Urval

Intervjupersonernai studien är baserat på ett strategiskt urval. Strategiskt urval är enligt Ahrne och Svensson (2015) en urvalsmetod som kvalitativa forskare använder för att anta respondenter som tros besitta djupgående och utförlig information om fenomenet som undersöks. Vi valde att intervjua socionomer med blandade yrkeserfarenheter för att få en bred spridning inom det sociala arbetet och därigenom en stor variation av representanter inom professionen. Genom en stor variation ökar studiens tillförlitlighet (Kvale & Brinkmann 2009).

Kravet för att få delta i studien var att respondenten besatt en socionomexamen.

Vi samlade in vårt urval av respondenter genom att publicera ett inlägg i gruppen “Socionom”

på Facebook. “Socionom” riktar sig mot den primära målgruppen socionomer och socionomstudenter i Sverige och har cirka 16 000 medlemmar. I inlägget redogjordes syftet med studien samt hur intervjuerna skulle utföras. Därefter fick socionomer som var intresserade anmäla sig till författarna. Totalt 62 anmälde sitt intresse för att delta i undersökningen varav fem respondenter valdes med hjälp av ett strategiskt urval. Efteråt skickades ett informationsbrev med mer utförlig information om studien till de fem respondenter som blivit tillfrågade att delta (se bilaga 2). Huvudsakligen beaktades den kronologiska åldern och yrkeserfarenhet i valet av respondenter för att säkerställa en bred variation inom professionen.

Att respondenterna var i olika åldrar är enligt Kvale och Brinkmann (2009) en fördel då det möjliggör att forskningsfrågan åskådliggörs ifrån olika perspektiv, vilket i sin tur ökar studiens tillförlitlighet. Respondenterna sträckte sig från att vara nyligen examinerade till att ha över 30 års erfarenhet inom socialt arbete. Samtliga respondenter hade olika arbetsuppgifter.

13 4.4 Intervju och intervjuguide

Innan studien påbörjades framställdes en intervjuguide som huvudsakligen behandlade öppna frågor om ålder, eftersom vi utifrån analysmetoden intresserade oss i bland annat det implicita och explicita som sades i intervjun. Intervjuguiden resulterade i vad Kvale och Brinkmann (2009) skulle kalla för en halvstrukturerad intervju, vilket möjliggör att intervjuguiden kan förändras under studiens gång. En halvstrukturerad intervju tillåter även forskarna att ställa följdfrågor som inte nödvändigtvis är planerade i förväg. Detta var till stor fördel för oss då vi kunde adaptera intervjun utifrån vad respondenterna var mest receptiva att prata om.

Samtliga intervjuer ägde rum i kommunikationssystemet Zoom, som är universitets verktyg för webbmöten (Karlstads Universitet 2020). Respondenterna fick själva bestämma tiderna för intervjuerna, detta utifrån att vi ville säkerhetsställa goda förutsättningarna för respondenterna då vi bedömde att skulle leda till en bättre intervju. Vi ville även försöka hejda den negativa effekten av yttre omständigheter, såsom tidsbrist hos respondenten, så mycket som möjligt.

Intervjuerna pågick under ungefär en timme vardera. Eftersom vi båda bar ansvar för studien valde vi båda att närvara under samtliga intervjuer. Under intervjun tog vi ansvar för olika avsnitt och utförde därför intervjuerna tillsammans. När den ena intervjupersonen ställde frågor förde den andra anteckningar. Den huvudsakliga anledningen till att vi valde att utföra intervjuerna i samarbete var för intervjuns dynamik, men även för att det skulle falla sig mer naturligt om en av författarna velat inflika med en fråga, med hänsyn till att båda författarna varit aktiva under intervjuns gång. Detta är något som i efterhand har uppmärksammats positivt av respondenter då de ansett att det visat ett engagemang från intervjupersonernas sida.

I slutet av varje intervju genomfördes ett associationstest till motsatsord för ung respektive gammal (se tabell 2). Författarna fann ett intresse i att motsatsorden tolkades värdeladdade och ville därav undersöka huruvida det förhöll sig till det framkomna resultatet. I testet fick varje respondent besvara om särskilda ord ansågs vara positivt eller negativt betingade. Orden blandades i intervjuerna där följden var likadan för samtliga. Utfallet av testet används som komplement för resultat, analys och diskussion.

Intervjuerna spelades in med hjälp av Zooms interna inspelningssystem som stöd för vår analys, tillåtelse för att göra detta fick vi genom ett muntligt samtycke i början av varje intervju.

