktig  i  Blåsorkesterns  verksamhet.   Medlemmarna  menar  att  Ledaren  sätter  stämningen  och  det  framgår  att  Blåsorkestern   inte  vore  vad  den  idag  är  utan  just  Ledaren  själv.  Ledaren  är  Blåsorkestern  

personifierad.  I  fallet  med  Blåsorkestern  är  Ledaren  en  av  de  sammanhållande  länkarna,   ett  medel  för  att  uppnå  gemenskap  och  sammanhållning.    

5.1.1  Formella  ledaraktiviteter  

När  det  gäller  formella  och  informella  grupper  skriver  Svedberg  (2007)  att  skillnaden   mellan  dem  är  att  en  formell  grupp  har  ett  bestämt  syfte  med  regler  och  rutiner,  medan   en  informell  grupp  bildas  spontant  utifrån  samhörighet  och  gemensamma  intressen.   Detta  kan  liknas  vid  Olssons  (1998)  beskrivning  av  en  arbetsprocess  respektive   socioemotionell  process,  det  vill  säga  ett  målinriktat  arbete  och  det  sociala  samspelet   utanför  detta  arbete.  I  fallet  med  Blåsorkestern  kan  paralleller  dras  både  till  formella   och  informella  gruppaktiviteter  samt  till  formella  och  informella  ledaraktiviteter.    

Formella  ledaraktiviteter  är  de  aktiviteter  som  ingår  i  orkesterns,  och  därmed  Ledarens,   uppgifter,  vilket  bland  annat  innebär  att  dirigera,  repetera,  välja  repertoar  och  därmed   leda  det  musikaliska  arbetet,  samt  uppnå  resultat  och  genomföra  konserter.  Informella   ledaraktiviteter  innefattar  istället  aktiviteter  som  handlar  om  att  bygga  upp  det  sociala   klimatet  i  orkestern.    

En  dirigent  ska,  enligt  Heiling  (2000),  behärska  tre  olika  sorters  ledarskap;  allmänt   ledarskap,  musikaliskt  ledarskap  och  socialt  ledarskap.  Det  allmänna  ledarskapet   handlar  om  att  engagera,  entusiasmera,  sporra  och  ge  välgrundad  kritik  så  orkesterns   mål  nås.  Dessa  handlingar  är  vid  en  första  anblick  ett  medel  för  att  nå  mål  och  resultat   och  kan  på  så  sätt  ses  som  formella  ledaraktiviteter.  I  resultatet  lyfts  ett  allmänt   ledarskap  fram  där  ledarens  eget  engagemang  för  blåsmusik  engagerar  och  

entusiasmerar  ungdomarna,  att  Ledaren  peppar  orkesterns  medlemmar  inför  en  viktig   spelning  och  att  ledaren  har  förmågan  att  få  orkestern  att  utveckla  sig.  Dock  kan  även   dessa  handlingar  ses  som  något  som  hör  till  det  sociala  livet  i  orkestern,  det  vill  säga   aktiviteter  som  bygger  upp  det  sociala  klimatet.  Som  det  framgår  i  resultatet  kan   engagemang  från  en  ledare  till  en  början  vara  tänkt  som  enbart  ett  medel  att  uppnå   musikaliska  resultat,  men  att  det  även  kan  ha  bieffekten  att  det  inverkar  på  det  sociala   samspelet  och  i  förlängningen  sammanhållningen  i  orkestern.    

Det  musikaliska  ledarskapet  handlar,  enligt  Heiling  (2000),  om  att  vara  musikaliskt   kunnig,  vara  väl  förberedd,  kunna  höra  fel  och  kunna  visa  hur  musikanterna  ska  göra   istället.  Att  ledaren  har  stor  musikalisk  kunskap  framgår  av  beskrivningen  av  Ledaren.   Av  resultatet  framgår  även  att  det  i  slutänden  är  musiken  som  är  det  viktiga  trots  att   inga  av  mina  ursprungliga  intervjufrågor  berörde  musikaliska  aspekter.  Dock  

återvänder  alla  intervjuade  alltid  till  musiken,  oavsett  vilken  den  ursprungliga  frågan   var,  vilket  visar  att  musiken  och  det  musikaliska  ledarskapet  har  en  stor  betydelse  i   orkesterns  verksamhet  och  för  dess  sammanhållning  och  gemenskap.  Ledaren  själv  har   det  musikaliska  som  grundpelare  och  betonar  sin  ledstjärna  som  handlar  om  utförande,   uppförande  och  genomförande.  För  honom  är  musiken  viktig  och  utifrån  Ledarens  syn   på  sitt  ledarskap  är  det  musikaliska  ledarskapet  mycket  centralt.    

