Resultat

7.1 Multinomial logistisk regression

För att uppnå målet med studien tillämpas en multinomial logistisk regression, utgångspunkten är att använda alla förklarande variabler för att hitta skillnader i beteendet hos låntagare. Målet är inte att förutse vilket beslut låntagaren kommer välja, därför har de beroende variablerna delats upp i intervall med hjälp av dummyvariabler och alla variabler behålls under processen.

Resultatet kommer åskådliggöras genom logiten och oddskvoten men kommer framför allt fokusera på oddskvoten då det är den lättaste variabeln att förklara.

För att få en förståelse för den multinomiala regressionen kontrolleras först de okodade variablernas korrelation mellan varandra.

Tabell 2 - Pearson Correlation mellan variabler i regressionen

Korrelationen mellan variablerna är svag, förutom när det kommer till korrelationen mellan skuldkvot och belåningsgrad samt hushållets årsinkomst och fler än 1 låntagare. Korrelationen mellan belåningsgrad och skuldkvot är 0,568, för hushållets årsinkomst och fler än 1 låntagare är den -0,614. För att göra ett sannolikhetsindex för respektive observation kan det vara ett problem med så hög korrelation mellan variablerna. Denna studie kontrollerar framför allt för skillnader inom kategorigrupperna och kommer inte påverkas på samma sätt.

Tabell 3 är utfallet av de multinomiala logistiska regressionerna och presenterar den logamitrerade oddskvoten (logiten), standardavvikelsen, p-värdet och oddskvoten. Till vänster i tabellen är jämförelsen mellan bunden ränta mot rörlig ränta och till höger är mix av ränta mot rörlig ränta.

Tabell 3 – Multinomial logistisk regression mellan bunden ränta och rörlig ränta (referensvariabeln) samt mix av ränta och ränta (referensvariabeln)

7.2 Räntedifferens

Räntedifferensens påverkan på bolånetagarnas val mellan rörlig, mix eller bunden har en hög korrelation vilket visas i diagram 1. Under den observerade tidsperioden har förhållandet mellan den rörliga räntan och den bundna 2års räntan (förhållandet = rörlig ränta – 2år bunden ränta) varit som lägst -0,2 procentenheter och som högst 0,51 procentenheter, där ett negativt värde innebär att den rörliga räntan är billigare än den bundna räntan. Den rörliga räntan har som lägst stått i 1,49 % och som högst i 2,0 % och den bundna som lägst i 1,49 % och som högst i 1,74 %.

Diagram 1 – Månatlig korrelation mellan räntebindningstid och räntedifferensen

För räntedifferensvariabeln och bunden ränta är oddskvoten 18,099. Detta visar att det relativa förhållandet om räntan ökar 1 procentenhet förutsatt alla andra variabler är konstanta (bundna räntan blir billigare i relation till rörliga). Där av, om den bundna räntan sjunker i relation till den rörliga med 1 procentenhet, kommer den relativa sannolikheten att bolånetagarna föredra bunden ränta i förhållande till rörlig öka med en faktor på 18,099. Omräknat i sannolikhet innebär detta att sannolikheten att välja en bunden ränta i förhållande till rörlig, när den rörliga räntan är 0,5 procentenheter billigare än den bundna är 8 %. Att jämföra med sannolikheten för att välja bunden ränta i förhållande till rörlig, när den bundna räntan är 0,5 procentenheter billigare än den rörliga, som är 61,2 %. Detta visar att räntedifferensen har en hög korrelation till valet av räntebindningstid, det är dock inte ofta räntan förändras 1 procentenhet.

jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan

2016 2017 2018 2019 2020 2021

Bunden ränta Mix av ränta Rörlig ränta Förändring Räntekorrelation

Oddskvoten för mix av ränta är 2,115, vilket visar att valet mellan rörlig ränta och mix har en påverkas av ränteläget dock inte lika mycket som bunden i förhållande till rörlig.

