Resultatanalys

Tabell 2. Översikt av antal ord, meningar och uppmaningar i inläggen Inläggets titel och

Min undersökning visar att Clara Lidström ofta använder sig av uppmaningar i sina inlägg. I de 243 analyserade meningarna, av vilka många är ofullständiga satser, finns 50 uppmaningar.

Som framgår av tabell 2 (ovan) finns det uppmaningar i alla inlägg, även om antalet varierar.

Flest uppmaningar har inlägget För dig som bara går hemma, med 22 uppmaningar fördelat på 16 meningar. Det betyder att 30 % av innehållet i det inlägget utgörs av uppmaningar. Totalt innehåller de analyserade inläggen alltså 50 uppmaningar. Merparten av dessa – 36 stycken, motsvarande 72 % – är kongruenta. Resterande uppmaningar är inkongruenta och uttrycks

Tabell 3 (nedan) visar fördelningen av kongruenta och inkongruenta uppmaningar i inläggen. Det inlägg som innehåller flest uppmaningar, För dig som bara går hemma har 22 uppmaningar varav 16 av dem är kongruenta. Näst flest uppmaningar finns i inlägget Gör det eller håll klaffen, med 12 uppmaningar av vilka 10 är kongruenta. Det inlägg som har minst antal uppmaningar är inlägget med rubriken Det kommer fler chanser att skapa minnen, som bara har en enda uppmaning, och det i kongruent form: Låt oroshjärtat klappa lugnt.

Tabell 3. Fördelning av kongruenta och inkongruenta uppmaningar

Inläggets titel (+ nummer) Kongruenta uppmaningar Inkongruenta uppmaningar 1. Ledighetskänslan kommer

hysteriska babybusinessen … 3 4

5. Det kommer nya chanser

att skapa minnen 1 0

6. Gör det eller håll klaffen 10 2

TOTALT 36 14

Som tidigare beskrivits i avsnitt 3.2.1 är det kongruenta uttryckssättet enligt SFG huvudalternativet för att uttrycka betydelse. Kongruenta uppmaningar görs med imperativer, som i exempel (7), (8) och (9):

(7) Borsta tänderna (inlägg nr 2)

(8) Ordna en bricka med allt du behöver nattetid (inlägg nr 2) (9) Sätt igång idag! (inlägg nr 6)

Genom att använda grammatiska metaforer kan man framföra en uppmaning på ett mjukare och mindre befallande sätt, vilket tydliggörs i exempel (10) och (11) som är inkongruenta:

(10) Och så kan man ta hand om hennes disk när man ändå är där och bära hennes baby så att man får duscha i fred (inlägg nr 4)

(11) Man måste ge sig lite tid att komma ner i varv (inlägg nr 1)

Med kongruent grammatik skulle de inkongruenta (indirekta) uppmaningarna ovan i stället ha framförts mer direkt: ”Ta hand om hennes disk. Bär hennes baby” (exempel 10) och ”Ge dig

I (12) ser vi ytterligare ett exempel på en uppmaning som inte uttrycks lika direkt. Uppmaningen inryms i den andra meningen:

(12) Det här tipset gäller enbart för föräldralediga – men jag måste smyga in det ändå! Och det är att aldrig göra något tråkigt medan barnet sover, som man lika gärna kan göra medan barnet är vaket (inlägg nr 2)

Med andra ord: Gör aldrig något tråkigt medan barnet sover! I den andra meningen i exemplet (12) presenteras alltså det tips som hon i meningen före säger att hon ska ge. Tolkningen sträcker sig över satsgränserna.