Det  musikaliska  ledarskapet  ses  framför  allt  som  formella  ledaraktiviteter  då  det  även   här  handlar  om  aktiviteter  som  ingår  i  orkesterns,  och  därmed  Ledarens,  uppgifter.  Det   handlar  om  att  leda  en  orkester  musikaliskt  med  alla  dess  innebörder.  Som  det  lyfts   fram  i  resultatet  anser  både  deltagande  ungdomar  och  Ledaren  att  det  musikaliska   arbetet  inte  kan  existera  utan  de  sociala  aktiviteterna,  att  du  inte  kan  spela  bra  om  du   inte  också  trivs  på  och  med  orkestern.  Således  har  det  musikaliska  ledarskapet  även  en   social  aspekt.    

5.1.2  Informella  ledaraktiviteter  

Informella  ledaraktiviteter  är,  som  tidigare  nämnts,  aktiviteter  för  att  bygga  det  sociala   klimatet  i  orkestern  och  handlar  framför  allt  om  det  sociala  ledarskapet  i  orkestern.  Det   sociala  ledarskapet  handlar,  enligt  Heiling  (2000),  om  att  se  till  att  ingen  är  utanför  och   att  ledaren  fungerar  som  en  fadersfigur  som  det  går  att  snacka  med.  Så  ser  även  Ledaren   själv  på  sin  ledarroll.  I  resultatet  framgår  att  Ledaren  anser  att  man  inte  bör  vara  för  

mycket  kompis  med  ungdomarna  för  då  faller  rollen  som  förebild.  I  rollen  som  förebild   ingår,  enligt  Ledaren,  att  ungdomarna  ska  veta  att  de  kan  lita  på  honom  och  alltid  kunna   komma  och  prata  med  honom.  Criss  (2010)  skriver  att  rollen  som  ledare  är  viktig  då   denne  har  stor  influens  över  de  deltagande  medlemmarna  och  att  ledaren  ofta  blir   ihågkommen  långt  efteråt.  Criss  menar  även,  att  trots  den  tydligt  auktoritära  positionen   som  ledare  för  en  orkester,  så  känner  många  deltagare  omsorg  och  stöd  från  sin  

dirigent.  Så  verkar  även  fallet  vara  med  Blåsorkestern  utifrån  vad  som  lyfts  fram  i   resultatet.    

Av  resultatet  framgår  att  Ledaren  anser  att  sammanhållning  är  en  förutsättning  för  att   verksamheten  ska  fungera.  Dock  betonar  han  att  han  inte  aktivt  jobbar  med  gemenskap   utan  att  det  kommer  av  sig  själv  av  andra  delar  av  orkesterverksamheten  som  fika,   resor,  läger,  scenframträdanden,  deltagande  i  tävlingar  med  mera.  Att  se  

sammanhållning  som  en  förutsättning  betyder,  enligt  Ledaren,  att  ungdomarna  inte  kan   sitta  i  orkestern  och  vara  ovänner,  emedan  det  skulle  försvåra  arbetet  med  att  få  ett  bra   resultat  i  verksamheten.  Ledaren  anser  att  ungdomarna  inte  bara  behöver  tycka  om  det   de  gör,  de  behöver  också  acceptera  den  rådande  situationen  och  vara  nöjda  med  att  vara   där.  I  förlängningen  betyder  det  att  Ledarens  aktiviteter  behöver  främja  gemenskap  och   att  de  sociala  relationerna,  det  sociala  klimatet  och  informella  aktiviteter  påverkar  det   musikaliska  resultatet.  En  informell  aktivitet  för  att  skapa  en  trivsam  miljö  i  orkestern   och  som  lyfts  fram  i  resultatet  är  Ledarens  humoristiska  inslag.  Ledaren  har  en  förmåga   att  berätta  historier  och  skämt  som  lättar  upp  stämningen  på  Blåsorkesterns  

repetitioner.  Dessa  är  mycket  omtalade  av  ungdomarna  och  uppskattade  inslag  i  

repetitionsarbetet.  Cris  (2010)  menar  att  humor  hos  en  ledare  kan  vara  en  sak  som  gör   att  denne  blir  ihågkommen  långt  efteråt.  Hon  menar  att  humor  är  en  viktig  egenskap  hos   en  ledare  och  att  det  är  sett  som  en  positiv  kraft  i  kommunikation  med  grupper.  Även  att   kunna  skratta  åt  sig  själv  i  sin  position  som  ledare  är  en  värdefull  kunskap  menar  Criss,   det  tillför  värme  till  en  repetition.    

