Metoddiskussion

Inom ramen för en kvalitativ studie är begrepp såsom validitet, reliabilitet och objektivitet inte relevanta enligt Hjerm et al. (2014). För att reflektera kring studiens kvalitet kommer vi istället, i enlighet med Kvale & Brinkmann (2009), använda oss av begrepp relevanta för den kvalitativa ansatsen, nämligen tillförlitlighet och trovärdighet. I studien har vi försökt försäkra en god tillförlitlighet genom att utföra samtliga intervjuer på liknande sätt. I den mån som varit möjlig har vi även försökt att undvika ledande frågor inom ramen för intervjuerna. Vi har även redogjort noggrant i form av tabeller och bilder för hur vi har gått tillväga i bearbetningen av materialet. Med detta sagt tror vi ändå att det är möjligt att vi försämrat tillförlitligheten i studien på grund av att vi är nybörjare i vetenskaplig forskning och vi har därmed inte samma referensram för att veta när vi som forskare gör fel som hämmar tillförlitligheten i studien.

Trovärdighet handlar istället om sättet som forskarna redovisar att data, analyser och teoretiska

38 begrepp är relevanta för att besvara de givna forskningsfrågorna. Vi har försökt att upprätthålla en god trovärdighet genom att vara breda i insamlade data. Vi har även lagt särskilt mycket tid på att ta del av den tidigare forskning som området behandlar. Detta med hänsyn till att vi ville garantera en stor möjlighet att besvara de angivna frågeställningarna. Vi såg hellre att vi försäkrade tillräckligt med data än att vi smalnade av oss för mycket och att data skulle bli bristfälligt. Frågornas öppenhet i intervjumallen har därför spelat en central roll i att försäkra en god trovärdighet. Det finns däremot en risk i att vi bidragit till sättet som respondenterna kategoriserat ålder. Valet att göra det är däremot medvetet för att undersöka hur normaliserat och institutionaliserat det kan vara, med hänsyn till att en omfattande del av åldersforskningen faktiskt påvisat att kategorisering bland ålder är vanligt. På samma sätt kan vi ha varit styrande genom associationstestet (se tabell 2). Vi lägger inte lika stor vikt på utfallet av testet utan ser det istället endast som ett komplement till resultatet. Det skall även belysas att vi som forskare är en del av kulturen som vi undersöker, vilket kan ha medfört en vidare risk i sättet som studien har framställts. Det finns även en risk i att vi varit fokuserade i saker som bekräftar ålderism mer än vad vi sökte tecken eller indikationer som visar motsatsen. Detta tankesätt tror vi präglas av vår förförståelse av vad den tidigare forskningen behandlat.

Användningen av diskursanalys i studien har både varit till en fördel och en nackdel. Den stora fördelen med den valda analysmetoden är att lättare kunna påvisa att språkligt utövande i vardagen bidrar till institutionaliseringen och förändring av den sociala världen.

Diskursanalysen som metod beskrivs även ha en dynamisk roll i social och kulturell förändring (Jørgensen & Phillips 2000), vilket har möjliggjort en kritisk granskning av ålder som fenomen.

Diskursanalys som metod bidrar även till en metodutveckling med hänsyn till att diskursanalys som metod används i ett flertal vetenskapliga fält (Bergström & Boréus 2005). En nackdel som vi anser existera är att diskurserna är kontextbundna och diskurser i samma område kan få olika betydelser i olika sammanhang då studiens objektivitet kan skadas genom metoden, med hänsyn till att diskurserna tolkas av oss forskare. Det finns därmed alltid en risk att resultatet kan vara vinklat utifrån analysmetoden.

Vi upplever själva att studiens syfte och koncept var väl presenterat och relativt lätt att begripa i efterfrågan som publicerades, samt att det uppvisades ett stort intresse på grund av det. Detta anser vi vara särskilt framgångsrikt för studiens redogörelse, eftersom vi inte blev begränsade i ett fåtal respondenter som anmält sig. En begränsning i urvalet är däremot att vi inte kan säkerställa en mångsidig bild av professionen, med hänsyn till att samtliga respondenter anmälde sig frivilligt. Resultatet kan därav påverkas av att samtliga respondenter påvisat ett intresse av forskningsfrågan. Hade vi istället blivit tilldelade fem slumpmässiga socionomer utan ett intresse eller förkunskap kring ålder som fenomen hade resultatet förslagningvis sett annorlunda ut. Det finns även en risk att intervjupersonerna påverkat svaren som respondenterna tillgivit, med hänsyn till att vi båda är socionomstudenter som haft ett påtagligt intresse av ämnet under intervjuerna.