5.2. Olika typer av uppmaningar

Det inlägg som innehåller mest uppmaningar, För dig som bara går hemma innehåller många rådgivande och instruerande uppmaningar. I texten beskriver Clara Lidström hur det är att vara hemma med små barn när man är föräldraledig, sjukskriven eller arbetslös. I en rad punkter listar hon praktiska tips för att få tillvaron för dessa föräldrar att kännas lite lättare:

(13) Gör dig i ordning varje dag (Inlägg nr 2) (14) Försök äta något vettigt (Inlägg nr 2) (15) Försök få dagsljus (Inlägg nr 2)

(16) Ha ditt läger i soffan dagtid och i sängen nattetid så hjälper du hjärnan på traven att förstå när det är nattsömn och när det bara är dagsvila det är fråga om (Inlägg nr 2)

Alla dessa tips är formulerade som råd, i form av kongruenta uppmaningar, med finit i imperativ. I materialet finns också exempel på uppmaningar som är krävande och nästintill aggressiva, vilket exemplifieras i (17) när Clara Lidström ger svar på tal om att vem som helst skulle kunna bli en framgångsrik influencer:

(17) Gör det eller håll klaffen (Inlägg nr 6)

Ett av inläggen innehåller en uppmaning som kan uppfattas som varnande. Det är hämtat ur inlägget Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen, tack där Clara Lidström ondgör sig över dyra presenter till blivande och nyförlösta mammor liksom upphaussade barnkalas:

(18) Om du skickar dina barn på kalas med dyra presenter gör du det samtidigt svårt för den familj som inte kan ge samma sak tillbaks (Inlägg nr 4)

Uppmaningen är formulerad som ett påstående med betydelsen ”Skicka inte dina barn på kalas med dyra presenter eftersom du då gör det svårt för den familj som inte kan ge samma sak tillbaka”. Hon lindar alltså in varningen, men budskapet är likväl formulerat som en varning.

Vissa uppmaningar är snarare tröstande, som i exempel (19) där uppmaningen allra sist i inlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen knyter ihop blogginläggets budskap om att alla stressade föräldrar kommer att få fler chanser och därför inte behöver oroa sig så mycket över en misslyckad jul eller ett tråkigt lov.

(19) Låt oroshjärtat klappa lugnt (Inlägg nr 5)

Exempel (19) tydliggör alltså hur Lidström också använder en lugnade och tröstande ton i sina uppmaningar.

5.3. Analys av påståenden

Som tidigare konstaterats i avsnitt 3.2.3 är påståenden den vanligast förekommande språkhandlingen (med undantag för till exempel recept och enkäter). Även i mitt material är påståenden den mest använda språkhandlingen. 193 av de undersökta inläggens 243 meningar (79 %) utgörs av påståenden. Flest påståenden finns i inlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen, där 92 % av texten är formulerad som påståenden.

Exempel (20) – (25) illustrerar hur Lidström i många av sina påståenden för fram kunskap och nya perspektiv inom ämnen som hälsa och stress, föräldraskap, ekonomi och arbetsliv. Hon förklarar till exempel varför man måste ge sig själv tillåtelse att känna sig ledig (20) och förklarar varför man mår bra av struktur och rutiner (21). I exempel (22) lyfter hon det växande problemet med kvinnor och utbrändhet. Hon skriver om trenden med babyshowers och pushpresenter och ifrågasätter om dessa verkligen behövs (23). Hon påstår att det kommer fler chanser för föräldrar att skapa minnen med barnen och att kommande jular och sommarlov kan bli bättre (24). Hon ifrågasätter även sin egen yrkesgrupps existensberättigande (25).

(20) Men det är ett OTROLIGT dumt tankefel att tro att man ska ha avslutat allt för att få känna sig ledig och vila (Inlägg nr 1)

(21) Frånvaro av rutiner kan vara skönt till en början – men efter ett tag är det nog bra med lite struktur på dagarna (Inlägg nr 2)

(22) Jag känner ingen kvinna som blivit utbränd för att hon bakat för mycket bröd till sina barn eller för att hon bryr sig om att duka trevligt för gästerna (Inlägg nr 3)

(23) Men föräldraskapet har blivit en så bisarrt stor business idag (Inlägg nr 4) (24) Det kommer nya chanser att skapa fina minnen med barnen (Inlägg nr 5)

(25) Man kan sannerligen ifrågasätta influencers nödvändighet i samhället (Inlägg nr 6)