Respondenterna avkodades och gavs nya namn (R1, R2, R3, R4, R5). Rangordningen på respondenternas namnkoder utgavs utifrån deras kronologiska ålder i förhållande till varandra.

R1 är därav yngst och R5 äldst.

4.5 Bearbetning och analysmetod

Samtliga intervjuer transkriberades i sin helhet och ordagrant, bortsett från det som enligt författarna saknade nytta för studien. Överflödiga ord som exempelvis “ehm”, “ö”, “liksom”

och “typ” var därför uteslutna ur transkriberingarna. Med hänsyn till att språket och samtalet i sig var av analysvärde (Jørgensen & Phillips 2000) har märkvärdiga pauser i respondenternas resonemang noterats. När respondenten skiftade tankegång i ett svar noterades det med tre punkter (...). Det transkriberade materialet granskades först av båda författarna för att skapa en föreställning av den insamlade datan. Sedan kodades materialet utifrån explicita och implicita

14 meningar. Det implicita syftar till något indirekt eller underförstått som förmedlas medan det explicita syftar till något som direkt uttrycks. Totalt utgjorde materialet 434 meningsbärande enheter som kom att bli koder, som därefter placerades in i underkategorier och överordnade kategorier (se tabell 1). Den första meningen är ett exempel på en explicit mening, medan den andra meningen är ett exempel på en implicit mening. Detta tillvägagångssätt gjorde det möjligt att få en översikt över samtliga intervjuer för att sedan finna det övergripande utfallet som var mest relevant för våra forskningsfrågor.

Meningsbärande enhet Kod Und.Kategori Kategori 1 Det är många dörrar

För att bearbeta den kvalitativa datainsamlingen användes diskursanalys som analysmetod. Vår målsättning var i och med detta val att få möjlighet att dekonstruera språkanvändningen av ålder på ett sätt som en innehållsanalys är oförmögen att göra. Det anses enligt diskursteori att det via språket skapar föreställningar om verkligheten, samt att språket inte endast speglar verkligheten utan att den även bidrar till att forma eller rekonstruera den (Ahrne & Svensson 2015), vilket vi inte upplevde att en vanlig innehållsanalys möjliggjorde. Diskursanalys i sig är inte en ensam ansats, utan istället ett flertal tvärvetenskapliga och multidisciplinära ansatser som kan användas på olika sätt i undersökningar (Jørgensen & Phillips 2000). Det bör även beaktas att diskursanalysen är en sammanställning av både teori och metod. Detta innebär att diskursanalys som analysmetod inte nödvändigtvis kan appliceras helt fristående. Istället menar Jørgensen och Phillips (2000) att diskursanalys innehåller ett flertal relaterade principer:

1. Diskursanalys har ontologiska och epistemologiska antaganden angående språkets roll i den sociala konstruktionen av världen.

2. Diskursanalys är uppbyggd av teoretiska modeller.

3. Diskursanalys är metodologiska riktlinjer för hur man griper sig an ett forskningsområde.

4. Diskursanalys är specifika tekniker för språkanalys.

Diskursanalysen anses vara en av flera socialkonstruktionistiska angreppssätt inom forskning.

Diskursanalys kan besitta en kritisk inställning till självklar kunskap och att subjektiva världsbilder inte speglar den objektiva verkligheten, utan är istället ett resultat av sättet som individer kategoriserar världen. Världen kan ses som socialt konstruerad och detta betyder

15 diskursivt att världens gestaltning inte är förutbestämd utan skapad och upprätthållen i sociala processer (Jørgensen & Phillips 2000). Vi anser att ett kritiskt förhållningssätt gentemot ålder som social konstruktion är ett viktigt perspektiv att fortlöpande bejaka genom vår forskning.

Ålder blir i denna studie en diskurs i hur människor talar om konceptet, då språket blir en del av hur verkligheten utformas.

Tankesättet bakom en diskursanalys beskrivs på olika sätt inom den vetenskapliga litteraturen.

