Metod  och  design  av  studien

3.2.1  Val  av  metod  

Merriam  (1994)  skriver  att  en  forskare  väljer  fallstudien  för  att  skaffa  sig  djupgående   insikter  om  en  viss  situation  och  hur  de  inblandade  personerna  tolkar  denna,  vilket   harmonierade  väl  med  vad  jag  önskade  uppnå  med  min  studie.  Med  utgångspunkt  i   syftet  att  studera  sammanhållning  och  gemenskap  i  en  ungdomsblåsorkester  valde  jag   fallstudien  som  huvudsaklig  forskningsmetod  för  att  på  så  sätt  ta  reda  på  den  

information  jag  eftersökte.  Efter  att  ha  satt  mig  in  i  den  kvalitativa  forskningsintervjun   som  metod  valde  jag  den  enskilda  intervjuformen  med  orkesterledaren.  Fokusgrupper   som  datainsamlingsmetod  valde  jag  för  intervjuerna  med  grupperna  av  ungdomar  ur   orkestern.  För  att  skapa  en  trygghet  i  gruppen  och  för  att  göra  det  möjligt  för  

ungdomarna  att  lättare  bli  öppna  i  diskussioner  med  varandra  valde  jag  istället   fokusgrupper  där  de  respektive  grupperna  var  kända  för  varandra.    

3.2.2  Urval  av  informanter  

För  att  hitta  en  lämplig  orkester  att  studera  frågade  jag  både  lärare  och  studenter  på   Musikhögskolan  Ingesund  om  förslag.  Ganska  snabbt  kom  en  specifik  blåsorkester  upp   som  förslag  från  flera  håll.  Jag  gjorde  lite  efterforskningar  och  orkestern  verkade  vara   precis  vad  jag  sökte,  då  den  har  en  100-­‐årig  historia  kantad  av  spelglädje  och  

gemenskap.  Jag  kontaktade  sedan  orkesterns  ledare  som  tyckte  min  studie  lät  mycket   intressant.    

Heiling  (2000)  har  i  sin  avhandling  studerat  ett  brassband  som  han  har  valt  att  referera   till  som  Brassbandet.  Detta  anser  jag  är  en  praktisk  lösning  och  när  jag  i  föreliggande   studie  refererar  till  den  blåsorkester  jag  studerat  benämner  jag  den  som  Blåsorkestern.   Jag  kommer  även  att  referera  till  Blåsorkesterns  ledare  som  Ledaren.    

Orkestern  i  föreliggande  studie,  Blåsorkestern,  har  sin  verksamhet  i  mellersta  Sverige   och  består  av  ungdomar  i  åldern  16-­‐19  år  som  alla  spelar  ett  blåsinstrument  på  den  

kommunala  kulturskolan.  I  Blåsorkestern  finns  i  nuläget  alla  vanliga  

blåsorkesterinstrument  jämnt  representerade,  utom  fagott.  Slagverk  och  brass  består  till   största  del  av  killar  och  i  träblåset  är  det  flest  tjejer,  men  i  orkestern  som  helhet  är  det   relativt  jämnt  fördelat  mellan  könen.    

Blåsorkestern  är  en  del  av  kulturskolan  på  orten,  men  med  viss  egen  styrning.  Ledaren,   Blåsorkesterns  dirigent,  är  anställd  av  kulturskolan,  som  också  står  för  repetitionslokal,   och  repetitionerna  sker  i  kulturskolans  orkestersal.  De  deltagande  ungdomarna  spelar  i   huvudsak  på  instrument  som  tillhör  kulturskolan  och  kulturskolan  sponsrar  även  med   resurser  i  form  av  medel  för  transport  av  instrument  vid  till  exempel  konserter.  