5.4. Analys av modalitet

Som nämnts i avsnitt 3.2.3 är också modaliteten viktig för den interpersonella analysen. Genom att använda modala hjälpverb som till exempel kan, bör och måste kan talaren eller skribenten påverka hur kraftfullt ett uttalande blir (Holmberg & Karlsson 2019 s. 58–59). De fyra olika typerna av modalitet – sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet – hänger enligt Holmberg & Karlsson ihop med olika språkhandlingar. Bedömningar av hur sannolikt eller vanligt något är har att göra med utbytet av information (påståenden och frågor), medan förpliktelse och villighet är betydelseskalor för utbytet av varor och tjänster (uppmaningar och erbjudanden). Nedan kommer jag att presentera resultatet av analysen av modala hjälpverb, interpersonella satsadverbial samt modalitetsmetaforer.

5.5. Exempel på modalitet

De vanligaste modala hjälpverben i de analyserade blogginläggen är modala verb som uttrycker någon form av förpliktelsemodalitet, som måste och ska. Läsarna ”ska” eller ”måste” göra vissa saker, som i exempel (26) och (27) nedan. Förpliktelsemodalitet är vanligt i samband med den sortens indirekta uppmaningar när någon blir mer eller mindre förpliktigad att göra något.

(26) Man måste ge sig lite tid att komma ner i varv (Inlägg nr 1) (27) Ja, det tycker jag verkligen att du ska göra (Inlägg nr 6)

Holmberg & Karlsson konstaterar att analys av modalitet måste ta hänsyn till hela satsens betydelse i textens sammanhang eftersom modala verb som kan, bör, ska och måste kan uttrycka olika sorters modalitet (Holmberg & Karlsson 2019 s 67). Det är till exempel möjligt att placera det modala hjälpverbet kan på alla de fyra betydelseskalorna (sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet) beroende på vad man önskar uttrycka.

De analyserade blogginläggen i materialet innehåller även modalitetsmarkörer i form av interpersonella satsadverbial och modalitetsmetaforer. I exempel (28) ser vi hur det interpersonella satsadverbialet gärna uttrycker modalitet.

(28) Tyck gärna att det jag gör är trams och oviktigt och så simpelt att en femåring kan göra det (Inlägg nr 6)

Budskapet i (28) skulle kunna mildras eller skärpas (modifieras) genom att ordet gärna byts ut mot ett annat interpersonellt satsadverbial som exempelvis kanske.

Ett annat sätt att modifiera språkhandlingar är att använda modalitetsmetaforer (se avsnitt 3.2.3). Objektiva modalitetsmetaforer uttrycker modaliteten som fakta, medan subjektiva modalitetsmetaforer snarare uttrycker en åsikt. Holmberg & Karlsson konstaterar att

modalitetsmetaforer som framhäver den som gör bedömningen låter skribenten eller talaren synas som den extra satsens jag- eller vi-subjekt (Holmberg & Karlsson 2019 s. 69).

Exempel (29) – (33) illustrerar några modalitetsmetaforer i materialet:

(29) Kan vi inte enas om att höja nivån på debatten? (Inlägg nr 3) (30) Försök om du orkar göra bort tvätt och städ (Inlägg nr 2)

(31) Försök – om det går – att vila på olika platser dagtid och nattetid (Inlägg nr 2) (32) Kan folk som inte vet något om utmattning … (Inlägg nr 3)

(33) Gör det om det är så lätt (Inlägg nr 6)

Den extra satsen kan vi inte enas om (29) nyanserar den indirekta uppmaningen (om att höja nivån på debatten) när det gäller villighet och förpliktelse. Det ligger en vädjan och önskan om samförstånd i formuleringen.

Försök om du orkar göra bort tvätt och städ (30) är ett exempel på en modalitetsmetafor där satsen om du orkar uttrycker ett förbehåll. Uppmaningen är alltså villkorad: satsen om du orkar modifierar uppmaningen till att gälla just om man orkar.

