En kvalitativ undersökning av det här slaget ger av naturliga skäl inte en fullständig bild av det studerade fenomenet, snarare en praxisbaserad beskrivning av användningen av Acrolinx inom två olika företag. Uppsatsen beskriver vad som framkommit genom intervjuerna och enkätundersökningen. Resultatet blir dock oundvikligen filtrerat och färgat av dels
informanterna och deras respektive roller, dels av mig som uttolkare av materialet. Det har heller inte funnits plats att utveckla alla teman som diskuterats i intervjuerna med
informanterna.
Studien inleddes relativt förutsättningslöst, utan någon tydlig hypotes om vad resultatet skulle bli. Även om flera intressanta aspekter av användningen har synliggjorts genom studien så kan den största vinsten med undersökningen möjligtvis vara att peka ut olika områden för vidare forskning. Undersökningen har exempelvis enbart berört användning av Acrolinx för skrivande av teknisk dokumentation. Det framstår som om ett verktyg som Acrolinx är
kompatibelt med den språksyn som generellt verkar råda inom genren teknisk dokumentation.
Det skulle därför vara intressant att studera användningen av Acrolinx för andra texttyper, exempelvis marknadsföringstexter.
En annan intressant utgångpunkt för framtida forskning är mottagarperspektivet. Som båda informanterna Sofia och Viktoria påpekar är läsarnas perspektiv relativt outforskat. Det är ett ämne som inte självklart är kopplat till användningen av Acrolinx, men eftersom Acrolinx används för att upprätthålla den nuvarande uppfattningen om mottagaranpassning så finns det ändå en beröringspunkt.
Ett tema som anknyter till mottagarens perspektiv är diskussionen om texters kvalitet, och vad som avses med det begreppet. Resultatet av enkätundersökningen visade att en majoritet av skribenterna som svarade valde svarsalternativet ”kvalitetssäkring” som svar på frågan om Acrolinx fördel för dem som skribenter. Eftersom enkätfrågan inte definierar vad kvalitet syftar på är det inte tydligt vad de svarande egentligen avsåg med svaret. Det öppnar för framtida studier om vad som avses med begreppet ”kvalitet” för olika texttyper.
Ett ämne som diskuterats i intervjuerna men som jag inte hade tillräckligt med substantiellt material för att gå djupare in i är användningen av AI, artificiell intelligens, för den här typen av verktyg. Troligtvis befinner vi oss på tröskeln till ett mera storskaligt användande av AI för textproduktion, och vad ett sådant genombrott kommer att innebära för olika typer av
textproduktion får framtida studier i ämnet utvisa.
34
Litteratur
Acrolinx. 2021. Acrolinx – Better Content. Faster. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://www.acrolinx.com [2021-03-08].
Disborg, Karin. 2007. Advantages and disadvantages with Simplified Technical English – to be used in technical documentation by Swedish export companies. Linköping: Department of Computer and Information Science, Linköpings universitet
Emtell Olofsgård, Emilia. 2003: Bakom boken - En analys av textproduktionen, källorna och skribentvillkoren på Björn Lundén Information AB. Examensarbete Språkkonsultlinjen.
Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Fodina. 2020. Acrolinx. [Elektronisk] Tillgänglig: https://fodina.se/acrolinx/ [2021-03-08].
Hedin, Anna & C, Martin. 2011: En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju.
[Elektronisk] Tillgänglig: https://studentportalen.uu.se [2021-05-10]
Hållsten, Stina. 2008. Ingenjörer skriver – verksamheter och texter i arbete och utbildning.
Stockholm: Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet.
Ingo, Rune. 2007. Konsten att översätta. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Mia. 2002. Två mentala modeller och en hjälptext; skribenter och läsares uppfattning av en manual. Kandidatuppsats. Skövde: Institutionen för datavetenskap, Högskolan i Skövde.
Jämtelid, Kristina. 2002. Texter och skrivande i en internationaliserad affärsvärld –
Flerspråkig textproduktion vid ett svenskt storföretag. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Karlsson, Anna-Malin. 2007. Forskare, pedagog eller konsult? Reflektioner kring tillämpad och praxisorienterad språkforskning. I: J. Granfeldt, G. Håkansson, M. Källkvist, S. Schlyter (red.) Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Lund, 8-9 november, 2007. S. 101–113.