Blåsorkestern  har  även  en  roll  att  fungera  som  ett  ansikte  utåt  för  kulturskolan.   Trots  anknytningen  till  Kulturskolan  är  Blåsorkestern  även  en  egen  förening  under   RUM,  Riksförbundet  Unga  Musikanter,  med  en  egen  ekonomi.  Denna  föräldraförening   har  en  viktig  roll  då  de  hjälper  till  vid  bland  annat  konserter,  resor  och  läger,  ansvarar   för  Blåsorkesterns  uniformer  samt  andra  praktiska  saker.  Föreningen  har  stadgar  som   styr  det  rent  föreningstekniska.  Dessa  stadgar  behandlar  inget  pedagogiskt  eller   musikaliskt.  Då  Blåsorkestern  gör  en  spelning  och  får  ett  gage  går  dessa  pengar  till   Blåsorkesterns  förening  och  direkt  till  ungdomarna.    

Det  finns  inga  officiella  eller  nedtecknade  pedagogiska  och  musikaliska  direktiv  från   kulturskolans  ledning.  Dock  har  Ledaren  själv  en  lista  på  saker  han  anser  att  

ungdomarna  skall  kunna,  provat  på  och  upplevt  efter  avslutat  tid  i  Blåsorkestern.  De   skall:  

• lära  sig  marschera  

• spela  musik  från  olika  genrer   • kunna  spela  viss  repertoar  utantill    

• uppleva  olika  sorters  spelningar  samt  delta  vid  olika  typer  av  spelningar   • känna  till  olika  blåsmusikaliska  traditioner    

Utifrån  dessa  moment  väljer  Ledaren  upplägget  för  varje  verksamhetsår  och  vilka   spelningar  som  ska  ingå  i  detsamma.    

Ledaren  är  en  son  av  bygden  som  i  sin  ungdom  själv  spelade  i  Blåsorkestern.  Han   arbetar  som  brasslärare  samt  ensemblelärare  på  ortens  Kulturskola,  folkhögskola  samt  

med  diverse  ensembleledaruppdrag.  Han  utbildade  sig  till  musiker  på  musikhögskola  på   80-­‐talet  och  arbetade  därefter  som  musiker  under  några  år.  Efter  detta  flyttade  han  hem   och  blev  anställd  som  orkesterledare  på  dåvarande  kommunala  musikskolan  i  staden.   Han  har  efter  sina  musikhögskolestudier  vidareutbildat  sig  inom  ensembleledning  och   leder  idag  själv  kurser  inom  ensembleledning.  Han  har  än  så  länge  lett  Blåsorkestern  i   15  år  och  räknar  med  att  bräcka  den  som  nu  har  rekordet  på  21  år.    

Inför  intervjuerna  fick  jag  hjälp  av  Blåsorkesterns  dirigent  med  att  plocka  ut  ungdomar   till  tre  representativa  grupper  ur  Blåsorkestern.  Grupp  1  bestod  av  ungdomar  som  var   inne  på  sitt  andra  eller  tredje  år  i  Blåsorkestern,  grupp  2  bestod  av  ungdomar  som   spelade  sitt  första  år,  och  grupp  tre  bestod  av  ungdomar  som  alla  gjorde  sitt  sista  år  i   Blåsorkestern.  Alla  grupper  var,  så  långt  som  möjligt,  jämnt  representerade  av  killar  och   tjejer  samt  av  brass-­‐  och  träblåsinstrument.  Tyvärr  slumpade  det  sig  så  att  inga  

slagverkare  deltog  i  någon  intervju.    

3.2.3  Etiska  aspekter  

Jag  har  inför  min  studie  tagit  del  av  och  följt  de  regler  och  riktlinjer  som  gäller  angående   forskning  som  involverar  andra  människor.  Forskning  får  bara  utföras  om  

forskningspersonen  har  samtyckt  samt  att  samtycket  enbart  gäller  om  

forskningspersonen  dessförinnan  fått  information  om  forskningen.    Samtycket  skall  vara   frivilligt,  dokumenteras  samt  får  tas  tillbaka  när  som  helst  med  omedelbar  verkan  

(Codex,  2011).    Då  många  av  försökspersonerna  i  min  studie  var  under  18  år  krävdes   dessutom  även  målsmans  samtycke.  Detta  skedde  genom  ett  informationsbrev  till   ungdomar  och  vårdnadshavare  med  en  talong  för  samtycke  som  vårdnadshavare  fick   skriva  under  och  lämna  in.    

