”Sveriges största blogg för dig som gillar feminism, krokiga landsvägar och nykokt palt. Allt serverat på en blåblommig loppistallrik.”
Meningen ovan är hämtad från Clara Lidströms Facebooksida, där hon själv beskriver sin blogg underbaraclaras.se. Sedan hon började blogga i september 2006 har den vuxit till en av Sveriges största bloggar och Clara Lidström har hunnit ge ut flera böcker, medverka i tv och skrivit krönikor i Expressen. Hon har drivit en framgångsrik pod och startat klädmärket Miss Clarity. Men framför allt har hon gjort sig känd genom sin blogg. Clara Lidström har även ett instagramkonto som oftast innehåller samma innehåll fast i förkortad version. I min
undersökning kommer jag att studera inlägg i hennes blogg, även om tonen och tilltalet på hennes andra sociala medier-plattformar är i stort sett identiskt.
Det som har väckt mitt intresse är att ”Underbara Clara” genom alla år konsekvent har hållit fast vid sina värderingar oavsett om det handlar om barnuppfostran, jämställdhet eller mat. Och hon är inte rädd för att sticka ut hakan och ta strid i laddade frågor. Medan många andra bloggare fokuserar mycket på yta, flärd och ett hektiskt liv i storstaden är Clara Lidström en motvikt. Man behöver inte läsa många inlägg för att förstå att hon älskar livet på landet i Västerbotten och att hon reser så lite som möjligt.
I bloggen underbaraclaras.se får man som läsare ta del av hennes vardag som beskrivs i både text och bild. Hon delar med sig av recept på närodlad mat, råd om hur man sköter om sina redskap i köket och hur man bäst håller ordning i kylskåpet. Sedan Clara Lidström blev sjukskriven för utmattning och senare skrev boken Hjälp, jag är utmattad (tillsammans med Erica Dahlgren) har många av hennes inlägg handlat om hur man hittar en hållbar livsrytm.
Hon skriver ofta om stress, vikten av återhämtning och hur man bäst använder sina resurser.
Men hon skriver också om klimatet, självförsörjning, återbruk och loppisfynd. Ett annat centralt och återkommande ämne är mammarollen och hennes syn på föräldraskap. Hennes ton och tilltal är ofta reflekterande, tröstande och lugnande – från en mamma till andra mammor.
Ju mer jag läser av henne och om henne, desto mer växer bilden fram av en person som genom sin blogg och andra kanaler har något av en folkbildande roll. Det kan gälla hur man vinterförvarar hyacinter, hur man odlar för självförsörjning eller hur man blir bättre på att ta hand om sin hälsa eller ekonomi.
Under kategorin Claras guider & DIY (”Do it your self”) finns flera hundra inlägg som har karaktären av tips och råd, eller ”gör så här”. Även många inlägg som inte har hamnat i denna
kategori har något uppfordrande över sig. Det är något i hennes tilltal och sätt att uttrycka sig som förmedlar denna känsla av ”klokskap”, oavsett vad det gäller. Jag vill påstå att hon på det här sättet är något av en folkbildare.
På vilket sätt märks i så fall denna folkbildande ton i hennes språkbruk? Jag kommer att belysa detta genom att redogöra för några konstruktioner och språkhandlingar Lidström använder för att möjligen framstå som folkbildande.
Det är intressant att fundera över hur en person som har internet som sitt huvudsakliga redskap och dagligen når ut till hundratusentals svenskar använder sin makt att påverka. Väljer man att inspirera till konsumtion och att lyfta nya trender inom inredning och mat eller tar man chansen att skriva om ämnen som ökar människors kunskap och vidgar perspektiven?
Mig veterligen har ingen studie tidigare gjorts där man har undersökt om en blogg och i synnerhet en livsstilsblogg (för att använda Clara Lidströms egen beskrivning) har karaktären av att vara folkbildande. Här finns alltså en lucka att fylla inom forskningen. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med nya insikter inom detta område.
1.1. Syfte
Syftet är att undersöka om Clara Lidström genom tilltalet i sin blogg antar en roll som folkbildare inom ämnen som rör till exempel föräldraskap, företagande och hälsa. För att komma fram till det utgår jag från följande frågeställningar:
1. Finns det en folkbildande ton i hennes språkbruk?
2. Vilka språkhandlingar används i så fall för att blogginläggen ska framstå som folkbildande?
Med hjälp av SFG som ramverk kommer jag att i några utvalda blogginlägg studera användandet av språkhandlingarna uppmaning och påstående för att undersöka om och i så fall hur Clara Lidström framställer sig som folkbildare.
1.2 . Definitioner
Med folkbildning menas fri och frivillig bildning och utbildning för i huvudsak vuxna. Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Riksdagen fattar varje år beslut om medel till folkbildning, efter förslag från
regeringen i budgetpropositionen. Det finns fyra syften med statens stöd till folkbildning (regeringen.se):
1. Att stödja verksamhet som bidar till att stärka och utveckla demokratin
2. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
4. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet
Enligt Folkbildningsrådet är folkbildningen ”ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin” (folkbildningsradet.se). Den moderna folkbildningen i Sverige började på 1800-talet. Under denna tidsperiod startade de första folkhögskolorna, biblioteken och föreläsningsföreningarna. Under mellankrigstiden växte folkbildningen med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Ett centralt begrepp inom folkbildningen är ”fritt och frivilligt”, vilket myntades i samband med 1944 års folkbildningsutredning. Frivilligheten betonades även i regeringens folkbildningsproposition 1991, där folkbildning definierades som ”folkets fria kunskapssökande” (Prop 1990/91:82).
