Språksynen bakom användandet av Acrolinx

I detta avsnitt diskuteras den andra frågeställningen, som handlar om vilken språksyn som kommer till uttryck i intervjuerna och enkätundersökningen, och som Acrolinx används för att upprätthålla. Den språksyn som framträder i materialet bidrar även till att besvara den första frågeställningen, som handlar om hur användningen av Acrolinx motiveras i de undersökta företagen.

Både intervjuerna och enkätundersökningen visar en samstämmig uppfattning hos

informanterna om att kvalitet, när det gäller teknisk dokumentation, innebär ett enhetligt språk med en standardiserad användning av termer. Språket ska vara avskalat och minimalistiskt genom att man undviker synonymer, metaforer och inkongruenta grammatiska konstruktioner.

Språket ska helt enkelt vara ett medel för informationsöverföring, och målet är att minimera alla störningar så att informationen som ska överföras når mottagaren i så opåverkat skick som möjligt.

I det följande försöker jag att åskådliggöra den språksyn som framträder i resultatet av min studie och som präglar textproduktionen i de sammanhang som jag har studerat. Jag utgår från Shannon och Weavers informationsmodell som nämndes i avsnitt 2.1. Denna modell kan enligt Mårdsjö (1992) relateras till den bildmässiga föreställningen om språket som en avbildning av verkligheten (1992:24).

Att applicera Shannon och Weavers principiella modell på informationsöverföring genom text bygger enligt Mårdsjö (1992) på föreställningen om att språket ska reflektera en given

verklighet. I Figur 9 visas en något modifierad version av modellen som här används för att

28 illustrera min tolkning av överföring av teknisk användartillvänd information enligt denna språksyn. Syftet med modellen är att synliggöra vad som ligger bakom det språkliga ideal som informanterna samstämmigt uttrycker i studien. Varje steg i modellen är numrerat och

förklaras i efterföljande stycke. ”Budskap” betecknar det substantiella innehållet i

informationen som man vill överföra, dvs. information som ska nå mottagaren i ett sådant skick att den kan tas i bruk av mottagaren.

Figur 9. Modifierad version av Shannon och Weavers informationsmodell enligt Mårdsjö (1992:24).

1. Källan

Källan till budskapet utgörs av informationsunderlag till teknisk dokumentation som tekniska experter, ingenjörer och designers levererar till teknikinformatören som ska skriva dokumentationen.

2. Sändaren

Sändaren i modellen motsvarar teknikinformatören som ska omvandla underlaget till teknisk dokumentation. I detta steg kodar teknikinformatören budskapen i en språklig dräkt samt utformar en multimodal design.

3. Signalering

Det kodade budskapet signaleras därefter via en kanal till mottagaren. Kanalen kan sägas motsvara det eller de medium som används för signaleringen. Mediet kan exempelvis utgöras av ett digitalt användargränssnitt, en app eller en fysisk pappersprodukt.

4. Störning

På vägen från sändaren till mottagaren utsätts signalen, som består av det språkligt kodade budskapet, av en störning i form av översättning.

5. Mottagaren

På mottagarsidan avkodas signalen, vilket innebär att informationen blir tillgänglig för mottagaren. För fallet med teknisk dokumentation innebär detta steg att läsaren kan ta del av informationen genom att läsa texten.

29 Mottagarens möjlighet att avkoda signalen för att få tillgång till budskapet avgörs för det första av kanalens lämplighet. Har informationen skickats via ett medium som gör

informationen tillgänglig? En tätskriven textsida med minimal textstorlek gör det svårt för mottagaren att ta del av informationen, medan exempelvis en interaktiv app kan göra det enkelt.

För det andra beror mottagarens möjlighet att avkoda signalen på signalens kvalitet, och hur väl den motstått störningen i form av översättningen.

För det tredje är mottagarens egen förmåga till avkodning av betydelse. En mottagare med begränsade kunskaper i språket som informationen tas emot på kan naturligtvis ha svårt att ta del av informationen. Ofta är dock avsändaren omedveten om mottagarens förmåga i form av exempelvis språklig nivå och teknisk expertis.

6. Mål

Budskapet når sitt mål när användaren av texten applicerar budskapet i sin kontext för att kunna utföra en viss handling.