Ett exempel är: “Istället för att uppfatta idéer som återspeglingar av den materiella verkligheten, kan man se det som att idéerna förutsätter ett språk som i sin tur organiserar den sociala verkligheten” (Bergström & Boréus 2005, s. 305). Detta resonemang föll sig lämpligt då vi sedan tidigare önskat sträva efter en djupare förståelse kring hur ålder verkar på olika nivåer, där ett strukturellt perspektiv kan skapa en förklarande kontext till individperspektivet. Med hänsyn till att det diskursanalytiska fältet enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) bedriver en form av kritisk forskning där syftet grundar sig i att utforska och kartlägga bland annat maktrelationer i samhället fann vi det passande samt givande att använda oss av en diskursanalys. Författarna syftar även till att en diskursanalys möjliggör en kritisering av relationer till normativa perspektiv i samhället, varav det sedan blir möjligt att konkretisera åtgärder till social förändring (ibid.). Detta gav oss möjligheten att problematisera hur ålder som fenomen existerar och upprätthålls på en strukturell makronivå, vilket i sin tur influerar övriga delar av samhället. Med hjälp av detta kunde vi sedan på mikronivå analysera enskilda individers, i detta fall socionomer, skildringar och reflektioner i enlighet med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

4.6 Etiska överväganden

Inom ramarna för studien har ett flertal etiska överväganden beaktats i enlighet med Vetenskapsrådet (2017). Som forskare skall vi vara medveten om att flera bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (exempelvis 24 kap. och 25 kap.) har varit aktuella för oss.

För att beakta sekretessen har material relaterat till studien bevarats med hög konfidentialitet så att inga obehöriga har kunnat ta del av material under studiens process. Som en följd av sekretess gäller tystnadsplikt i de fallen där en uppgift är sekretessbelagd. För att beakta tystnadsplikten har vi enbart använt data i forskningssyfte och inte delgett någon som helst information till obehöriga utanför arbetet. Som en del av tystnadsplikten och sekretessen har vi även anonymiserat våra respondenter. Vi har även varit medvetna om att anonymitet kan medföra stigmatisering och diskriminering av en specifik målgrupp. Med hänsyn till det ringa urvalet avser vi inte att skildra respondenterna i skenet av en specifik målgrupp. I vår studie har respondenterna anonymiserats genom att ges svarskoder (R1, R2, R3, R4, R5). Vi har därmed gjort det omöjligt att urskilja respondenternas identitet. Vi har i yttersta mån vidtagit varje försiktighetsåtgärd vi kunnat för att skydda deltagarnas integritet och personlig information.

Under intervjuerna har respondenterna informerats om att de inte behöver svara på frågor som de själva upplever kan skada deras integritet. Utifrån vårt val av metod har vi inhämtat ett informerat samtycke från våra respondenter (Vetenskapsrådet 2017). Vi har även tagit hänsyn till att studien behövt behandla personuppgifter på ett öppet, säkert och korrekt sätt i enlighet

16 med den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Som stöd använde vi oss av universitets handledningsguide för personuppgiftsbehandling i arbetet (Karlstads Universitet 2019).

17

5. RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel redovisas studiens resultat, det vill säga de kategorier som utkristalliserades vid den kvalitativa analysen och som svarar på studiens syfte och frågeställningar. De överordnade kategorierna som framkommit i analysen kommer att kallas för teman. Resultatet har framkommit att bestå av två teman, Ålders samhälleliga inflytande samt Ålder i det sociala arbetet. Totalt har tio underliggande kategorier relaterats till tematiseringarna. Kapitlet inleds med att beskriva respektive teman för att sedan leda in i de valda underkategorierna. Resultatet kommer även fortlöpande att sättas i relation till tidigare forskning samt analyseras utifrån den teoretiska referensramen.

5.1 Ålders samhälleliga inflytande

I temat Ålders samhälleliga inflytande beskrivs socionomernas uppfattningar av ålder och dess påverkan, både explicit och implicit. De sex delarna är 1) Åldersnorm och åldersfack; 2) Ung, gammal och “mittemellan” - åldersrelaterade föreställningar och fördomar; 3) Den kronologiska åldern och dess dömande effekt; 4) Den relativa åldern - Att röra sig mellan olika åldrar; 5) Vi och dom samt 6) Det åldersfixerade samhället. I avsnittet redovisas socionomernas uppfattningar och föreställningar om hur ålder görs samt påverkas, individuellt och strukturellt.