I en statlig utredning med titeln Folkbildningens samhällsvärden framhålls att folkbildningen ”eftersträvar att vidga deltagarnas perspektiv och därigenom höja livskvaliteten för den enskilde och öka toleransen inför det obekanta inom kollektiv och samhälle” (SOU 2012:72).
En folkbildare är utifrån statens programförklaring också en person som medverkar till att höja människors bildnings- och utbildningsnivå. I denna studie har jag valt att fokusera på folkbildning utifrån definitionen ”fritt och frivilligt”. När jag fortsättningsvis skriver om Clara Lidström som folkbildare är det med utgångspunkt i folkbildningens syfte att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Med folkbildare avses i denna uppsats även någon som ger deltagarna vidgade perspektiv. Med deltagare menas i detta fall läsarna av Clara Lidströms blogg.
1.3 Kort bakgrund om Clara Lidström
Clara Lidström är född i Umeå 1986 och bor på en gård utanför Västerbotten. Hon är gift och mamma till tre söner. Maken Jakob Lidström är yogalärare och sjukgymnast och driver lantbruket Marstorps Mat. Clara Lidström startade sin blogg i september 2006 och gav den namnet Underbara Clara – the kristet fashonistiska feministiska alternativ du älskar. Under årens lopp har bloggen legat under Västerbottens Folkblad och på sajten Amelia.se. Sedan 2016 driver hon den egna portalen underbaraclaras.se
Lidström beskriver själv sin blogg som ”Sveriges ledande livsstilsblogg”
(instagram.com/underbaraclaras). Huruvida det stämmer eller ej är inte helt enkelt att ta reda på. Det beror dels på vad man lägger i begreppet livsstil och vilka bloggar som då hamnar i samma kategori, dels på hur man mäter antal läsare. Enligt statistik från nätsajten Bloggportalen, som är samlingsplats för ett stort antal svenska bloggar, hamnar bloggen Underbara Clara på andra plats i kategorin ”Mest besökta privata bloggar”. För att exemplifiera hade bloggen den 3 december 2021 159 241 unika besök (per IP-adress och timme) under de senaste sju dygnen. På första plats låg Sandra Beijers blogg Nio till fem med 200 675 unika besök under samma tidsperiod (bloggportalen.se). Hur som helst är bloggen underbaraclaras.se en av Sveriges största och hennes bloggande har bland annat lett till att Clara Lidström har fått vara värd i Sommar i P1 2011 och gett ut drygt tio böcker.
Debutboken Vintagepimp och hemmafix kom 2012. Tillsammans med journalisten Erica Dahlgren har hon skrivit boken Hjälp jag är utmattad (2018). De båda har även drivit En underbar pod tillsammans. Lidström har medverkat i flera tv-program (bland annat Susannes Skafferi i SVT) och har varit krönikör i Expressen.
Bloggen Underbara Claras.se består av tolv olika kategorier: Claras vardag, Claras hem &
trädgård, Claras stil, Claras självförsörjning & klimat, Clara ryter ifrån, Claras recept, Claras jul, Claras mammaliv, Claras guider & DIY, Claras träning & hälsa, Claras media samt Claras högtider och fest.
Sedan det första inlägget publicerades den 10 september 2006 har hon totalt publicerat 7846 inlägg. Flest antal inlägg publicerades under 2007, då hon la ut 813 inlägg. I genomsnitt la hon det året ut 68 inlägg i månaden. Under 2021, som min studie utgår från, publicerade Clara Lidström 424 inlägg med ett genomsnitt på 35 inlägg i månaden.
I ett inlägg publicerat på Underbaraclaras.se den 3 maj 2019 formulerar hon själv vad hon hoppas förmedla med sin blogg:
Jag vill att du som läser både ska ha glädje och nytta av bloggen. Så att du hittar det bästa semmelreceptet här när det är fettisdag, eller städtipset när det är dags att putsa fönster. Om något jag gör i min vardag får ge kunskap, nytta eller inspiration till dig. Då blir jag glad!
Denna ”programförklaring” är helt i linje med definitionen av vad en folkbildare är och gör.
1.4 Avgränsningar
I den här uppsatsen undersöks om och i så fall hur Clara Lidström framställer sig som folkbildare i bloggen underbaraclaras.se. Uppsatsens omfång och tidsramar gör det svårt att även hinna studera hennes Instagramkonton (Underbaraclaras samt Underbaraboning), hennes böcker och annat material såsom pod-avsnitt, facebook-inlägg och krönikor. Eftersom Clara Lidström har förklarat att bloggen utgör navet och ”hjärtat” i allt hon gör, har jag valt att fokusera på just bloggen i min studie.