Ung, gammal och “mittemellan” - åldersrelaterade föreställningar och fördomar

fördomar, ofta i relation till varandra. De åldersgrupperna som framkommer under intervjuerna kan koncentreras till Ung, gammal och “mittemellan”.

Åldrandet i sin generella form associeras bland annat till de antal livserfarenheter som en människa kan anses ha tillförskaffat sig under sitt liv, och i många avseenden kan ålder inge en viss respekt för de antal år som en människa besitter.

Socionomerna uttrycker att unga eller yngre personer ofta karaktäriseras för deras drivkraft och energi, snarare än deras auktoritet. Unga upplevs även som mer nyfikna och medgörliga än äldre. Unga beskrivs även besitta en vana för teknik som äldre anses sakna:

Låt oss säga, nu kanske det här också är kategoriserande, men när man säger att unga kan föra in lite bättre teknik, dom är vakna på det, har en vana där så att man kanske snabbare kan utvecklas där. (R5)

Socionomerna beskriver även att unga personer anses ibland inte funnit sin plats i världen, och att de inte alltid är säkra på vad dom vill i livet. Detta kan också vara fördelaktigt, med hänsyn

19 till att unga anses ha mer tid och valmöjligheter i livet på grund av sin ringa ålder. Det betraktas även av socionomerna att på grund av sin låga ålder saknar unga livserfarenhet som gör att yngre har lite mer att bevisa, vilket även tidigare forskning i andra yrkesbranscher belyser (Brooke & Taylor 2005; Meinich & Sang 2017; Kleissner & Jahn 2019). En socionom uttrycker specifikt att det är påtagligt att yngre försöker bevisa sig gentemot omvärlden, och det framkommer även implicit att unga personer framstår som naiva:

Det här kommer att låta jättemärkligt, men den här tvärsäkerheten. Att man tror och vet allting, att man är så säker på att det jag tror är det rätta. Jag upplever att när man kommer upp i en viss ålder så kan man reflektera mer över att “å ena sidan och andra sidan”. Jag har ju fortfarande oftast rätt i min första magkänsla. Med erfarenhet så blir man ju också ödmjukare inför att jag inte alltid har rätt. (R3)

Nästa åldersgrupp som socionomerna definierar är “mittemellan”, som beskrivs vara en åldersgrupp mellan ung respektive gammal. I sin helhet karaktäriseras åldersgruppen

“mittemellan” av en trygghet och större acceptans i att vara som de vill. Socionomerna beskriver att denna åldersgrupp präglas av att vara normativt överordnad de andra åldersgrupperna och att beteendet för en person i åldersgruppen anpassas följaktligen.

Människorna i åldersgruppen “mittemellan” anses mer kompetenta, mer respekterade och mindre sårbara i samhället.

När socionomerna pratar om en gammal person framgår det starkare föreställningar och mer enade reflektioner kring vad som tillskrivs en gammal person. Det skall däremot understrykas att reflektionerna kring åldersgruppen präglas av diskussionen mellan vad som är gammal kontra äldre:

Om jag bara säger som konkreta begrepp, om vi tänker att bli gammal betyder att bli liksom lite, stel, rigid att inte vilja liksom. Att bli äldre är kan ju vara bara att man får en annan kronologisk ålder, liksom. (R5)

Majoriteten av socionomerna antyder uttryckligen att “bli äldre” är relaterad till det kronologiska åldrandet, samt att “bli gammal” är mer associerat till en statisk fas med negativa associationer:

När man är gammal så har man liksom, då är man utförd, då har man gett upp. Inte gett upp kanske, men då är man skruttig. [...] Att bli gammal är slutstationen. (R3)

De övriga socionomerna uttalar aldrig vad de syftar till när de avser äldre- kontra gamla och det antyds därför finnas en oenighet i vad åldersgruppen utgör sig av. Denna åldersgrupp är enligt socionomerna förknippade med tankar om fysisk funktionsnedsättning, sjukdom och döden. Denna föreställning kan återfinnas i tidigare studier (Lloyd et al. 2018; Gendron et al.

