Resultat av enkätundersökning

I det här avsnittet redovisas resultaten av enkätundersökningen per fråga. Svarsfrekvensen var tyvärr relativt låg. Något över 30 % av teknikinformatörerna, motsvarande 13 personer, valde att besvara den. Det är svårt att veta varför deltagandet blev så lågt som del blev. En gissning är att det helt enkelt handlar om tidsbrist, vilket gör att man inte prioriterar sådant som ligger utanför de ordinarie arbetsuppgifterna. Frågorna till enkäten skrevs så att de skulle vara enkla att besvara, och den genomsnittliga svarstiden för de som svarade var ca 4 minuter. Mailet med enkäten informerade om att det skulle ta mellan 5 och 10 minuter att besvara enkäten.

Möjligtvis hade det hjälpt att betona den korta svarstiden ytterligare, men sannolikt inte, eftersom man i en stressad situation tenderar att prioritera bort allt utom det mest väsentliga.

Trots låg svarsfrekvens gav enkäten ändå intressant information, vilken diskuteras i det följande.

15 Fråga 1 handlar om att gradera sin vana vid Acrolinx på en skala mellan 1 och 5. Svaren fördelade sig enligt diagrammet i Figur 4. Som framgår av diagrammet varierar vanan vid Acrolinx mellan medelgod och mycket god vana bland användarna som besvarat enkäten.

Figur 4. Svarsfördelning fråga 1, gradering av egen vana vid Acrolinx.

Fråga 2 gäller vem som är den typiska läsaren av texterna som testtagaren skriver. Här svarar majoriteten att mottagaren är en ”verkstadsmekaniker eller annan verkstadspersonal”, tre personer valde alternativet ”förare eller operatör” och två personer valde alternativet ”Annan extern användare med teknisk expertis”. Då ingen av de svarande valde ett svarsalternativ som specificerade interna mottagare visar resultatet att samtliga svarande betraktar externa mottagare som den primära målgruppen för sina texter.

Fråga 3 lyder: Vad tycker du är den största fördelen med Acrolinx för dig som skribent? De svarande kunde välja bland svarsalternativen ”Förenklad termanvändning”,

”Grammatiskt/språkligt stöd”, ”Tidsbesparing”, ”Kvalitetssäkring” eller ”Annat”. Här valde fler än två tredjedelar, nio personer, att svara ”kvalitetssäkring”, medan resterande fyra valde

”förenklad termanvändning”. Det framgår dock inte av frågan hur kvalitet ska definieras, därför är det inte tydligt vad de svarande lägger i begreppet kvalitetssäkring. Detta diskuteras vidare i avsnitt 4.1.1.

Fråga 4 är en öppen fråga om huruvida testtagarna upplever något som är negativt eller svårt med Acrolinx. De svarande formulerar alltså sitt svar fritt utan fasta svarsalternativ. Två personer svarar ett kort ”nej” på frågan, och en person valde att inte svara alls. Tre personer tar upp problem med den återkoppling som programmet ger vid granskning som svar på fråga 4. Det kan till exempel vara att programmet anmärker på saker som inte är relevant. En användare skriver: ”Det har förekommit att en avrådd term hänvisar till en rekommenderad term som i sig är en avrådd term med den 1: a termen som rekommenderad”. Jag tolkar den kommentaren som att programmet levererar motstridiga rekommendationer avseende avrådda och rekommenderade termer. En annan användare skriver: ”Ibland är det ordet som föreslås istället helt fel i sammanhanget”.

Sju personer tar upp tekniska tillkortakommanden med programmet, som att Acrolinx inte kan användas för att granska bildtexter eller att programmet inte är integrerat med det arbets-verktyg som skribenten använder sig av. En användare skriver: ”Vissa tekniska delar som inte

16 fungerar på vår plug in. Annars är programmet användarvänligt”. Endast en av de svarande uttrycker sig starkt negativt till programmet avseende den tekniska funktionen. Hen skriver:

”Ohanterligt gränssnitt, dysfunktionell användning av webbläsaren, dålig integration med systemen för textproduktion. Fokus är klart på Acrolinx, till nackdel för andra komponenter.

(Och användaren.)”.

Fråga 5, som är en öppen fråga utan fasta svarsalternativ, handlar om vad testtagaren tror att Acrolinx bidrar med ur Scanias perspektiv. Två personer svarar ”kvalitet” respektive ”Bättre språk” utan att koppla detta till någon speciell egenskap i texten. Flera andra nämner kvalitet kopplat till standardiserat språk, mer likartade texter och enhetligt språk. Andra kopplar kvalitet till att terminologin ska uppfylla standard utifrån Scania Lexicon och att komponenter har samma beteckning i manualerna, vilket naturligtvis är nära besläktat med enhetligt språk.

