Ränta

Den svenska Riksbanken har under de senaste åren fört en expansiv penningpolitik vilket i stora drag har lett till att bolåneräntor och inlåningsräntor för hushållen legat på en låg nivå.

Marknadsräntorna och bolåneräntor i Sverige är högt korrelerade med Riksbankens styrränta (reporäntan) men det är inte bara den som påverkar. Över tid har skillnaden mellan den genomsnittliga bolåneräntan och Riksbankens reporänta varierat i olika stor grad.

Bolåneräntorna är också beroende av hur bankernas väljer att finansiera sig och hur konkurrenssituationen på bolånemarknaden ser ut. Störst påverkan har bankernas riskpremie som bygger på dess säkerställda obligationer och skillnad mellan 3 månaders Stibor och reporäntan (Riksbanken 2020).

Det finns olika faktorer som påverkar hur banker väljer att finansiera sig, i Sverige påverkar bland annat kapital- och likviditetskrav. Beau m.fl. (2014) påvisar att banker till största del finansierar sig genom inlåning från allmänheten, så är även fallet i Sverige. De svenska bankernas inlåning är dock inte tillräckligt stor för att täcka utlåningen, det finns ett inlåningsunderskott på ca 3 000 miljarder kronor i Sverige. För att täcka underskottet på bolånemarknaden är marknadsfinansiering det mest effektiva sättet och de svenska bankerna använder i första hand emissioner av värdepapper. Handel av dessa värdepapper sker på olika långa löptider med svensk och utländsk valuta. Detta gör att de svenska bankernas finansieringskostnaden kan fluktuera över tid och är känsligt för finansiell stress (Riksbanken 2020).

2.1.1 Fast bindningstid

Ett bostadslån har oftast en avbetalningstid som löper över flera decennier och i dagsläget är det mer en regel än ett undantag att kunden stannar på banken den först ansökte om lånet hos tiden ut. Bankerna finansierar generellt lånen på samma löptider, genom att emittera säkerställda obligationer med en fast ränta och en löptid på många år, oavsett om bolånekunden väljer en rörlig eller fast ränta men metoden banken väljer att finansiera sig på skiljer sig beroende på vilken löptid hushållet väljer (Riksbanken 2020).

När ett hushåll binder sina lån på X antal år kan vi i teorin anta att banken i sin tur väljer att binda finansieringen för bolånet på samma löptid, X. De gör detta genom att emittera en obligation med en löptid på X år. Eftersom bindningstiden för både bolånetagare och banken är fast vet de vad lånet kostar under de X år räntan är bunden. Detta går att se som ett sätt för bolånetagare att minimera sin risk för stigande räntor under de år lånen är bundna, samtidigt som bolånetagare tar risken att mista den förtjänst hen skulle kunna tjänat om räntorna under samma tidsperiod sjunker (Riksbanken 2020).

Riksbanken (2020) förklarar den fasta bolåneräntan genom att dela upp den i tre delar: risk- och löptidspremie, finansieringsmix och marginal. Där själva finansieringskostnaden hos banker, för att ge ut ett bolån, kan summeras till kostnaden för att köpa en obligation (risk- och löptidspremien) samt finansieringsmix. Den understa delen, risk- och löptidspremien, består av den säkerställda obligationens ränta, som är en blandning av en riskpremie och en riskfri ränta.

Riksbankens styrränta, reporäntan, är den riskfria delen av obligationen och är den part som de kortaste marknadsräntorna är beroende av. Eftersom det inte är riskfritt att låna ut pengar till en bank kräver låneinstitutioner även en viss täckning för risk, detta innebär att banker också betala en riskpremie samt en löptidspremie. Finansieringsmixen är den finansiering banker använder sig av ut över säkerställda obligationer, detta kan vara certifikat, icke säkerställda obligationer och inlåning. Marginalen är den del som utgör den största delen av den fasta bolåneräntan. I marginalen ingår inte bara vinstmarginalen, utan den täcker också omkostnader som kontor, personal och övriga systemkostnader (Finansinspektionen, 2016). Samt risken banken tar när de lånar ut pengar i form av förväntade förluster och kostnader kopplat till kapitalresurserna banken enligt lag är tvungen att hålla för att få låna ut pengar. Enkelt förklarat sätts den fasta bolåneräntan alltså utifrån dessa komponenter och detta innebär att banken har

möjlighet att förändra räntan genom att

förändra någon av variablerna i figur 1. Höjs exempelvis reporäntan kan banken hålla samma fasta bolåneränta genom att sänka marginalen.

2.1.2 Rörlig bindningstid

Rörlig ränta menas i den här uppsatsen den ränta som löper med tre månaders intervall mellan bindningstiderna. Bland de svenska bolånetagarna är det den rörliga bindningstiden som är vanligast, det är ungefär 60% av bolånetagarna som låter sina lån löpa med ränta rörlig. I och med att räntan förändras var tredje månad vet inte de bolånetagare som använder sig av en rörlig ränta hur mycket som de kommer behöva betala i ränta den nästkommande tidsperioden (Riksbanken 2020).

När det gäller den fasta bolåneräntan vet bankerna på förhand vilken finansieringskostnaden de kommer ha under hela bindningstidens löptid men när det kommer till den rörliga räntan är den hela tiden föränderlig. Även för den rörliga bolåneräntan använder sig banker i regel av säkerställda obligationer med en löptid på X år precis som de gör för den fasta

bolåneräntan. För att undvika förluster som kan uppkomma genom att den rörliga räntan kan

Figur 1 - Fast bolåneränta

Fast bolåneränta = räntan på den säkerställda obligationen + räntebidraget från finansieringsmixen + lånets marginal

Källa: Riksbanken 2021

sjunka medan den fasta räntan på de säkerställda obligationerna ligger kvar på samma nivå

under hela löptiden, anpassas den rörliga bolåneräntan genom att omvandla den fasta

obligationsräntan till en rörlig. Detta innebär att risk- och löptidspremien i figur 1 byts ut mot komponenterna Stibor 3 månader subtraherat med reporäntan och en riskpremie, se figur 2.

Riskpremien ges av differensen mellan den fasta swap-räntan utställd av swap-motparten och obligationens fasta ränta, detta är ett genomsnitt på bankens utestående säkerställda

obligationer. Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är den svenska referensräntan, som bygger på ett de största svenska bankernas dagliga rapportering av deras

finansieringskostnader på olika långa löptider och i detta fall 3 månader. Vilket gör att den rörliga bolåneräntan till skillnad från den fasta räntan också är beroende av bankernas kortfristiga finansiering eftersom det förändrar skillnaden mellan 3 månaders Stibor och reporäntan (Riksbanken 2021).

Figur 2 - Rörlig bolåneränta

Rörlig bolåneränta = reporänta + (Stibor 3 månader – reporänta) + riskpremie relaterat till säkerställda obligationer + räntebidraget från finansieringsmixen + lånets marginal

Källa: Riksbanken 2021

2.2 Risker för bolånetagare