Informationsbrevet  gick  till  Blåsorkesterns  medlemmar  med  vårdnadshavare  två  veckor   innan  intervjutillfället.  Där  berättade  jag  lite  om  vem  jag  var,  varför  jag  gjorde  denna   undersökning,  vilket  ämne  den  behandlar  och  vad  jag  hoppas  uppnå  med  

undersökningen.  Jag  skrev  även  när  undersökningen  skulle  ske,  hur  det  skulle  gå  till  och   att  all  medverkan  är  helt  frivillig  och  kräver  samtycke.  I  brevet  fanns  också  mina  

kontaktuppgifter  och  en  inbjudan  att  kontakta  mig  om  eventuella  frågor  skulle  uppstå.   På  plats  vid  intervjutillfället  presenterade  jag  mig  för  Blåsorkestern  och  gav  samma  

information  som  i  brevet.  Jag  försäkrade  mig  om  att  alla  förstod  vad  undersökningen   skulle  innebära.  Jag  gav  möjlighet  till  frågor  och  samlade  sedan  in  talongerna.    

3.2.4  Genomförande  

För  att  samla  in  data  till  min  studie  valde  jag  att  göra  tre  gruppintervjuer  med  ungdomar   ur  den  studerade  ungdomsorkestern  samt  en  enskild  forskningsintervju  med  

ungdomsorkesterns  dirigent  och  ledare.  En  kvalitativ  intervju  med  samtal  kring  mitt   syfte  och  mina  forskningsfrågor  blev  metoden  för  den  enskilda  intervjun.  I  denna   intervju  fokuserade  jag  i  huvudsak  på  att  låta  den  intervjuade  diskutera  med  sig  själv   kring  de  aktuella  frågorna.  För  gruppintervjuerna  valde  jag  fokusgrupper.  Att  få  både  de   deltagande  ungdomarnas  samt  även  ledarens  perspektiv  på  de  frågeområden  som   studien  handlar  om  ansåg  jag  vara  viktigt.    

De  tre  gruppintervjuerna  skedde  i  samband  med  Blåsorkesterns  ordinarie  repetition  på   ortens  Kulturskola.  En  grupp  hade  i  förväg  blivit  ombedd  att  komma  tidigare  för  att   hinna  sin  intervju  innan  repetitionen.  De  efterföljande  intervjuerna  skedde  under   repetitionens  gång  och  ungdomarna  fick  då  lämna  repetitionen  under  intervjun.  Varje   intervju  tog  ca  30  till  40  minuter  att  genomföra  och  skedde  i  orkesterledarens  

undervisningsrum  en  trappa  upp  från  repetitionslokalen.  I  intervjurummet  hade  jag  i   förväg  ställt  ut  stolar  i  en  cirkel  där  jag  och  de  intervjuade  satt  och  samtalade.  Samtalets   huvudsakliga  ingång  var  fyra  stora  frågor  som  fokusgruppen  sedan  samtalade  om:  

• Kan  du/ni  berätta  om  en  vanlig  repetition?  

• Om  jag  säger  gemenskap  och  sammanhållning,  vad  tänker  ni  då?     • Vad  tycker  ni  är  kul/bra  med  att  vara  med  i  orkestern?  Vad  är  viktigt?   • Om  vi  tänker  på  gemenskap  och  sammanhållning,  kan  du/ni  beskriva  den  

perfekta  orkestern?  

Intervjuerna  dokumenterades  vid  intervjutillfället  genom  ljudinspelningar.    

Den  enskilda  intervjun  med  Blåsorkesterns  ledare  skedde  på  förmiddagen  dagen  efter   orkesterrepetitionen  och  gruppintervjuerna.  Även  denna  intervju  skedde  i  ledarens   undervisningsrum  på  Kulturskolan.  Intervjun  med  ledaren  varade  i  ca  45  min  och   dokumenterades  även  den  genom  en  ljudinspelning.  Under  intervjutillfället  satt  jag  och  

den  intervjuade  vända  mot  varandra  på  en  varsin  stol.  Samtalet  med  Ledaren  handlade   huvudsakligen  om  tre  frågor:  

• Kan  du  berätta  om  Blåsorkestern?    