Enligt den här tänkta modellen ska signaleringen av informationen alltså kunna stå emot en störning i form av översättning i ett eller flera steg, samt vara möjlig att avkoda av mottagaren så att budskapet kan tillämpas. Uttryckt med samma metaforik som ovan kräver detta en så robust kodning som möjligt av signalen. Det innebär en språkdräkt som möjliggör

översättning utan att information går förlorad eller förvanskas, och som går att förstå av en mottagare vars kapacitet för avkodning inte är känd.

En strategi för att åstadkomma en sådan robust språklig kodning är användning av det som i litteraturen kallas ”controlled language”, CL. Som tidigare nämnts i avsnitt 2.1 är ett CL en strikt begränsad variant av ett naturligt språk som utvecklats i syfte att maximera en säker informationsöverföring och minimera möjligheten till missförstånd hos mottagaren (Nyberg, Mitamura och Huisen (2003). I intervjuerna med Sofia, Vera och Viktoria ges flera exempel på de regler och systematiska terminologiarbete som ligger bakom språkbruket som används för teknisk dokumentation. Det bekräftar att de internspecifika språkbruk som både Scania och Vattenteknikföretaget har utvecklat för sin tekniska dokumentation i praktiken motsvarar varianter av CL. Se även Disborg (2007:18) som identifierar Scaniasvenska som ett exempel på ett CL. Intervjuerna visar vidare att Acrolinx uppfattas som ett viktigt stöd för att

upprätthålla reglerna och terminologin som definierar det interna språkbruket.

Filosofin bakom användningen av ett CL är alltså att ett avskalat språk minimerar risken för missförstånd och översättningsproblem. Denna filosofi återspeglas i svaren från enkät-undersökningen. Där framkom exempelvis att många svarande anser att det som Acrolinx bidrar med ur Scanias perspektiv är samma sak som Acrolinx bidrar med ur läsarnas perspektiv, och att detta är ett enhetligt, enkelt språk. Svaren visar också att många kopplar begreppet ”kvalitet” till just dessa egenskaper, vilket naturligtvis ska förstås i ljuset av att det handlar om texttypen teknisk dokumentation.

Intervjuerna med Sofia, Vera och Viktoria pekar vidare på svårigheter med att få kunskap om mottagarens uppfattning texterna. Både Sofia och Viktoria tar upp att det finns ett behov av det typen av kunskap, och att den i stort sett saknas i dagsläget. Denna kunskapslucka skulle kunna adresseras inom organisationerna med utgångspunkt i Johansson (2002), som pekar på

30 att skribenters och läsares mentala modeller om teknisk dokumentation ofta inte

överensstämmer.

Det faktum att det saknas kunskap om hur väl texterna fungerar i sin slutkontext ser jag som en logisk förklaring till det språkliga ideal med enhetliga texter och ett minimalistiskt språk som träder fram i intervjuer och enkät. Genom att minska risken för missförstånd och

förvanskning genom översättning vill man alltså maximera möjligheten att en mottagare, vars förmågor och kontext man saknar kunskap om, kan ta emot informationen.

Acrolinx marknadsförs med orden ”speak with one voice”. Den uppmaningen korresponderar med en språksyn där språket används som medel för informationsöverföring, vilket

diskuterats i det här avsnittet. Även om Acrolinx inte kan användas för att upprätthålla alla språkliga regler som definierar företagens språkbruk, så verkar grundtanken med Acrolinx motsvara språksynen som beskrivits med hjälp av Shannon och Weavers modell. Det

enhetliga språkbruket som medel för informationsöverföring, med en konsekvent terminologi framstår som det huvudsakliga motivet till användningen av Acrolinx i de undersökta

företagen.

För att återknyta till Mårdsjös resonemang om det effektiva språket så representerar den pragmatisk-konstruktivistiska språksynen en alternativ språksyn till den som hittills

beskrivits. Den pragmatisk-konstruktivistiska språksynen kritiserar föreställningen om språket som en ren projektion av verkligheten (1992:25). Istället ses språket som ett verktyg som inte bara reflekterar utan även refrakterar världen, vilket innebär att skapa perspektiv på det som beskrivs utifrån teknikanvändarens synsätt. Detta är ett synsätt som inte blivit synligt i den här studien. Ett sådant synsätt skulle sannolikt göra teknikinformatörens roll oerhört mycket mera komplicerad, och ur effektivitetssynpunkt skulle ett sådant perspektivskifte vara svårt att motivera. Det faktum att både Sofia och Viktoria lyfter fram bristen på mottagarens perspektiv pekar dock på möjligheten att kombinera de båda synsätten.