2018; Davidovic et. al 2007; Newman et. al 1997; Fealy & McNamara 2012). Socionomerna uttrycker att vara sjuk kan ses som en del av att bli gammal. Det framkommer implicit vidare indikationer om att en gammal person associeras till ett bristande hälsotillstånd i hur bindeordet men används i följande citat: “Hon är ju en krutkärring, men hon är ju skitgammal.” (R3). Den samordnande konjunktionen men i citatet avser att beskriva hur det finns en motsättning i

20 socionomens uttalande, vilket vidare visas i andra intervjuer: “Drömmen är ju lite att man ska åldras och bli äldre men fortfarande vara frisk och kunna göra det man känner för.” (R2).

Den gamla åldersgruppen kännetecknas enligt socionomerna av att vara mer utsatta för diskriminering på olika plan, då de antyder att gamla personer inte får sin röst hörd i samhället på samma sätt som yngre. Detta samtidigt som de är beroende av samhället för att få hjälp, en skildring som återfinns i tidigare forskning (Gendron et al. 2018; Fealy & McNamara 2012;

Phelan 2018). En gammal person beskrivs inte hänga med i samhällets utveckling och inte ha samma tekniska kunskap. Detta tror socionomerna även bidrar till att gamla personer tenderar att isoleras från omvärlden, vilket stämmer överens med tidigare forskning som antyder att äldre ses som en separat och distinkt social grupp som står utanför samhället (Phelan 2018; Fealy &

McNamara 2012). I sina personligheter beskrivs gamla personer vara oflexibla och trångsynta, även denna föreställning återspeglas i tidigare forskning (Meinich & Sang 2017; Patel et al.

2018). Att bli gammal i framtiden behöver däremot inte endast medföra negativa aspekter, menar en av socionomerna:

Fördelarna skulle vara just de här att man inte längre ställer dom här kraven på sig själv och inte får dom från sin omgivning [...] De kan vara rätt skönt att det är andra som tar vid, att andra står för middagarna någon gång och inte själv behöva stå och hålla i alla traditioner och allting. (R5)

Genom associationstestet (se tabell 2) framstår det finnas en korrelation i hur socionomer uttrycker att åldersgrupperna framställs och anknyts till olika värdeladdningar. Den äldre åldersgruppen beskrivs kopplas till mer negativa egenskaper eller attribut medan den unga åldersgruppen kopplas till mer positiva egenskaper och attribut, förutom deras osäkerhet och brist på erfarenhet som anses mer negativ. Detta stämmer överens med tidigare forskning som antyder att gammal överlag ses som något negativt medan ung ses som något positivt på en samhällsnivå (Gendron et al. 2018; Fealy & McNamara 2012; Phelan 2018). I enlighet med respondenterna framgår det även att det finns positiva aspekter av att åldras, även om de är få.

Detta speglar vidare forskning som visat att även om det existerar positiva uppfattning om att åldras så är den övergripande uppfattningen ändå av negativ karaktär (Phelan 2018).

Tabell 2 - Associationstest

21 I detta avsnitt kan vi notera hur det verkar existera tydliga tecken på ålderistiska faktorer där ålderskodade egenskaper och attribut riktat mot primärt de två åldersgrupperna unga och gamla nämns. När det kommer till unga kodas en blandning av positiva och negativa egenskaper och attribut medan det som kodas till gammal framstår vara primärt negativa attribut och egenskaper, vilket speglar vårt associationstest (se tabell 2). Det framkommer även kodningar gentemot åldergruppen mellan unga och gamla, de “mittemellan”. Denna åldersgrupp kodas primärt av socionomerna till positiva egenskaper. Det framstår som att samtliga åldersgrupper besitter tydliga stereotyper som ses som en grund för ålderism (Heikkinen & Krekula 2008).

Det redovisade avsnittet kan i sin helhet se tecken på hur gamla personer kan riskera att missgynnas inför en asymmetrisk maktstruktur (ibid.) i samhället genom att gamla personer ålderskodas som sårbara och utan röst i samhället. Genom att övriga åldersgrupper ålderskodas med mer positiva egenskaper distanserar det vidare den gamla åldersgruppen som särskilt negativ, eftersom den sätts i relation till de övriga, mer positiva, åldersgrupperna.