• Vad  tänker  du  om  gemenskap  och  sammanhållning  i  Blåsorkestern?   • Hur  ser  din  vision  ut  av  den  optimala  ungdomsorkestern?  

Vid  intervjutillfället  med  ungdomarna,  det  vill  säga  på  Blåsorkesterns  ordinarie   repetition,  satt  jag  även  med  och  observerade  under  repetitionens  första  30  minuter.   Dessa  30  minuter  dokumenterades  även  genom  videoinspelning.  Tanken  var  från  början   att  jämföra  resultat  från  observationen  med  resultatet  från  intervjuerna.  Dock  gav   observationen  av  Blåsorkestern  inget  av  relevans  för  studien.  De  första  15  minuterna  av   repetitionen  användes  till  att  strukturera  om  musikernas  positioner  i  orkestern  och   under  resterande  15  minuters  repetition  hände  inget  av  intresse  för  föreliggande  studie.   Efter  dessa  30  minuter  avvek  jag  med  den  andra  intervjugruppen  för  att  genomföra   intervjun  med  dem.  Tanken  var  då  att  låta  filmkameran  fortsätta  filma.  Detta  skedde   dock  inte  då  en  orkestermedlem  bad  Ledaren  stänga  av  filminspelningen.    

3.2.5  Bearbetning  och  analys  

Efter  intervjuerna  lyssnade  jag  igenom  ljudinspelningarna  och  transkriberade  varje   intervju  ord  för  ord.  Därefter  läste  jag  igenom  materialet  och  letade  efter  teman  som   skulle  kunna  svara  på  mitt  syfte  och  mina  forskningsfrågor.  Jag  letade  efter  variationer  i   svar,  skillnader  i  svar,  variationer  mellan  vad  ungdomar  som  spelat  olika  länge  i  

Blåsorkestern  svarade,  skillnader  mellan  ungdomarnas  och  ledarens  svar,  hur  ofta  olika   företeelser  och  synsätt  nämndes  och  i  vilket  sammanhang  de  nämndes.  För  att  välja  ut   teman  sökte  jag  efter  konkreta  ämnen  som  beskrev  konkreta  aktiviteter  och  företeelser  i   verksamheten.  Jag  tittade  även  efter  om  det  fanns  något  som  de  intervjuade  återkom  till,   oavsett  den  ursprungliga  frågan.    

I  föreliggande  studie  har  jag  inte  vid  något  tillfälle  namngett  någon  av  de  intervjuade   ungdomarna  eller  orkesterns  ledare.  Jag  har  i  transkriptioner  och  resultat  skrivit  att   ungdomarna  säger,  ungdomarna  menar,  Ledaren  berättar  med  mera.    

I  vissa  citat  har  jag  använt  en  parantes  med  tre  punkter  i  (…)  för  att  visa  att  delar  av  det   ursprungliga  citatet  inte  har  tagits  med.  Uteslutningen  av  ord  har  gjorts  på  grund  av  att   dessa  inte  har  setts  som  relevanta  i  det  aktuella  sammanhanget.    

3.2.6  Reliabilitet  och  validitet  

All  forskning  syftar  till  att  producera  giltiga  och  hållbara  resultat  på  ett  etiskt  godtagbart   sätt,  likaså  i  en  kvalitativ  fallundersökning.  Det  är  ett  krav  att  andra  personer  ska  kunna   lita  på  forskningsresultaten  och  vara  övertygade  om  att  den  undersökning  de  läser   innehåller  giltiga  och  tillförlitliga  resultat.  Oavsett  vilken  typ  av  forskning  det  handlar   om  är  validitet  och  reliabilitet  frågor  som  kan  tas  hänsyn  till  genom  att  forskaren  är   noggrann  med  de  grundläggande  begreppen  i  undersökningen  och  med  hur  