Resultatet är inte generaliseringsbart med hänsyn till att urvalet är i ringa mängd, men vi har inte heller någon avsikt i att generalisera hur ålder framstår att vara i sin totala och objektiva form, men istället är studiens överförbarhet relevant. Överförbarhet fastställs genom att bevisa att studiens resultat kan vara tillämpliga i andra sammanhang, situationer, tider och populationer

39 (Kvale & Brinkmann 2009). Vi vill antyda att studiens resultat är tillämpningsbart i sammanhang utanför det sociala arbetets ramar. Dels på grund av att socionomerna skildrar föreställningar som inte nödvändigtvis är i direkt anknytning till det sociala arbetet utan som även är personligt och samhällsskildrande. Vi har även belyst att fenomenet om ålder är starkt internaliserat i samhället i sin helhet, då det är omöjligt i resultatet att särskilja vad som är relaterat till en respondents professionella eller privata tankar och reflektioner. I enlighet med detta är det en vidare svaghet i vår studie att socionomernas svar är inte alltid kopplade till deras titel som socionom. Det går att urskilja att socionomerna i 5.2 - Ålder i det sociala arbetet i högre grad svarar med utgångspunkt i sin professionella roll till skillnad från tidigare kapitel.

Däremot anser vi att särskiljandet av person och yrkestitel inte har någon större betydelse, eftersom människor tar med sig en del av sina privata och personliga föreställningar in i yrket oavsett profession. Det bör även lyftas att det som framkommer i resultatet avser primärt inom gränserna av Sverige och är kontextuellt bundet till det sammanhanget som resultatet har framställts i. Detta förhindrar att anta studiens överförbarhet på en internationell nivå.

40

REFERENSLISTA

2001:453. Socialtjänstlagen.

2008:567. Diskrimineringslagen.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Allen, P. D., Cherry, K. E., Palmore, E. (2009). Self-Reported Ageism in Social Work Practitioners and Students. Journal of Gerontological Social Work, 52(1), s.

124–134. doi: 10.1080/01634370802561927 Andersson, L. (2008). Ålderism. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Arber, S., & Ginn, J. (1995). Connecting gender and ageing: A sociological approach.

Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Diskursanalys. I Bergström, G. & Boréus K. (red.).

Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. ss. 305-358.

Bratt, C., Abrams, D., Swift, H.J., Vauclair, C. & Marques, S. (2018). Perceived age

discrimination across age in Europe: From an ageing society to a society for all ages, Developmental psychology, 54(1), s. 167-180. doi: 10.1037/dev0000398

Brooke, L & Taylor, P. (2005). Older workers and employment: managing age relations.

Ageing & Society, 25(1), s. 415-429. doi: 10.1017/S0144686X05003466 Chonody J, M. & Teater B. (2016). Why do I dread looking old?: A test of social identity

theory, terror management theory, and the double standard of aging. J Women Aging, 28(2), s. 112‐126. doi:10.1080/08952841.2014.950533

Chonody, J. & Wang, D. (2014). Ageism among social work faculty: impact of personal factors and other “isms”. Gerontology & Geriatrics Education, 35(3), s. 248 263. doi: 10.1080/02701960.2013.854207

Chonody, J. M & Wang, D. (2014). Ageism Among Social Work Faculty: Impact of Personal Factors and Other “Isms”. Gerontology & Geriatrics Education, 35(3), s. 248 263. doi: 10.1080/02701960.2013.854207

Daatland, S. O. & Biggs, S. (red.) (2006). Ageing and diversity: multiple pathways and cultural migrations. Bristol: Policy.

Davidovic, M., Djordjevic, Z., Erceg, P., Despotovic, N., Milosevic, P. D. (2007). Ageism:

Does it Exist Among Children? TheScientificWorldJOURNAL, 7(1), s. 1134 1139. doi: 10.1100/tsw.2007.171

Diskrimineringsombudsmannen (2020). Ålder som diskrimineringsgrund.

https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/alder som-diskrimineringsgrund/ [2020-05-21].