5.1.1 Åldersnorm och åldersfack

Socionomerna beskriver att ålder som fenomen ofta relateras till sättet som människor kategoriserar olika åldersgrupper och vilka beteenden som anses vara normativa i de olika åldersgrupperna:

Jag tänker att man normalt sett försöker liksom, tänka för sin egen skull, att rent mänskligt att man gör den kategoriseringen och vill tänka att alla i 20-årsåldern är si och så, sen i 30-årsåldern ska man göra såhär och så vidare. (R1)

Det som framgår under intervjuerna är att ålder kopplas till olika åldersfack, som ofta karaktäriseras av att en viss ålder skall vara på ett speciellt sätt, med hänsyn till att det finns åldersnormer som antyder att människor förväntas agera på ett visst sätt utifrån sin kronologiska ålder. Socionomerna tror att anledningen till att ålder relateras till dessa kategoriseringar beror huvudsakligen på att människor har ett behov att skapa åldersfack för att förenkla den samhälleliga helheten. Detta behov anses komma både från sättet som samhället är konstruerat, men även med hänsyn till människans biologiska natur i hur vi vill förstå vår omgivning genom att förenkla den. Detta exemplifieras av en socionom:

Jag tänker att det är biologiskt, från början så är det biologiskt för att… det blir för rörigt för dig i huvudet om du ska kategorisera in. Om du ska se Saab och Volvo och Peugeot och massa olika sorters bilar, så blir det lättare om du säger att “det här är fyra hjul och en ratt” och så är det en bil. (R3)

18 Att människor placeras i åldersfack anses enligt socionomerna ske automatiskt och är svårt att undvika, då vi som människor alltid påverkas av all information som vi mottar. I den meningen anser socionomerna att det är mänskligt att ha förutfattade meningar kring åldersfack och vad som är normativt för respektive åldersgrupp. Vad som karaktäriserar separata åldersfack är enligt socionomerna svårt att sätta fingret på. I viss mån ser socionomerna att det finns en ålderskodning i samhället när det exempelvis är normativt att skaffa barn och skapa en familj utifrån vilken ålder människor innehar.

Det belyses även att den form av kategorisering som socionomerna anser existera kan medföra ett flertal negativa aspekter: “Risken blir ju också att om det blir alltför rigida kategoriseringar så sätter man ju folk i fack som dom sen inte kan ta sig därifrån.” (R3) Eftersom denna kategorisering utifrån ålder görs från ett utomstående perspektiv gentemot en annan individ, finns det därmed en risk att personen i fråga inte kan frigöra sig från den typen av kategorisering som den blir utsatt för.

Sammanfattningsvis beskriver socionomerna hur ålder kan kodas till specifika beteenden där det exemplifieras i hur det förmedlas existera olika förväntningar av beteenden hos 20 jämfört med 30-åringar. Detta tros vara något som sker automatiskt, vilket indikerar på hur en implicit ålderism existerar i samhället genom hur omedvetna kategoriseringar baserad på föreställningar och fördomar utifrån ålder fortlöpande görs och reproduceras. Det går även att göra en tolkning i att det uttryckta behovet av att skapa åldersfack överensstämmer med hur Social Identity Theory säger att människor har ett behov av att kategorisera för att kunna inkluderas i en grupptillhörighet. Socionomerna beskriver ålderfack för att redogöra den sociala kategorisering som ses enligt teorin som en fas i hur människor gör för att kunna identifiera sig gentemot en grupptillhörighet.

5.1.2 Ung, gammal och “mittemellan” - åldersrelaterade föreställningar och fördomar Samtliga socionomer pratade om att åldersgrupper kodas till ett flertal föreställningar och fördomar, ofta i relation till varandra. De åldersgrupperna som framkommer under intervjuerna kan koncentreras till Ung, gammal och “mittemellan”.

Åldrandet i sin generella form associeras bland annat till de antal livserfarenheter som en människa kan anses ha tillförskaffat sig under sitt liv, och i många avseenden kan ålder inge en viss respekt för de antal år som en människa besitter.

Socionomerna uttrycker att unga eller yngre personer ofta karaktäriseras för deras drivkraft och energi, snarare än deras auktoritet. Unga upplevs även som mer nyfikna och medgörliga än äldre. Unga beskrivs även besitta en vana för teknik som äldre anses sakna:

Låt oss säga, nu kanske det här också är kategoriserande, men när man säger att unga kan föra in lite bättre teknik, dom är vakna på det, har en vana där så att man kanske snabbare kan utvecklas där. (R5)

Socionomerna beskriver även att unga personer anses ibland inte funnit sin plats i världen, och att de inte alltid är säkra på vad dom vill i livet. Detta kan också vara fördelaktigt, med hänsyn