insamlingen,  analysen  och  tolkningen  av  data  gjorts.  Validitet  handlar  om  i  vilken  mån   ens  resultat  stämmer  överens  med  verkligheten  och  reliabilitet  handlar  om  i  vilken   utsträckning  ens  resultat  kan  upprepas.  Det  handlar  dock  också  om  i  vilken  utsträckning   resultaten  kan  tillämpas  även  i  andra  situationer  än  den  undersökta,  det  vill  säga  hur   generaliserbara  resultaten  är  (Merriam  1994).    

I  föreliggande  kvalitativa  studie  har  bara  en  metod  använts,  intervjun.  Detta  för  fram   frågan  om  hur  intervjun  genomfördes  och  om  min  roll  som  intervjuare.  Under  min   pågående  granskning  av  resultatet  började  jag  ifrågasätta  mitt  eget  förhållningssätt  till   genomförda  intervjuer,  och  om  inte  dessa  var  färgade  av  min  önskan  att  söka  svar   gällande  sociala  aspekter  av  en  blåsorkesters  verksamhet.  Kanhända  att  min  inställning   och  mitt  gömda  fokus  på  den  sociala  gemenskapen  och  sammanhållningen  i  orkestern   gjorde  att  jag  inte  följde  upp  och  ställde  följdfrågor  angående  den  musikaliska  

gemenskapen.  Detta  kan  ha  lett  till  att  samtalen  blev  styrda  av  mina  förutfattade  

meningar  att  endast  sociala  aspekter  skapar  sammanhållning,  istället  för  att  med  öppna   frågor  låta  informanterna  själva  delge  sin  syn  på  vad  som  skapar  gemenskap  och  

sammanhållning.    

Jag  observerade  även  då  jag  lyssnande  på  ljudinspelningen  av  intervjuerna  att  jag  ibland   kanske  ställde  nästa  intervjufråga  eller  följdfråga  aningen  för  snabbt.  Det  kan  också   hända,  att  om  jag  hade  följt  min  ursprungliga  plan  angående  en  studie  med  både   observation  och  intervju  som  metod,  att  jag  hade  fått  ett  bredare  resultat  än  jag  i   föreliggande  studie  har  fått.  Detta  är  dock  inte  säkert  då  videoobservation  kanske  inte  

alls  skulle  ha  bekräftat  eller  styrkt  de  resultat  jag  presenterar  i  nästa  kapitel.  Vad   observation  som  tillägg  till  intervju  skulle  kunnat  tillföra  eller  inte  tillföra  är  svårt  att   spekulera  i.  Som  det  nu  är  anser  jag  att  den  intervjustudie  jag  har  utfört  också  har  gett   tillräckligt  täckande  svar  på  studiens  syfte  och  forskningsfrågor.  Jag  anser  att  jag  varit   trovärdig  i  min  undersökning  och  gjort  det  bästa  jag  har  kunnat  utifrån  de  ramar  jag  i   föreliggande  studie  satte  upp.    

Angående  denna  studies  generaliserbarhet  är  den  svår  att  avgöra.  Merriam  (1994)   menar  att  fallstudien  väljs  som  metod  för  att  forskaren  skall  kunna  gå  på  djupet  med  en   bestämd  situation,  person  eller  händelse,  inte  för  att  ta  reda  på  något  som  gäller  

generellt  för  många  eller  alla  undersökningsenheter.  Så  är  fallet  även  i  denna  

undersökning.  Här  gäller  studien  en  specifik  orkester  och  denna  orkesters  medlemmars   syn  på  och  hanterande  av  gemenskap  och  sammanhållning.  Möjligt,  och  kanske  även   troligt,  är  att  vissa  resultat  även  skulle  kunna  stämma  in  på  andra  orkestrar  under  

liknande  förutsättningar.  Dock  är  inte  syftet  med  uppsatsen  att  göra  generella  slutsatser,   utan  bara  att  belysa  en  enda  orkesters  verksamhet.