I (31) ser vi ett exempel på en inskjuten modalitetsmetafor på sannolikhetsskalan. Exempel (32) visar på en modalitetsmetafor som graderar förpliktelsen till att inte gälla alla, utan bara dem som inte vet något om utmattning. Det begränsar förpliktelsen till en viss kategori av människor. På detta sätt mildras uppmaningen till att enbart gälla vissa människor.

Om det är så lätt (33) är en modalitetsmetafor som har med sannolikhet att göra.

5.6. Kommentar till resultatanalysen

Mitt syfte med studien var att undersöka om Clara Lidström genom sitt språkbruk framställer sig som folkbildare och vilka språkhandlingar hon i så fall använder för att tilltalet i bloggen ska uppfattas som folkbildande. Med hjälp av SFG som ramverk har jag analyserat sex utvalda blogginlägg med fokus på språkhandlingen uppmaning och påstående. Att uppmana, ge råd och vägleda är operationaliserbart och kan beskrivas utifrån språkhandlingar enligt SFG.

Min undersökning visar att uppmaningar är vanligt förekommande i många av hennes inlägg och att hon oftast använder kongruenta uppmaningar som kan tolkas som uppfordrande, till exempel Gör det eller håll klaffen. 40 av de 243 analyserade meningarna innehåller

som retoriska frågor) har mycket av det övriga innehållet i texterna en rådgivande och vägledande ton. Inte minst innehåller en stor del av hennes påståenden en folkbildande ton då hon hävdar sin åsikt i olika frågor och förmedlar kunskap och nya perspektiv. De värderingar och den fakta hon för fram modifieras beroende på ordval och sammanhang. Hon växlar mellan att uttrycka sig kraftfullt och milt.

6. Diskussion och slutsatser

I det här kapitlet diskuterar jag resultatet av min analys med utgångspunkt i mina frågeställningar inför studien. Jag reflekterar också kring validitet, reliabilitet,

generaliserbarhet och objektivitet. Sist i denna del för jag ett resonemang kring de etiska överväganden som jag har gjort i samband med undersökningen. Jag ger även några förslag på vidare forskning inom området.

6.1. Övergripande diskussion om studien

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Clara Lidström genom tilltalet i sin blogg antar en roll som folkbildare inom ämnen som rör till exempel föräldraskap,

företagande och hälsa. Jag utgått från följande frågeställningar:

1. Finns det en folkbildande ton i hennes språkbruk?

2. Vilka språkhandlingar används i så fall för att blogginläggen ska framstå som folkbildande?

Enligt Herring, Scheidt, Bonus &Wright kan bloggen som genre användas som ett forum för att bland annat driva opinion och förmedla ny kunskap (se avsnitt 2.1). De fastslår också ett en blogg kan fungera som ett redskap för att göra sin röst hörd och utöva en form av makt (2004 s. 2). Som innehavare av en av Sveriges mest lästa bloggar kan man anta att Clara Lidström både förmedlar ny kunskap och utövar en form av makt över sina läsare.

Makten består bland annat i att närmare 159 000 personer varje timme besöker hennes blogg (enligt ett exempel beräknat på antal unika besök per IP-adress och timme, den 3 december 2021) och att hon därigenom gör sin röst hörd för en mycket stor skara läsare. Det mångåriga bloggandet har lett till andra uppdrag som att sommarprata i Sveriges Radio, medverka i tv, skriva krönikor i Expressen och att ge ut flera böcker.

En av de tolv kategorierna i hennes blogg har rubriken Clara ryter ifrån, vilket signalerar att hon faktiskt vill markera en ståndpunkt. Därmed inte sagt att folkbildning per definition handlar om att ”ryta ifrån”, men denna ”programförklaring” visar att hon inte är rädd för att sticka ut hakan och att hon inte har för avsikt att stryka människor medhårs.