Två personer nämner även ”snabbare textproduktion” respektive ”effektivare skrivtid”.

Endast en person tar upp översättningsaspekten. Hen skriver: ”Sparar pengar i form av t ex översättningskostnader. Används korrekt termer från början blir det färre översättningsjobb.”

Fråga 6 handlar om vad testtagaren tror att Acrolinx bidrar med ur läsarens perspektiv. Svaren på denna fråga är anmärkningsvärt lika svaren på föregående fråga. Personen som svarade

”kvalitet” på förra frågan svarar ”kvalitet” även på denna. En svarande skriver uttryckligen:

”Just det jag skrev tidigare, att komponenterna benämns på samma sätt i alla manualer”. Det genomgående uppfattningen verkar vara att enhetligt språk gynnar läsaren genom att det minskar risken för missförstånd. Ett par svarande tar även upp att Acrolinx kan leda till färre översättningsfel.

Svaren på fråga 5 och 6 visar att flera användare anser att enhetligt, konsekvent språk är det som Acrolinx framför allt bidrar med, både ur företagets och läsarens synvinkel.

De fyra sista frågorna är flervalsfrågor som handlar om hur testtagarna hanterar Acrolinx’

anmärkningar på sådant som markerats som fel eller brister i texten.

Fråga 7 och 8 handlar om situationen när Acrolinx markerar något och samtidigt ger ett konkret förslag till ändring. I fråga 7 ombeds svaranden ange i vilken utsträckning hen accepterar Acrolinx förslag. Svarsalternativen är ”Nästan alltid (mer än 80 % av

markeringarna)”, ”Oftast (mellan 50 % och 80 % av markeringarna)” och ”Ibland (mindre än 50 % av markeringarna)”. Svaren fördelas såsom visas i diagrammet i Figur 5. Som framgår av diagrammet har de flesta testtagarna valt en medelväg och svarat ”Oftast (mellan 50 % och 80 % av markeringarna)”.

17

Figur 5. Svarsfördelning för fråga 7.

Fråga 8 handlar om anledningen till att man inte följer Acrolinx rekommendation i situationen när Acrolinx markerar något och samtidigt ger ett konkret förslag till ändring, dvs. samma situation som i fråga 7. Svarsalternativen är ”Falsklarm, dvs. Acrolinx markerar något som inte var tänkt att fångas upp”, ”Att du språkligt inte håller med om rekommendationen”,

”Tidsbrist” eller ”Annat”. Svaren fördelas såsom visas i diagrammet i Figur 6. En person svarar ”Annat” och anger svaret ”När rekommendationen uppenbart inte gäller SDP3

(diagnosverktyget)”. Som framgår av resultatet är falsklarm den överlägset största orsaken till att man väljer att inte följa Acrolinx’ rekommendation.

Figur 6. Svarsfördelning för fråga 8.

18 Fråga 9 och 10 gäller situationen när Acrolinx markerar något utan att ge ett konkret förslag till ändring. Fråga 9 handlar om i vilken utsträckning man då försöker åtgärda det som orsakade anmärkningen. Det kan exempelvis vara att skriva om en mening som är för lång.

Fråga 10 handlar om anledningen till att man inte försöker åtgärda det som är markerat.

Svarsalternativen för fråga 9 och 10 är samma som för fråga 7 och 8. Fördelningen av svaren på fråga 9 och 10 visas i Figur 7 och 8.

Figur 7. Svarsfördelning för fråga 9.

Figur 8. Svarsfördelning för fråga 10.

19 Två personer valde svarsalternativet ”Annat” som svar på fråga 10. De anger följande svar:

”Lång mening, som inte går att skriva om pga hänvisning till annat segment eller liknande.”

och ”När jag inte förstår vad som är fel eftersom texten verkar rätt”.

Svaren på fråga 7–10 visar alltså följande tendenser:

Falsklarm är den vanligaste anledningen till att man inte följer Acrolinx’ rekommendation i båda situationerna som beskrivs i fråga 7–8 respektive 9–10. Falsklarm är dock mest

dominerande när Acrolinx ger ett konkret ersättningsförslag. När Acrolinx inte ger ett konkret ersättningsförslag är det fler svarande som indikerar att man språkligt inte håller med om rekommendationen eller att man inte förstår vad som är fel.

