Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Clara Lidström i sin blogg underbaraclara.se genom sitt tilltal antar en roll som folkbildare inom ämnen som rör till exempel föräldraskap, företagande och hälsa. För att ta reda på det har jag studerat om de språkhandlingar hon använder – och i så fall vilka – gör att materialet framstår som folkbildande.
Bloggen underbaraclaras.se är en av Sveriges största och startades av Clara Lidström i september 2006. Bloggen hör till en av de mest lästa bland Sveriges privata bloggar och hade den 3 december 2021 159 241 unika besök (per IP-adress och timme) under de senaste sju dygnen. Bloggandet har bland annat lett till att Clara Lidström har fått vara värd i Sommar i P1 2011 och gett ut 14 böcker. Även om bloggen från början startade som en modeblogg, har det huvudsakliga innehållet under alla år kretsat kring Claras liv på landet i en by i Västerbotten, med fokus på mat, föräldraskap, miljö, hälsa, inredning och trädgård. Läsarna har fått följa med under hennes tre graviditeter, fått ta del av husrenoveringar och olika trädgårdsprojekt.
Clara Lidström har öppet beskrivit hur hon periodvis kämpat med ångest och stress och drabbats av utmattning. Genom sin blogg har hon också uttryckt ilska och frustration i aktuella samhällsfrågor.
Folkbildning handlar enligt statens definition om att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Folkbildning handlar också om att höja människors bildnings- och kunskapsnivå och att vidga perspektiven.
Bloggen underbaraclaras.se utgörs av 12 kategorier, till exempel Claras vardag, Clara ryter ifrån, Claras recept, Claras mammaliv, Claras guider & DIY och Claras träning & hälsa.
Totalt har hon publicerat 7846 inlägg.
I tidigare forskning om bloggar konstateras att bloggen som kommunikationsform på många sätt fungerar som traditionell nyhetsförmedlare men att personliga åsikter ges större utrymme.
Enligt Myers (2009) märks det bland annat genom att förekomsten av modala verb och uttryck som ”jag tycker” är vanliga. Herring, Scheidt, Bonus &Wright (2004) fastslår att bloggen för gemene man kan fungera som ett redskap för att göra sin röst hörd och att utöva en form av makt (Herring, Scheidt, Bonus &Wright 2004 s. 1).
Vikten av att i en blogg vara personlig lyfts fram av Lövheim som forskat om kvinnliga bloggare i Sverige. Hennes studie visar att det kan finnas en motsättning i att vara både
I en magisteruppsats vid Lunds universitet undersöks Clara Lidströms ”persona”. Lundborg (2015) lyfter hos Underbara Clara fram egenskaperna gammaldags, personlig, rotad i folkhemmet och bestämd. Lundborg pekar även på att Clara Lidström ofta använder språkhandlingen uppmaning i sina texter.
Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är den språkmodell som kallas systematisk-funktionell grammatik (SFG) och som introducerades av språkvetaren Michael Halliday. Systematisk funktionell grammatik (SFG), som även kallas funktionell grammatik, är en grammatikmodell som sätter språkets betydelse i fokus. Bakgrunden till denna teori var Hallidays vilja att förstå mekanismerna bakom språkutveckling, både hos den enskilda individen och i språket som sådant (Holmberg & Karlssson 2019 s. 10–11).
Den funktionella grammatiken utgår från att vi framför allt gör tre olika saker med språket.
Dessa tre funktioner kallas metafunktioner och delas in i den interpersonella, den ideationella och den textuella. Ordet interpersonell betyder ”mellanmänsklig” vilket väl beskriver vad den interpersonella metafunktionen handlar om, nämligen att språket möjliggör interaktion mellan människor i text och samtal (Holmberg 2019 s. 97).
Det interpersonella kan studeras bland annat genom att analysera en texts språkhandlingar (Holmberg & Karlssson 2019 s. 31–32). För att undersöka om och i så fall hur Clara Lidström positionerar sig som folkbildare har det varit intressant att studera hur Lidström använder språkhandlingar som påståenden och uppmaningar. Språkhandlingen uppmaning uttrycker ett krav på utbyte av varor och tjänster. Holmberg & Karlsson beskriver det som att uppmaningssatser inte förbereder lyssnaren/läsaren på att säga något, utan på att denne i stället ska göra något (Holmberg & Karlsson 2019 s. 53).
Man skiljer inom SFG på kongruenta och inkongruenta språkhandlingar. Med hjälp av grammatiken ges i språket ett huvudalternativ för att utrycka betydelse – ett så kallat kongruent uttryckssätt. Grammatiken möjliggör också att skapa samma betydelse på andra sätt än genom kongruenta uttryck. Inom den funktionella grammatiken kallas dessa alternativ för grammatiska metaforer (Holmberg & Karlssson 2019 s. 49).
Med hjälp av SFG som ramverk har jag i sex utvalda blogginlägg studerat användandet av språkhandlingarna påstående och uppmaning. De aktuella blogginläggen hör till underkategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv och Claras träning & hälsa och publicerades mellan juni 2021 och december 2021. Resultatet visar att uppmaningar är vanligt förekommande – såväl kongruenta som inkongruenta. I det inlägg med flest antal uppmaningar För dig som bara går hemma består 30 % av meningarna av uppmaningar, till exempel Gör dig
dem kongruenta, med finit i imperativ. Kongruenta uppmaningar förekommer i 72 % av alla uppmaningar som finns med i inläggen, medan 28 % av uppmaningarna är inkongruenta.