Som  det  framgår  i  resultatet  tycker  ungdomarna  i  Blåsorkestern  att  Ledaren  är  ”cool”.   Han  är  den  sortens  ledare  som  de  känner  att  de  kan  anförtro  sig  åt  och  känna  förtroende   för.  De  uppskattar  hans  engagemang  för  blåsmusik  och  tar  till  sig  av  de  kunskaper  han   ger.  Ledaren  framställs  som  en  flexibel  ledare  som  är  omtyckt  och  kunnig  i  det  han  gör.  

Dessa  ledaregenskaper  gör  att  ungdomarna  trivs  i  orkestern  och  att  de  vill  vara  med  och   skapa  musik  tillsammans.  

Ledaren  har  alla  de  tre  typerna  av  ledarskap  som  Heiling  (2000)  nämner,  allmänt,   musikaliskt  och  socialt  ledarskap.  Dock  är  det  något  utöver  dessa  ledaregenskaper  som   gör  att  ungdomarna  vill  vara  med  i  Blåsorkestern,  hänger  sig  åt  Blåsorkesterns  

verksamhet  och  följer  Ledarens  alla  instruktioner.  Ledaren  i  föreliggande  studie  tycks  ha   en  stor  inverkan  på  orkestern  och  lyckas  binda  ihop  gruppen  genom  sin  stora  

personlighet.  Vad  är  det  som  gör  att  en  ledare  kan  ha  så  stor  inverkan  på  en  grupp  och   att  en  person  kan  binda  samman  en  grupp  genom  att  bara  vara  sig  själv?  

Vad  är  det  då  Ledaren  gör  som  gör  honom  så  speciell?  Att  Ledaren  är  engagerad  och   entusiastisk  och  att  detta  fångar  ungdomarna  framgår  i  resultatet.  Att  Ledaren  själv   anser  att  han  inte  aktivt  jobbar  med  gemenskap  och  sammanhållning  framgår  också  av   resultatet.  Dock  lyfts  i  resultatet  fram  många  aspekter  av  Ledarens  handlingar  som  kan   knytas  till  byggande  och  skapande  av  gemenskap  och  sammanhållning.  Svedberg   (20007)  skriver  om  situationsanpassat  ledarskap  och  hänvisar  till  Hersey  och   Blanchards  (1993,  refererad  i  Svedberg  2007)  teori  om  det  samma.  De  menar  att   ledarskap  inte  är  en  position  man  får  utan  en  relation  man  erövrar.  Det  samma  menar   Koivunen  (2003)  och  säger  att  en  dirigents  auktoritära  position  inte  kan  tas  för  given,   den  måste  förtjänas.  Hersay  och  Blanchard  menar  att  det  inte  finns  en  ”rätt  

ledarkostym”  utan  en  ledares  framgång  beror  på  situationsbetingade  faktorer  och   ledarens  förmåga  att  hantera  och  påverka  föränderliga  situationer.  Av  resultatet   framgår  att  Ledarens  ser  på  sitt  ledarskap  som  ett  gott  vin  på  lagring,  det  samlar  på  sig   nya  egenskaper  och  blir  bara  bättre  och  bättre  med  åren.  Ledarskap  är  en  process  som   hela  tiden  utvecklas.  Är  det  tack  vare  Ledarens  syn  på  ledarskapet  som  en  process,  och   hans  förmåga  att  hela  tiden  anpassa  sig  som  gör  honom  speciell?  Kanske  är  det  en  del  i   det  hela.  Att  Ledaren  ser  hela  verksamheten  med  dess  både  informella  och  formella   aktiviteter  som  viktiga  och,  trots  sitt  fokus  på  musiken  inte  glömmer  bort  att  det  sociala   alltid  finns  i  alla  delar  av  verksamheten,  kanske  är  svaret  på  frågan.