1. Inledning
Företag som är verksamma inom teknik och tillverkning lägger ned stora resurser på att producera text i form av teknisk dokumentation. Det kan till exempel handla om manualer, arbetsbeskrivningar, instruktioner och annan teknisk information som ska fungera som hjälpmedel för användarna av företagens produkter. Språket som används i den här typen av texter benämns i litteraturen ofta som facktext, eller ”language for specific purposes”, LSP, och syftet med texterna är att överföra saklig information. Därför måste språket vara tydligt och enhetligt och terminologin måste vara konsekvent. I många fall ska texterna översättas till ett stort antal språk, vilket innebär betydande kostnader för företagen. Texterna som ska användas som källtexter vid översättning behöver därför vara optimerade för att göra översättningen så tids- och kostnadseffektiv som möjligt.
Vid produktion av teknisk dokumentation som ska optimeras för översättning är det vanligt att man använder ett speciellt anpassat språkbruk benämnt ”controlled language”, CL (Nyberg, Mitamura och Huisen 2003). Ett CL är en begränsad variant av ett naturligt språk genom explicit definierade begränsningar av lexikon, grammatik och språklig stil. Syftet med att använda ett CL är att minimera oklarheter och komplexitet i texten för att säkerställa informationsöverföringen till en mänsklig eller datoriserad mottagare av texten (Nyberg, Mitamura och Huisen 2003).
Acrolinx är ett digitalt skribentstödsverktyg som riktar sig till företag och organisationer med syftet att effektivisera och förbättra textproduktionen inom företaget och organisationen.
Verktyget har ursprungligen utvecklats för engelska, men en svensk version har tagits fram av företaget Fodina. På den svenska återförsäljarens webbsida (Fodina 2020) presenteras
Acrolinx som en AI-baserad plattform som gör att ett företags texter (”content”) följer och motsvarar företagets strategi, samt ger företaget en enhetlig röst. Ett enhetligt språkbruk är grundtanken bakom verktyget. Acrolinx riktar sig därför främst till stora företag och organisationer där ett stort antal skribenter, som kan vara placerade på olika platser i organisationen, bidrar till text-produktionen.
Digitala hjälpmedel kommer med all sannolikhet att bli allt vanligare för alla möjliga typer av textproduktion. Fordonstillverkaren Scania1 och ett internationellt svenskt företag som i uppsatsen benämns Vattenteknikföretaget är två företag som valt att använda Acrolinx som stöd i sin textproduktion. Både Scania och Vattenteknikföretaget är i egenskap av tillverkare av produkter även stora producenter av teknisk dokumentation. Scania skriver merparten av sin tekniska dokumentation på svenska och använder därför den svenska versionen av Acrolinx. Vattenteknikföretaget däremot skriver framförallt på engelska och använder den engelska versionen av Acrolinx. Den här uppsatsen handlar om att undersöka hur Acrolinx används i dessa två företag, vilka för- och nackdelar som användarna upplever och vilken roll Acrolinx spelar i textproduktionen.
1Resultaten från Scania som presenteras i den här rapporten, inklusive intervjucitat och resultatet från enkätundersökningen, får inte användas i något annat sammanhang utan Scanias skriftliga godkännande.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Ett digitalt skribentstödsverktyg är ett redskap för att upprätthålla ett företags interna regler för skrivande, och därmed samordna och effektivisera textproduktionen. Tonvikten ligger ofta på terminologi och lexikon, men verktyget kan även användas för att kontrollera språkliga stilregler och andra textegenskaper. Den här studien undersöker användningen av det digitala skribentstödsverktyget Acrolinx för produktion av teknisk dokumentation. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verktyget Acrolinx används i praktiken och hur det påverkar skribenternas arbete. I förlängningen kan resultaten komma att ge ökad förståelse för användningen av skribentstödsverktyg generellt.
De specifika frågeställningarna är:
• Hur motiveras användningen av Acrolinx i de undersökta företagen?
• Vilken språksyn speglar användningen av Acrolinx för teknisk dokumentation?
• Hur påverkar Acrolinx skribenternas arbete?
1.2 Verktyget Acrolinx
Det svenska företaget Fodina är partner till företaget Acrolinx och säljer, implementerar och tillhandahåller service av verktyget. Fodina har även utvecklat den svenska versionen av Acrolinx. På Fodinas webbsida (Fodina 2020) presenteras Acrolinx som en AI-baserad plattform som gör att ett företags texter (”content”) följer och motsvarar företagets strategi, samt ger företaget en enhetlig röst. Ett enhetligt språkbruk är grundtanken bakom verktyget.
Genom verktyget vill man harmonisera texterna genom att anpassa tonalitet och språk för texternas syfte, samtidigt som stavning, grammatik och terminologi och ordval kontrolleras utifrån en eller flera skräddarsydda användarprofiler. Acrolinx går att använda för olika digitala skrivmiljöer som Officepaketet, webbpubliceringsverktyg och xml-verktyg. Den engelska versionen har möjlighet att tillämpa olika befintliga standarder som finns för
exempelvis interpunktion och andra regler. Sådana standarder kan exempelvis vara Microsoft Manual Style eller Chicago Manual Style. Svenska skrivregler (2018) som ges ut av
Språkrådet kan sägas vara en motsvarande standard för den svenska versionen av Acrolinx.
Enligt informationen på Fodinas webbsida (Fodina 2020) bedöms texten av Acrolinx på följande områden: stavning, grammatik, stil, terminologi och tonalitet. Acrolinx kan alltså sägas fungera som digitaliserade skrivregler som appliceras på texten som skrivs genom en automatiserad granskning. När en skriven text kontrolleras med hjälp av Acrolinx så markeras sådant som är fel i texten enligt konfigureringen av programmet. Beroende på typen av fel så kan Acrolinx antingen föreslå ett alternativ till korrigering eller ge ett påpekande eller en rekommendation utan ett konkret ersättningsförslag.
