I det här kapitlet redogör jag för materialet som analyseras i uppsatsen och hur urvalet har gjorts.
Jag beskriver också vilken metod jag har använt för att undersöka materialet, vilket utgörs av sex inlägg från Clara Lidströms blogg.
4.1. Material
Den här studien utgår från bloggen underbaraclaras.se som skrivs av Clara Lidström. Bloggen utgörs av 12 olika kategorier, vilket jag också har redogjort för i avsnitt 1.3. Kategorierna har rubrikerna Claras vardag, Claras hem & trädgård, Claras stil, Claras självförsörjning &
klimat, Clara ryter ifrån, Claras recept, Claras jul, Claras mammaliv, Claras guider & DIY, Claras träning & hälsa, Claras media samt Claras högtider och fest. Inläggen handlar om allt från barnuppfostran till trädgård och tar avstamp i Clara Lidströms liv på landet utanför Umeå.
Texterna kompletteras av många bilder, tagna av Clara Lidström själv. Under 2021 publicerade hon 424 inlägg, med ett genomsnitt på 35 inlägg per månaden.
Inläggen som har undersökts i den här uppsatsen sorterar under de tre kategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv samt Claras träning och hälsa. Totalt har sex blogginlägg analyserats, med avsikten att studera språkhandlingarna uppmaning och påstående. Jag har i ett inledande skede läst inlägg i bloggens alla 12 kategorier, fördelade under 2021. Inläggen som är med i analysen är publicerade mellan juni 2021 och december 2021. Totalt ingår 3 269 ord i analysen. Tabell 1 nedan visar vilka inlägg som materialet i undersökningen utgörs av.
Tabell 1. Översikt av inläggen i studien Publiceringsdatum Inläggets titel
16 juni 2021 Ledighet kommer inifrån 21 aug 2021 För dig som bara går hemma
11 sep 2021 Kan folk som inte vet något om utmattning snälla sluta prata utmattning?!!
14 okt 2021 Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen, tack 22 nov 2021 Det kommer nya chanser att skapa minnen
9 dec 2021 Gör det eller håll klaffen
4.1.2. Urval
För att kunna studera de valda frågeställningarna – om Clara Lidström har en folkbildande ton i sitt språk och vilka språkhandlingar hon i så fall använder för att åstadkomma detta – har jag utgått från den kategorisering som hon själv har gjort. Efter att ha läst igenom alla inlägg under år 2021 – totalt 424 – bestämde jag mig för att koncentrera studien till underkategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv samt Claras träning och hälsa. Detta eftersom texter om föräldraskap och hälsa och hennes starka åsikter i många olika frågor (då hon ryter ifrån) är något som utmärker hennes blogg. Inläggen i kategorin Clara ryter ifrån har ofta en uppfordrande och ibland förmanande ton.
För att avgränsa materialet, inte minst när det gäller tidsåtgång och omfång, valde jag att fokusera på inlägg under 2021. I ett första skede valde jag ett inlägg från varje månad under 2021, förutom från juli eftersom inget av dessa inlägg tillhörde någon av de tre kategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv eller Claras träning och hälsa. Möjligen kan detta bero på att inläggen i juli 2021 var ovanligt få – endast 18 stycken. Bara under en annan månad sedan bloggens start år 2006 har inläggen kommit så glest. Det var i december 2008, och då var antalet inlägg 17 stycken. Under arbetets gång insåg jag att 11 inlägg skulle bli alltför omfattande utifrån mina tidsramar. Jag valde då att koncentrera studien till sex inlägg från 2021.
För att hitta ett inlägg i de aktuella månaderna använde jag mig av kalenderarkivet för 2021.
Där finns alla inlägg för varje månad listade. Jag antecknade vilka av varje månads inlägg som uppfyllde de grundläggande kriterierna och tog sedan ett av dessa inlägg för varje månad. Jag hittade inlägg i rätt kategorier genom att leta efter ”etiketten” längst ned i varje inlägg som markerar vilken kategori inlägget tillhör. För alla månader fanns det minst två inlägg i ”mina”
kategorier att välja mellan. Jag valde då det av inläggen som verkade mest relevant för min studie.
För att säkerställa att jag inte har missat några av inläggen som hörde till kategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv eller Claras träning och hälsa under de valda månaderna gjorde jag sökningen en gång till, fast på ett annat sätt. Då letade jag direkt i dessa tre kategorier, en kategori i taget. Där finns alla inlägg med den aktuella etiketten (eller vinjetten) samlade, vilket innebär att där finns inlägg ända från bloggens början.