De värderingar och den fakta hon för fram genom sina uppmaningar modifieras beroende på ordval och sammanhang. Hon växlar mellan att uttrycka sig kraftfullt och milt. Modaliteten uttrycks såväl kongruent som inkongruent.
Materialet innehåller en stor del av påståenden (79 %) och även denna språkhandling kan fylla en folkbildande funktion då Lidström hävdar sin åsikt i olika frågor och förmedlar kunskap och nya perspektiv.
Eftersom analysen gjorts på ett begränsat urval går det dock inte att dra för långtgående slutsatser av resultatet. Klart är dock att Clara Lidström i de flesta av de utvalda blogginläggen positionerar sig som folkbildare.
Referenser
Bloggportalen: https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/view/TopLists?tl=1 (hämtad 2022-01-07).
Halliday, Michael 2004: An introduction to functional grammar. New York: Oxford University Press Inc.
Hamberg, Leena 2019: Alternativa läsarroller i en arbetsplan. Språkhandlingar ur läsarperspektiv. I: Holmberg, Per, Anna-Malin Karlsson & Andreas Nord (red), Funktionell textanalys. Lund: Studentlitteratur. s. 139–151.
Helgesson, Karin 2019: Att ställa krav i platsannonsen. Möjligheter och begränsningar med SFG:s modalitetsanalys. I: Holmberg, Nord & Karlsson (red.), Funktionell textanalys. Lund:
Studentlitteratur. s. 127–138.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per, 1997: Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund:
Studentlitteratur.
Herring, Susan, Scheidt, Lois, Bonus, Sabrina. & Wright, Elijah 2004: Bridging the Gap: A Genre Analysis of Weblogs. School of Library and Information Science. Indiana University:
Bloomington.
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin, 2019: Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Per, Nord, Andreas och Karlsson, Anna-Malin 2019: Funktionell textanalys.Lund:
Studentlitteratur.
Myers, Greg 2010: The Discourse of Blogs and Wikis. New York: Bloomsbury Publishing Plc.
Karlsson, Anna-Malin, 2002: Skriftbruk i förändring. En semiotisk studie av den personliga hemsidan. Stockholms universitet.
Karlsson, Anna-Malin, 2007: Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation.
Några sätt att tala om ”vidgade texter”. I: Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red.) Ett vidgat textbegrepp. TeFa nr. 46. Uppsala: Uppsala universitet. s. 20–25.
Lagerholm, Per, 2008: Stilistik. Lund: Studentlitteratur.
Lundborg, Matilda, 2015: Wonderful Clara? Om översättningen av en persona i Clara Lidströms Underbara Clara: Vintagepimp och hemmafix. Lund.
Lövheim. M. 2011. Personal and Popular: The Case of Young Swedish Female Top-bloggers.
Nordicom Review 32, 3–16.
Palmgren, Ann-Charlotte, 2014: Göra ätstörd: Om flickskap, normativitet och taktik i bloggar.
Underbara Claras. Målet med det jag gör 2016: https://underbaraclaras.se/2016/11/13/mitt-mantra/ (hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. Hur jag tänker med bloggen 2019:
https://underbaraclaras.se/2019/05/03/hur-jag-tanker-med-bloggen/ (hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. Det kommer nya chanser att skapa minnen 2021:
https://underbaraclaras.se/2021/11/22/det-kommer-nya-chanser-att-skapa-minnen/ (hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. För dig som bara går hemma 2021:
https://underbaraclaras.se/2021/08/21/for-dig-som-bara-gar-hemma/ (hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. Gör det eller håll klaffen 2021: https://underbaraclaras.se/2021/12/09/gor-det-eller-hall-klaffen/ (hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. Kan folk som inte vet något om utmattning snälla sluta prata utmattning 2021: https://underbaraclaras.se/2021/09/11/kan-folk-som-inte-vet-nagot-om-utmattning-snalla-sluta-prata-utmattning/ (hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen tack 2021:
https://underbaraclaras.se/2021/10/14/kan-vi-bromsa-den-hysteriska-babybusinessen-tack/
(hämtad 2022-01-07).
Underbara Claras. Ledighetskänslan kommer inifrån 2021:
https://underbaraclaras.se/2021/06/16/ledighet-kommer-inifran/ (hämtad 2022-01-07).
Vetenskapsrådet 2002: Forskningsetiska principer för humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Yassin, Daroon 2019: Elever i år 3 tycker till. Interpersonell grammatik för åsikter och råd i insändartexter. I: Holmberg, Nord & Karlsson (red.), Funktionell textanalys. Lund:
Studentlitteratur. s.114–126.
Källmaterial
Facebook: Underbara Clara: https://www.facebook.com/underbaraclara (hämtad 2022-01-07).
Folkbildningsutredningen 2012: Folkbildningens samhällsväsen (SOU 2012:72).
https://data.riksdagen.se/fil/FAF2BC93-1A60-4420-8BEA-D7DFBD0CE2B3 (hämtad 2022-01-07).
Folkbildningsrådet 2018: https://www.folkbildningsradet.se/om-folkbildning/ (hämtad 2022-01-07).
Internetstiftelsen 2021: Svenskarna och internet
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/ (hämtad 2022-01-07).
Regeringen.se. Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/svensk-folkbildning--hur-och-varfor/ (hämtad 2022-01-07).
Riksdagen.se. Om folkbildning: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/folkbildning_GE0382 (hämtad 2022-01-07).