41 Duncan, C & Loretto, W. (2004). Never the Right Age? Gender and Age‐Based

Discrimination in Employment. Gender, Work & Organisation, 11(1), s. 95-115.

doi: 10.1111/j.1468-0432.2004.00222.x

Fealy, G. & McNamara, M. (2012). Constructing Ageing and Age Identity: A case study of newspaper discourses, Ageing and Society, 32(1), s. 85-102. doi:

10.1017/S0144686X11000092

Gendron, L, T., Inker, J., Welleford, A, E., (2018) A Theory of Relational Ageism: A Discourse Analysis of the 2015 White House Conference on Aging, The Gerontologist, 58(2), s. 242–250. doi:10.1093/geront/gnw155

Heikkinen, S. & Krekula, C. (2008). Ålderism - ett fruktbart begrepp? Sociologisk Forskning, 45(2), s. 18–34.

Hjerm, M., Lindgren, S., Nilsson, M. (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning.

Jørgensen, W. M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. 1 uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Karlstads Universitet (2019). GDPR för studenter. https://www.kau.se/student/ar-student/it stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter [2020-05-21]

Karlstads Universitet (2020). Zoom. https://www.kau.se/student/ar-student/it stod/distans/zoom [2020-05-21]

Kleissner, V & Jahn, G. (2019). Dimensions of Work-Related Age Stereotypes and In-Group Favoritism. Research on Aging, 42(3–4), s. 126–136. doi:

10.1177/0164027519896189.

Krekula, C. (2009). Age coding - on age-based practices of distinction. International Journal of Ageing and Later Life.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Lloyd, K., Devine, P., Carney, M. G. (2018). Imagining their Future Selves: Children's Attitudes to Older People and their Expectations of Life at Age 70. Children &

Society, 32(6), s. 444-456. doi: 10.1111/chso.12289

Loretto, W., Duncan, C., White, J, P. (2000). Ageism and employment: controversies, ambiguities and younger people’s perceptions. Ageing and Society, 20(1), s.

279-302. doi: 10.1017/S0144686X00007741

Macdonald, J. L. & Sheri L. R. (2016). Ageism in the Workplace: The Role of Psychosocial Factors in Predicting Job Satisfaction, Commitment,and Engagement. Special Issue: Ageism: Health and Employment Contexts, 72(1), s. 169-190. doi:

10.1111/josi.12161

42 Mattson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. 2 uppl.

Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Meinich, J & Sang, K. (2017). It does not help to look young and dumb: Ageism and intergenerational contact in the Norwegian technical industry. Equality, Diversity and Inclusion, 37(3), s. 202-218. doi: 10.1108/EDI-04-2017-0089 Nelson, T. (2005). Ageism: Prejudice against our feared future self. Journal of Social Issues,

61(2), s. 207-221. doi: 10.1111/j.1540-4560.2005.00402.x.

Nelson, T. (2016). The Age of Ageism. Journal of Social Issues, 72(1), s. 191-198. doi:

10.1111/josi.12162

Newman, S., Faux, R., Larimer, B. (1997). Children's views on aging: their attitudes and values. Gerontologist. 3(1), s. 412-417. doi: 10.1093/geront/37.3.412

Närvänen, A.-L. (2009). Ålder, livslopp, åldersordning. I Jönson, H. (red). Åldrande, åldersordning, ålderism. Linköping: Linköpings Universitet. s. 18–29.

Patel, J., Tinker, A.,Corna, L. (2018). Younger workers’ attitudes and perceptions towards older colleagues. WORKING WITH OLDER PEOPLE, 22(3), s 129-138. doi:

10.1108/WWOP-02-2018-0004

Phelan A. (2018). Researching Ageism through Discourse. Contemporary Perspectives on Ageism. International Perspectives on Aging, 19(1). doi: 10.1007/978-3-319 73820-8_31

Sjölund, M. (2012). Levd erfarenhet av ålder: föreställningar om och erfarenheter av att vara och bli äldre. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Snellman, F. (2009). “Gammfolket”: Om livserfarenheter och vardagens ålderism. Diss.

Umeå: Umeå Universitet.

Tajfel, H., & Turner, J. C. (1986). The social identity theory of intergroup behaviour.

Psychology of intergroup relations. s. 7–24.

Tornstam, L. (2011). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedt.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Publikation].

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063 God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-05-21]

43

Bilagor