Leander, Mikaela. 2014. ”I slutänden är det ändå det dagliga, att man går till sina kollegor”
– En kommunikationsetnografisk studie av vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Kandidatuppsats, Språkkonsultprogrammet. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.
Mårdsjö, Karin. 1992. Människa Text Teknik – tekniska handböcker som kommunikationsmedel. Linköping: Affärslitteratur AB.
35 Nyberg, E., Mitamura, T. & Huijsen, W-O. 2003. Controlled language for authoring and translation. I: H. Somers (red.), Computers and Translation: A translator’s guide.
Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. S. 245–282.
Svenska skrivregler. 2018 (skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.
22.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. 2021. Etik i forskningen. [Elektronisk] Tillgänglig:
www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen [2021-05-17].
Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wikipedia. 2019. Maskininlärning. [Elektronisk] Tillgänglig:
www.sv.wikipedia.org/wiki/Maskininlärning [2021-04-09].
Wikipedia. 2021. Artificiell intelligens. [Elektronisk] Tillgänglig:
www.sv.wikipedia.org/wiki/Artificiell_intelligens [2021-04-09]
36 Bilaga 1
Enkätfrågor
1. Hur van användare av Acrolinx är du på en skala mellan 1–5, där 1 motsvarar nybörjare och 5 motsvarar mycket van användare?
2. Vem är den typiska läsaren av texter som du skriver? Om flera alternativ är möjliga, välj det alternativ som är vanligast.
• Intern ingenjör eller utvecklare
• Intern produktionspersonal
• Annan intern personal med teknisk expertis
• Intern personal utan teknisk expertis
• Verkstadsmekaniker eller annan verkstadspersonal
• Förare eller operatör
• Annan extern användare med teknisk expertis
• Extern användare utan teknisk expertis
• Annat:
3. Vad tycker du är den största fördelen med Acrolinx för dig som skribent?
• Förenklad termanvändning
• Grammatiskt/språkligt stöd
• Tidsbesparing
• Kvalitetssäkring
• Annat:
4. Kan du ge exempel på något som du tycker är svårt eller negativt med Acrolinx?
5. Vad tror du att Acrolinx bidrar med ur Scanias perspektiv? Ge gärna flera exempel.
6. Vad tror du att Acrolinx bidrar med ur läsarens perspektiv? Ge gärna flera exempel.
7. Den här frågan handlar om de fall när Acrolinx markerar samt ger ett konkret förslag på hur något bör ändras. I vilken utsträckning följer du då Acrolinx rekommendation?
• Nästan alltid (mer än 80 % av markeringarna)
• Oftast (mellan 50 % och 80 % av markeringarna)
• Ibland (mindre än 50 % av markeringarna)
8. Den här frågan handlar också om de fall där Acrolinx ger ett konkret förslag på hur något bör ändras. De gånger som du väljer att inte följa Acrolinx rekommendation, beror det oftast på:
37
• Falsklarm, dvs. Acrolinx markerar något som inte var tänkt att fångas upp
• Att du språkligt inte håller med om rekommendationen
• Tidsbrist
• Annat:
9. Den här frågan handlar om de fall när Acrolinx markerar utan att ge ett konkret
ändringsförslag, t.ex. att en mening är för lång. I vilken utsträckning försöker du då att åtgärda det som orsakat larmet?
• Nästan alltid (mer än 80 % av markeringarna)
• Oftast (mellan 50 % och 80 % av markeringarna)
• Ibland (mindre än 50 % av markeringarna)
10. Den här frågan handlar också om de fall där Acrolinx markerar utan att ge ett konkret förslag på hur något bör ändras. De gånger som du väljer att inte åtgärda det som orsakat markeringen, beror det oftast på:
• Falsklarm, dvs. Acrolinx markerar något som inte var tänkt att fångas upp
• Att du språkligt inte håller med om rekommendationen
• Tidsbrist
• Annat:
38
Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se