Folkbildning handlar enligt Regeringen bland annat om att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. I avsnitt 1.2 refererar jag till den statliga utredningen Folkbildningens samhällsvärden som framhåller att folkbildningen ”eftersträvar att vidga deltagarnas

perspektiv”. För att skapa engagemang och vidga människors perspektiv behöver man kanske ibland ryta ifrån och skapa debatt, vilket jag anser att Clara Lidström i många fall gör.

Min undersökning av olika språkhandlingar i sex analyserade blogginlägg visar att hon ofta använder uppmaningar som har en uppfordrande och förmanande ton – inte minst i kategorin Clara ryter ifrån. Merparten av uppmaningarna – 72 % – är kongruenta. Bland dessa finns exempel på såväl rådgivande som krävande och varnande uppmaningar. Det finns också många exempel på hur hon i sina uppmaningar och påståenden förmedlar en tröstande och lugnande ton. Inlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen, publicerat den 22 november 2021, exemplifierar denna typ av innehåll. Här intar Clara Lidström rollen av en lugn och rådig person som uppmanar sina läsare att inte tappa modet. Hon delar också med sig av handfasta råd och tips för den som är föräldraledig och saknar struktur, och skriver initierat om utmattning och stressrelaterad ohälsa utifrån egna erfarenheter.

Dessa exempel har enligt mig med folkbildning att göra, i avseendet att man bidrar med nya perspektiv och ökar människors kunskaper. En folkbildare är utifrån statens programförklaring också en person som medverkar till att höja människors bildnings- och utbildningsnivå.

I inledningen konstaterade jag att det är intressant att fundera över hur en person som har internet som sitt huvudsakliga redskap och dagligen når ut till hundratusentals svenskar använder sin makt att påverka. Väljer man att inspirera till konsumtion eller tar man chansen att skriva om ämnen som ökar människors kunskap och vidgar perspektiven? Jag anser att min studie visar att Clara Lidström gör just detta: bidrar till ny kunskap och nya perspektiv. I detta avseende är hon alltså en folkbildare.

Den folkbildande rollen märks alltså bland annat genom att hon använder många uppmaningar som har karaktären av att undervisa och vägleda, till exempel i kategorin Claras träning och hälsa. Att vägleda och ge råd kan beskrivas utifrån språkhandlingar enligt SFG.

Resultatet av min studie visar också att Lidström i många av sina påståenden för fram kunskap och nya perspektiv inom ämnen som hälsa och stress, föräldraskap, ekonomi och arbetsliv. Hon skriver till exempel om trenden med babyshowers och påkostade barnkalas och vill få folk att reflektera över samhällsutvecklingen. De analyserade påståendena utgörs till stor del av Clara Lidströms åsikter, vilket hör ihop med språkhandlingen påstående.

I avsnitt 3.2.3 redogör jag för hur Yassin (2019) beskriver hur dessa så kallade åsiktsgivande påståenden förbereder en respons i form av ett åsiktsgivande och hur dessa skapar eller upprätthåller ett åsiktsutbyte. Informativa påståenden tillskriver i stället läsaren rollen som mottagare av information och förbereder en respons där informationen antingen bekräftas,

Även i de fall där Lidström varken uppmanar eller påstår något kan innehållet uppfattas som vägledande och rådgivande, utifrån hennes ämnesval och tonalitet. Precis som Holmberg, Karlsson & Nord (2019) också framhåller, kan en interpersonell textanalys vara ett sätt att upptäcka vilken skribentroll som framträder i texten och vilka värderingar eller åsikter som uttrycks i texten (Holmberg, Karlsson & Nord 2109 s. 110–111).

Min analys av de analyserade blogginläggen tyder på att Lidström drivs av värderingar. I inlägget Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen, tack? kallar hon till och med sig själv för ”en riktigt trist moralkärring”. Det tyder på att hon verkar kunna se sig själv utifrån och att hon inser att hennes värderingar kan uppfattas som lite gammeldags eller moraliserande.

Lundborg (2015) som i en magisteruppsats har undersökt Clara Lidströms ”persona” (se avsnitt 2.2) fastslår i sin studie att egenskapen gammeldags utmärker Clara Lidström liksom egenskaperna personlig, rotad i folkhemmet och bestämd.