Figur 1 visar ett exempel på hur det kan se ut när Acrolinx ger ett ersättningsförslag. I
exemplet i Figur 1 har felmarkeringen triggats av en regel i Acrolinx som styr hur stora tal ska skrivas, och skribenten kan alltså välja att låta Acrolinx ersätta alla förekomster av detta fel med det korrekta alternativet.
3
Figur 1. Exempel på felmarkering i Acrolinx med ersättningsförslag.
I många fall får dock skribenten endast ett påpekande av något som är fel, utan förslag. Figur 2 visar exempel på fyra olika felmarkeringar, där den första ger ett ersättnings-förslag för korrigering av en felaktigt skriven förkortning, medan de övriga tre inte ger några ersättningsförslag. Dessa tre har triggats av regler i Acrolinx som styr hur lång en mening får vara, hur många verb i passiv form som en mening får innehålla och att ordet ”man” inte bör användas som pronomen. Anledningen till att endast den sista felmarkeringen i Figur 8 visar information om felet beror på att programmet endast kan expandera information för en felmarkering i taget. Motsvarande förklaringar finns alltså även för de övriga
felmarkeringarna, även om de inte visas i figuren.
4
Figur 2. Exempel på felmarkeringar i Acrolinx utan ersättningsförslag.
Acrolinx marknadsförs som ett AI-baserat verktyg. Definitionen av begreppet AI (Artificial Intelligence) är dock inte entydig. Enligt Wikipedia (2021) innebär AI ”förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera.” Ett delområde av AI är maskininlärning, som på Wikipedia beskrivs som ”metoder för att med data ’träna’ datorer att upptäcka och ’lära’ sig regler för att lösa en uppgift, utan att datorerna har programmerats med regler för just den uppgiften”. Som svar på frågan om hur Acrolinx använder AI nämner en av informanterna från Vattenteknikföretaget att Acrolinx (den engelska versionen) exempelvis har en inlärd förmåga att se mönster i t.ex. syntaktiska konstruktioner. För att åstadkomma den inlärda förmågan har programmet tillgång till data i form av en stor mängd exempeltext.
I den svenska versionen av Acrolinx är majoriteten av reglerna som Acrolinx använder skrivna av datorlingvister, vilket innebär att den skrivna texten testas mot ett antal regler som
5 specificerats i ett datorprogram. Det pågår en utveckling av Acrolinx mot mer renodlad AI-styrning med hjälp av maskininlärning och big data. Än så länge bygger dock den svenska versionen främst på traditionell datorlingvistik.
1.3 Scanias användning av Acrolinx
Hos fordonstillverkaren Scania arbetar 30–40 teknikinformatörer med att skriva teknik-information. Det handlar om användartillvänd teknisk information i form av exempelvis manualer, instruktioner och information riktad till personer på verkstäder och fordonsförare.
Till största delen skrivs teknikinformationen på svenska. Texterna översätts sedan till engelska för att därefter, via den engelska texten, översättas till omkring 25 olika språk.
Valet att skriva källtexterna till den tekniska informationen på svenska har flera orsaker. För det första är i stort sett hela Scanias forskning- och utvecklingsverksamhet med flera tusen ingenjörer lokaliserad i Södertälje, och flertalet av ingenjörerna har svenska som arbetsspråk.
Det innebär att underlagen till teknikinformationen skapas i en huvudsakligen svenskspråkig miljö och att kommunikationen mellan de sakkunniga fackexperterna och teknikinforma-törerna ofta sker på svenska. En annan viktig anledning till valet att skriva på svenska är att man ser det som en kvalitetssäkring av källtexterna, vilket bygger på tanken att man skriver allra bäst på sitt förstaspråk.
Scania har under många år arbetat aktivt och systematiskt med teknisk terminologi och har utvecklat en egen termdatabas, Scania Lexicon. Termdatabasen och möjligheten att använda konsekvent terminologi beskrivs som en av hörnstenarna i Scanias användning av Acrolinx.
Utöver terminologin bidrar Acrolinx med en allmän språkkontroll baserad på svenska
skrivregler, och Scania har även gjort anpassningar av verktygets regler utifrån deras specifika regler om hur Scanias teknikinformation ska se ut. Utöver Acrolinx har Scanias
teknik-informatörer även en manuell skrivhandledning att förhålla sig till.
1.4 Vattenteknikföretagets användning av Acrolinx
Vattenteknikföretaget använder Acrolinx framför allt för teknisk dokumentation riktad till användarna av företagets produkter. Man är även i startgroparna att börja använda Acrolinx för marknadsföringsmaterial, men den användningen har ännu inte tagit fart. Alla texter för teknisk dokumentation skrivs på engelska, men flertalet av skribenterna har inte engelska som modersmål. Texterna översätts från engelska till ett stort antal målspråk.
Vattenteknikföretaget arbetar kontinuerligt med att bygga upp och underhålla en egen termdatabas. Liksom för Scania intar termdatabasen en central roll i Vattenteknikföretagets användning av Acrolinx. Till skillnad från Scania sköter Vattenteknikföretaget däremot konfigurering och underhåll av Acrolinx termdatabas och regeluppsättning i stort sett helt på egen hand. Filosofin bakom språkbruket för företagets teknikdokumentation är att använda ett minimalistiskt språk som minimerar risken för missförstånd, både i översättningssteget och i användarledet. Målet är att texterna ska vara effektiva att återanvända och översätta samt ha god läsbarhet. Liksom Scania har Vattenteknikföretaget en manuell stilguide för teknik-informatörerna att förhålla sig till som komplement till Acrolinx.
6