Under de senaste 20 åren har värdet på de privata hushållens bostadslån ökat med i genomsnitt 8,1 % per år. Att bostadspriserna kunnat tillta i denna takt har också att göra med att hushållens disponibla inkomster ökat och bolåneräntorna under flera år sjunkit, vilket i praktiken inneburit att det blivit billigare att låna pengar. I och med detta har både skuldkvoten (lån i förhållande till inkomsten) och belåningsgraden (lån i förhållande till bostadens värde) ökat. Hushållen har på grund av detta blivit mer exponerade för risker i form av ränteförändringar eller i form av bostadsbubblor (Finansinspektionen 2021). För att bromsa de snabbt stigande bostadspriserna har finansinspektionen infört bland annat amorteringskrav, vilka ökar amorteringen i tre steg beroende på bolånetagarens skuldkvot och belåningsgrad.
För att finansiera ett bostadsköp använder de flesta svenska medborgare sig av ett bolån som ställs ut av ett lånehypotek. I slutet av 2020 uppkom det utlånade kapitalet till 4 468 miljarder kronor, vilket är 89 % av Sveriges BNP (Finansinspektionen 2021). Målet för en bank är att fortlöpande generera en avkastning i form av vinst, därför tar bankerna ut en ränta på det utlånade kapitalet.
Vid ett bolån står låntagaren inför ett val mellan rörlig eller bunden ränta, det går också att dela upp lånet för att kombinera lånet med en rörlig del och en bunden del. I Sverige justeras den rörliga räntan för låntagaren med ett intervall på tre månader, och den bundna räntan binds över en överenskommen period, denna period kan vara 1, 2, 3, 4, 5, 7 eller 10 år. Den bundna räntan är oftast högre än den rörliga, samt tilltagande med en längre bindningstid, detta på grund av att bankerna bär risken för en ökad ränta under bindningstiden.
1.1 Problemformulering
Både fastighetspriserna och de svenska hushållens skuldkvot fortsätter att öka, även under 2020 trots att året har påverkats av Covid-19. Detta bidrar till att kreditmarknaden och de svenska bolånetagarna får en större riskexponering. Det finns tydliga likheter mellan valet av bunden eller rörlig ränta och ett klassiskt beteendeekonomiskt ”risky choice problem”. Där den bundna räntan, med en fast framtida månadsbetalning, kan ses som det säkra valet och den rörliga räntan, med en okänd framtida månadsbetalning, ses som det riskfyllda valet. I beslutet tenderar
den bundna räntan vara högre än den rörliga räntan. Valet beror i och med detta på bolånetagarens attityd till risk (Bacon & Moffatt 2012).
Då bolånetagarnas val av ränta är en risk för både det privata hushållens ekonomi och den ekonomiska stabiliteten i ett land är det viktigt för beslutsfattare att förstå vad som driver bolånetagarnas val mellan bundna och rörliga räntor. Att kunna förutspå beteendet hos de svenska hushållen och på så sätt kunna påverka de makroekonomiska effekter val av bindningstid medför, skulle kunna vara ett instrument för den monetära politiken samt banker att använda sig av för att styra kreditmarknadens riskexponering.
1.2 Syfte
Denna studie syftar till att skapa en förståelse över hur olika faktorer hos svenska bolånetagare kan förklara valet av räntebindningstider och följaktligen hur de exponerar sig mot ränterisk.
De faktorer som analyseras är ålder, objekt, belåningsgrad, skuldkvot, inkomst, antal låntagare i hushållet samt korrelationen mellan räntedifferensen (rörlig - bunden, 2år). Studien kontrollerar för faktorernas påverkan på valet av rörlig ränta, bunden ränta och en mix av ränta vilket är en uppdelning av lånet på en rörlig och en bunden del.
Studien syftar också till att kontrollera efter eventuella förändringar av bolånetagarnas beteende efter mars, 2020, då den svenska ekonomin gått in i en lågkonjunktur och den ekonomiska osäkerheten ökat med anledning av Covid-19.
Studien syftar följaktligen till att svara på här nedan nämnda forskningsfrågor och analysera och diskutera resultatet av forskningsfrågorna utifrån ekonomisk teori.
• Påverkar faktorerna: ålder, objekt, belåningsgrad, skuldkvot, inkomst och antal låntagare valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?
• Har Covid-19 påverkat valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?
1.3 Anförande och Avgränsningar
Studien är genomförd med en induktiv metod och använder kvantitativa data, som med hjälp av statistikprogrammet SPSS analyseras med en multinomial logistisk regression. Studien tillämpar primära datamaterial som är insamlad mellan perioden 2016-01-01 och 2021-02-28, från en av de fem största bankerna i Sverige och antal observationer uppgår till 152 295.
För att på ett säkert och trovärdigt sätt bearbeta och analysera studiens stora datamaterial har ett omfattande och tidskrävan arbete utförts. Utifrån att studien endast skrivs av en författare, dess storlek och tidsbegränsning har avgränsningar i datamaterialet varit nödvändiga. Vissa faktorer som vid initialstadiet var önskvärt, har där med inte nyttjats. En av dessa faktorer är till exempel populationens geografiska område, om beteendet avseende räntebindningstid skulle skilja sig beroende på om folkbokföringen avser mindre eller större orter inom Sverige.
På grund av arbetets storlek har avgränsningar även utförts till att endast använda datamaterial från en av Sveriges banker. Vid ett större utrymme skulle även möjligheten öka att söka efter data från andra banker och på så sätt analysera en större generaliserbarhet för hela svenska befolkningen som population under dessa år.
1.4 Disposition
Studien börjar med att i kapitel 2 ge en sammanfattning av tidigare studier samt en grundläggande kartläggning av räntor och risker bolånetagare möter vid köp av en fastighet. I det 3:e kapitlet förklaras de teoretiska ramverket som används för att analysera beteende och riskaversion i studien. Kapitel 4 ger en förklarning över hur bolånetagare kan rama in räntevalet de ställs inför. Kapitel 5 beskrivs de metoder som används för att kunna besvara studiens syfte.
Kapitel 6 består av en djupare beskrivning i hur datamaterialet har hanterats och lägger till grund för arbetet i kapitel 7 som är statistiskt utformat. Innan studien avslutas med referenshantering presenteras studiens analys och diskussion i kapitel 8, följt av kapitel 9 där den slutsats som svarar på studiens syfte och frågeställning om huruvida olika faktorer påverkar val av räntebindningstid.