Som tidigare konstaterats har min undersökning av hennes språkhandlingar visat att Lidström kan vara just bestämd och ryta ifrån men också och hon använder mjukare tongångar.

Jag tolkar det som att hon är mån om att få med sig sina läsare – att det är viktigt för henne hur budskapet landar. Min analys av modaliteten (avsnitt 5.4.2) visar att hon nyanserar sina uppmaningar genom exempelvis modalitetsmetaforer som om du orkar och om det går.

Därigenom mildras budskapet i uppmaningen och uppfattas inte lika uppfordrande eller förpliktigande. Precis som Helgesson (2019) redogör för i sin studie om kravställande i platsannonser (se avsnitt 3.2.5) kan uppmaningar utryckas på olika sätt och språkhandlingen mildras eller skärpas genom att använda olika sorts grammatik.

I de fall modaliteten uttrycks genom ett modalt hjälpverb använder Lidström oftast modala verb som uttrycker någon form av förpliktelsemodalitet, som måste och kan. Läsarna ”måste”

göra vissa saker. De flesta uppmaningar uttrycks dock utan någon modalitet vilket jag tolkar som att hon är säker på sin sak och oftast inte har behov av att ”linda in” budskapet.

Genom att nyansera vissa uttryck kan hon lättare få med sig läsarna på tåget. Hon vädjar till dem att tänka till och reflektera snarare än att befalla dem (även om hon också kan ha ett uppfordrande tilltal). Hennes önskan om samförstånd rimmar väl med definitionen av folkbildning som kännetecknas av att den är ”fri och frivillig”. På detta sätt kan modaliteten ge en fördjupad bild av hennes roll som folkbildare.

6.2. Reflektion kring urval och metod

Alla blogginlägg som har analyserats i studien finns listade i kapitel 5 om material och metod.

I den avslutande referensdelen finns även tydliga länkar till de aktuella inläggen. Det är därför enkelt för någon annan att studera dessa inlägg och se om man når samma resultat. Jag har också tydligt redogjort för vilka språkhandlingar jag har letat efter och varför. På grund av snäva tidsramar och begränsat utrymme har jag medvetet valt att undersöka endast tre kategorier i bloggen, under ett kalenderår. Denna avgränsning innebär naturligtvis en risk att resultatet får slagsida åt ett eller annat håll.

Med ett större urval, till exempel genom att undersöka inlägg under en längre tidsperiod än enbart under 2021, hade jag sannolikt hittat ännu fler inlägg som har ett folkbildande innehåll.

Att utöka studien till fler av bloggens kategorier hade med största sannolikt också gjort att jag hittat fler av dessa inlägg. Totalt finns det hela 7 846 inlägg att analysera (och ytterligare några om man räknar med de som hunnit publiceras under de första dagarna av år 2022).

Som ovan konstaterats bygger den här undersökningen på ett begränsat urval av bloggens inlägg. Det innebär att det inte går att dra alltför stora slutsatser av resultatet. Det är inte säkert att sex andra inlägg, i tre helt andra kategorier, skulle visa sig ha ett innehåll där Clara Lidström framstår som folkbildande. Under vissa perioder under året, exempelvis veckorna före jul, handlar det mesta i hennes inlägg om julen – alltifrån mat, bakning, pyssel, pynt och traditioner.

Om man skulle ha valt sex inlägg under just denna period skulle resultatet ha blivit ett annat.

Viktigt att påpeka är även att alla uppmaningar inte har en folkbildande funktion. Att till exempel uppmana någon att stänga ett fönster eller uppmana sitt barn att komma in och äta har inte med folkbildning att göra. På motsvarande sätt är naturligtvis inte alla påståenden

Viktigt att påpeka är även att alla uppmaningar inte har en folkbildande funktion. Att till exempel uppmana någon att stänga ett fönster eller uppmana sitt barn att komma in och äta har inte med folkbildning att göra. På motsvarande sätt är naturligtvis inte alla påståenden