När det gäller i vilken utsträckning man accepterar Acrolinx ersättningsförslag respektive försöker åtgärda det som orsakat markeringen är svaren på fråga 9 jämnare fördelade än svaren på fråga 7. I fallet där Acrolinx inte ger ett konkret ersättningsförslag är det alltså fler som svarar att de nästan alltid försöker åtgärda markeringen jämfört med fallet när Acrolinx ger ett konkret ersättningsförslag. Det kan eventuellt hänga ihop med en högre andel

falsklarm i det senare fallet, och att man alltså anser att markeringen oftare är relevant när Acrolinx bara pekar ut problemet. Å andra sidan visar svaren på fråga 9 att det är en högre andel som svarar att man bara ”Ibland” försöker åtgärda det som Acrolinx markerat när Acrolinx inte ger ett ersättningsförslag jämfört med när Acrolinx föreslår ett

ersättningsalternativ. Det skulle kunna förklaras med att det kräver en större insats av skribenten att åtgärda ett fel som inte kan åtgärdas genom att man accepterar ett erbjudet alternativ.

Om man studerar de enskilda svaren på fråga 7–10 så visar de att det inte går att dra några säkra slutsatser huruvida benägenheten att följa Acrolinx’ rekommendationer hänger ihop med vanan vid verktyget. Endast en person har valt svarsalternativet ”Nästan alltid (mer än 80 % av fallen) som svar på både fråga 7 och 9, och denna person har graderat sin vana vid Acrolinx som en tvåa på den femgradiga skalan. Svaret från en enskild person ger dock inte tillräckligt underlag för en diskussion om ett eventuellt samband mellan låg Acrolinxvana och hög benägenhet att följa verktygets rekommendationer.

4.1.1 Sammanfattning och diskussion av enkätresultaten

Användarnas egen gradering av sin Acrolinxvana avslöjade inte några tydliga mönster i de övriga svaren. Frågan om vilka mottagare användarna huvudsakligen skriver för gav inte heller något utslagsgivande resultat eftersom de flesta gav samma svar.

På frågan om vilken fördel användarna ser med Acrolinx för dem som skribenter svarar de flesta ”kvalitetssäkring”. Det framgår dock inte av frågan hur kvalitet ska definieras, därför är det inte tydligt vad de svarande lägger i begreppet. Baserat på svaren på fråga 5 och 6 verkar många anse att en text som är enhetlig, konsekvent och följer Scanias terminologi har god kvalitet. Därför skulle man kunna tolka svaren som att Acrolinx förbättrar kvaliteten genom att texterna blir enhetliga och följer terminologin. En annan möjlig tolkning är att kvalitets-säkring syftar på kontroll av stavfel, grammatiska fel, dubbelskrivning, avsaknad av mellan-slag eller andra rena korrekturfel. Begreppet kvalitetssäkring skulle naturligtvis även kunna omfatta båda dessa aspekter. Eventuellt hade det varit bättre att ställa denna fråga som en öppen fråga för att få fram fler nyanser, dock med risken att ännu färre personer valt att svara på enkäten.

20 De flesta negativa omdömena om Acrolinx som tas upp i enkätsvaren handlar om tekniska tillkortakommanden hos verktyget samt till viss del om dålig träffsäkerhet som gör att vissa markeringar saknar relevans.

När det handlar om vad Acrolinx bidrar med ur Scanias respektive läsarens perspektiv visar svaren på fråga 5 och 6 att de flesta anser att enhetligt, konsekvent språk är det som Acrolinx framför allt bidrar med, både ur företagets och läsarens synvinkel.

Svaren på frågorna som handlar om hur användarna hanterar Acrolinx’ felmarkeringar indikerar att falsklarm, dvs. att Acrolinx markerar sådant som inte är relevant, är den

vanligaste orsaken till att man inte väljer att följa rekommendationerna från verktyget. Värt att notera är att det är fler som åtgärdar Acrolinx felmarkering när verktyget inte ger ett

ersättningsförslag jämför med när ett ersättningsförslag ges. Å andra sidan är det också fler som svarar att de bara ibland åtgärdar Acrolinx felmarkeringar när verktyget inte ger ett ersättningsförslag jämför med när så är fallet. Som tidigare nämnts kan det bero på större träffsäkerhet hos verktyget när det handlar om att peka ut ett problem utan att lösa det, samtidigt som det kräver mer av skribenten att lösa sådana problem.