4.2. Analysmetod
För att få fram mitt resultat har jag studerat språkhandlingar i materialet med utgångspunkt framför allt i Holmberg och Karlsson (2019). De beskriver språkhandlingar som ett utbyte av information respektive av varor och tjänster och menar att interpersonell betydelse handlar om antingen information eller aktion, vilket jag beskriver i avsnitt 3.2.1. Den interpersonella spelplanen utgörs enligt Holmberg & Karlsson av fyra fält som beroende på kombination av talarroll och utbyte ger följande språkhandlingar: påstående, fråga, uppmaning och erbjudande (Holmberg & Karlsson 2019 s. 34). Av dessa fyra allmänna språkhandlingar har jag fokuserat på uppmaningar och påståenden, såväl kongruenta som inkongruenta. Jag har också undersökt en del av materialets modalitet.
För att få en bättre överblick och möjlighet att göra noteringar skrev jag ut de aktuella texterna från de utvalda blogginläggen (se avsnitt 4.1.2). Jag började med att räkna ut hur många ord det totala materialet utgjordes av genom att räkna antal ord i ett inlägg i taget, notera summan för varje inlägg och sedan lägga ihop de sex summorna. Därefter kontrollerade jag hur många meningar materialet utgörs av. Jag analyserade ett inlägg i taget och förde in siffrorna i en tabell under arbetets gång.
Nästa steg var att leta efter alla uppmaningar i de sex utvalda blogginläggen. Jag analyserade en text i taget och markerade alla uppmaningar jag hittade i texten. Därefter gick jag igenom alla texterna igen och förde in alla kongruenta uppmaningar i en tabell. De inkongruenta uppmaningarna var inte alltid lika lätta att upptäcka varför jag var tvungen att kontrollera dessa flera gånger. För att avgöra om en språkhandling, i (detta fall en uppmaning) är kongruent eller metaforisk har jag utgått från det Holmberg & Karlsson skriver om respons och utspelsdrag (Holmberg & Karlsson 2019 s 35–57). Jag markerade sedan de inkongruenta uppmaningarna och förde in dem i samma tabell men i en annan kolumn.
Därefter gjorde jag en kvantitativ analys genom att räkna ut hur många uppmaningar materialet totalt utgjordes av och hur många uppmaningar varje inlägg innehöll. Jag räknade också ut hur många kongruenta respektive inkongruenta uppmaningar som de respektive inläggen innehöll (i de fall båda förekom). Genom dessa beräkningar fick jag fram ett genomsnitt för varje inlägg – dels över antalet uppmaningar totalt, dels över antal kongruenta respektive inkongruenta uppmaningar. Jag räknade också ut ett genomsnitt för alla sex blogginlägg vad gäller förekomsten av inkongruenta respektive kongruenta uppmaningar.
För att undersöka vilka olika sorters uppmaningar som finns i inläggen gjorde jag även en
fanns markerade och läste återigen igenom varje uppmaning i dess kontext. Jag noterade även i vilken av de valda kategorierna texten sorterade – Clara ryter ifrån, Claras mammaliv eller Claras träning och hälsa – för att förstå sammanhanget. Jag noterade även vilken rubriken inlägget hade. Utifrån denna samlade information om texten gjorde jag en tolkning av varje uppmaning. Därefter noterade jag om uppmaningen framstod som till exempel rådgivande eller krävande.
För språkhandlingen påstående upprepade jag samma procedur som för uppmaningarna. Jag markerade först alla påståenden i texten och räknade dem – ett inlägg i taget. Under arbetets gång förde jag in resultatet i en tabell. Jag räknade ut hur många påståenden som fanns i varje inlägg och räknade sedan ut den totala summan för alla påståenden. Jag räknade även ut hur stor del av varje inläggs totala mängd meningar som utgjordes av påståenden. Slutligen räknade jag ut ett genomsnitt för alla inlägg.
Eftersom påstående är den vanligaste språkhandlingen är det inte särskilt anmärkningsvärt att inläggen innehåller många påståenden. En analys av alla påståenden i materialet skulle bli ett alltför omfattande arbete utifrån tidsramar och uppsatsens omfång. För att ändå få en bild av om hennes påståenden har en folkbildande funktion plockade jag ut fem påståenden i varje inlägg. Jag valde bort påståenden som inte har någon relevans för studien, exempelvis påståenden av typen Där är skogen. Jag letade snarare efter påståenden där Lidström framför en åsikt. Av de totalt 30 påståendena som jag valde att analysera (fem från varje inlägg) valde jag sedan ut ett exempel från varje inlägg.
Jag har även studerat hur Lidström använder olika typer av modalitet i sina uppmaningar.
För att ta reda på detta gick jag igenom alla uppmaningar (ett inlägg i taget) för att se om och hur modala hjälpverb, interpersonella satsadverbial och modalitetsmetaforer används. Jag letade först efter modala hjälpverb och kategoriserade dem i en tabell utifrån de fyra modalitetstyperna och dess grader, vilket beskrivs i Holmberg & Karlsson (2019 s. 58–69).
Jag undersökte därefter om uppmaningarna har några modalitetsmetaforer och interpersonella satsadverbial. Jag har dock inte gjort någon kvantitativ analys av dessa.
Eftersom jag i första hand undersöker vilka språkhandlingar som Lidström använder, analyserar jag i denna studie därför inte modaliteten så djupgående