19 till att unga anses ha mer tid och valmöjligheter i livet på grund av sin ringa ålder. Det betraktas även av socionomerna att på grund av sin låga ålder saknar unga livserfarenhet som gör att yngre har lite mer att bevisa, vilket även tidigare forskning i andra yrkesbranscher belyser (Brooke & Taylor 2005; Meinich & Sang 2017; Kleissner & Jahn 2019). En socionom uttrycker specifikt att det är påtagligt att yngre försöker bevisa sig gentemot omvärlden, och det framkommer även implicit att unga personer framstår som naiva:

Det här kommer att låta jättemärkligt, men den här tvärsäkerheten. Att man tror och vet allting, att man är så säker på att det jag tror är det rätta. Jag upplever att när man kommer upp i en viss ålder så kan man reflektera mer över att “å ena sidan och andra sidan”. Jag har ju fortfarande oftast rätt i min första magkänsla. Med erfarenhet så blir man ju också ödmjukare inför att jag inte alltid har rätt. (R3)

Nästa åldersgrupp som socionomerna definierar är “mittemellan”, som beskrivs vara en åldersgrupp mellan ung respektive gammal. I sin helhet karaktäriseras åldersgruppen

“mittemellan” av en trygghet och större acceptans i att vara som de vill. Socionomerna beskriver att denna åldersgrupp präglas av att vara normativt överordnad de andra åldersgrupperna och att beteendet för en person i åldersgruppen anpassas följaktligen.

Människorna i åldersgruppen “mittemellan” anses mer kompetenta, mer respekterade och mindre sårbara i samhället.

När socionomerna pratar om en gammal person framgår det starkare föreställningar och mer enade reflektioner kring vad som tillskrivs en gammal person. Det skall däremot understrykas att reflektionerna kring åldersgruppen präglas av diskussionen mellan vad som är gammal kontra äldre:

Om jag bara säger som konkreta begrepp, om vi tänker att bli gammal betyder att bli liksom lite, stel, rigid att inte vilja liksom. Att bli äldre är kan ju vara bara att man får en annan kronologisk ålder, liksom. (R5)

Majoriteten av socionomerna antyder uttryckligen att “bli äldre” är relaterad till det kronologiska åldrandet, samt att “bli gammal” är mer associerat till en statisk fas med negativa associationer:

När man är gammal så har man liksom, då är man utförd, då har man gett upp. Inte gett upp kanske, men då är man skruttig. [...] Att bli gammal är slutstationen. (R3)

De övriga socionomerna uttalar aldrig vad de syftar till när de avser äldre- kontra gamla och det antyds därför finnas en oenighet i vad åldersgruppen utgör sig av. Denna åldersgrupp är enligt socionomerna förknippade med tankar om fysisk funktionsnedsättning, sjukdom och döden. Denna föreställning kan återfinnas i tidigare studier (Lloyd et al. 2018; Gendron et al.

2018; Davidovic et. al 2007; Newman et. al 1997; Fealy & McNamara 2012). Socionomerna uttrycker att vara sjuk kan ses som en del av att bli gammal. Det framkommer implicit vidare indikationer om att en gammal person associeras till ett bristande hälsotillstånd i hur bindeordet men används i följande citat: “Hon är ju en krutkärring, men hon är ju skitgammal.” (R3). Den samordnande konjunktionen men i citatet avser att beskriva hur det finns en motsättning i

20 socionomens uttalande, vilket vidare visas i andra intervjuer: “Drömmen är ju lite att man ska åldras och bli äldre men fortfarande vara frisk och kunna göra det man känner för.” (R2).

Den gamla åldersgruppen kännetecknas enligt socionomerna av att vara mer utsatta för diskriminering på olika plan, då de antyder att gamla personer inte får sin röst hörd i samhället på samma sätt som yngre. Detta samtidigt som de är beroende av samhället för att få hjälp, en skildring som återfinns i tidigare forskning (Gendron et al. 2018; Fealy & McNamara 2012;

Phelan 2018). En gammal person beskrivs inte hänga med i samhällets utveckling och inte ha samma tekniska kunskap. Detta tror socionomerna även bidrar till att gamla personer tenderar att isoleras från omvärlden, vilket stämmer överens med tidigare forskning som antyder att äldre ses som en separat och distinkt social grupp som står utanför samhället (Phelan 2018; Fealy &

McNamara 2012). I sina personligheter beskrivs gamla personer vara oflexibla och trångsynta,

McNamara 2012). I sina personligheter beskrivs gamla personer vara oflexibla och trångsynta,