I diagram 2 visas den multinominal regression utan att ta hänsyn till resterande variabler i tabell 3. Där vi kan se att sannolikheten för att välja mix i förhållande till att välja rörlig ränta rör sig mellan 10–20 % medan sannolikheten för att välja bunden i förhållande till rörlig ökar mycket när den bundna räntan är lägre än den rörliga. Diagram 2 förklarar också att det inte sker så stor påverkan på sannolikheten för att en låntagare ska välja bunden ränta när spridningen ligger mellan -0,2 och 0,0 procentenheter, sannolikheten ökar markant först efter att den bundna räntan är 0,1 procentenheter lägre än den rörliga räntan. Att sannolikheten sjunker mellan 0,41 och 0,51 ses som en tillfällighet då räntedifferensen endast låg på den nivån kortare än en månad och datamaterialet är mätt månadsvis, alla bolånetagare i tidsperioden kunde där av inte ta vara på den stora räntedifferensen.

Diagram 2 - Sannolikheten att välja bunden eller mix av ränta i förhållande till rörlig ränta

Diagram 3 visar den faktiska relationen mellan de olika bindningstiderna och räntedifferensen (rörlig ränta – bunden ränta (2år)). Det går även här att se ett tydligt mönster mellan räntedifferensen och den bundna räntan. Det visar sig framför allt när differenserna är positiva vilket innebär att den bundna bindningstiden har en lägre ränta än den rörliga räntan. Under början av 2017, slutet av 2019 och i mitten av 2020. I diagram 2 och 3 kan vi också se att mix av ränta väljs i något högre utsträckning när den rörliga räntan i förhållande till bundna räntan

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

-,20 -,15 -,13 -,10 -,05 -,03 ,00 ,05 ,10 ,15 ,20 ,31 ,36 ,41 ,51

Bunden Mix

ökar, exempelvis 2018, (den rörliga räntan blir billigare i förhållande till den bundna). Detta är en grafisk observation och inte något regressionen ger stöd för.

Diagram 3 – Fördelning mellan bolånetagarnas val av räntebindningstid

Variabeln räntedifferens p-värde är 0, för både ekvation 1 (bunden mot rörlig ränta) och 2 (mix mot rörlig ränta), vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta innebär att räntedifferensen har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan. Nedan besvaras där av studiens frågeställning:

Påverkar räntedifferensen valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, Räntedifferensen har en stark korrelation med hur bolånetagare väljer att binda sina lån

7.3 Belåningsgrad

Belåningsgraden består av 6 dummyvariabler, där det lägsta belåningsgradsintervallet, 0–40, är satt som referensvariabel, oddskvoten för resterande variabler mäts i förhållande till referensvariabeln. Oddskvoten för bunden ränta är den relativa sannolikheten för belåningsgradsintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja bunden ränta mot rörlig ränta. Oddskvoten för mix är den relativa sannolikheten för belåningsgradsintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja mix av ränta mot rörlig ränta. Förutsatt alla andra variabler konstanta.

För belåningsgraden och bunden ränta visas i diagram 4 att oddskvoten ökar gradvis med en högre belåningsgrad i förhållande till referensvariabeln. Detta innebär att för en bolånetagare som tillhör ett högre belåningsgradsintervall, ökar den relativa sannolikheten att välja bunden ränta i förhållande till rörlig ränta med en faktor av oddskvoten. Vidare visar diagram 4 att fallet är likadant när det gäller en mix av ränta. Oddskvoten är generellt högre för mix jämfört med bunden ränta, detta innebär att en ökad belåningsgrad har en större inverkan på att välja mix mot rörlig ränta än vad bunden mot rörlig ränta har.

Diagram 4 – Oddskvotens förändring per belåningsgradsintervall

Alla dummyvariabler för belåningsgrad har p-värdet 0, för både ekvation 1 och 2, vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta innebär att belåningsgraden har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan. Nedan besvaras studiens frågeställning:

Påverkar belåningsgraden valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, en högre belåningsgrad ökar sannolikheten att binda räntan.

7.4 Skuldkvot

Skuldkvotsvariabeln består av 6 dummyvariabler, där det lägsta skuldkvotsintervallet, 0–150, är satt som referensvariabel, oddskvoten för resterande variabler mäts i förhållande till referensvariabeln. Oddskvoten för bunden är den relativa sannolikheten för skuldkvotsintervall

Belåningsgrad

X i förhållande till referensvariabeln att välja bunden ränta mot rörlig ränta. Oddskvoten för mix är den relativa sannolikheten för skuldkvotsintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja mix av ränta mot rörlig ränta. Förutsatt alla andra variabler konstanta.

Oddskvoterna för den bundna räntan och skuldkvot 151–250 och 251–350 är inte signifikanta, deras konfidensintervall ligger runt 1 vilket innebär att de inte har någon effekt i förhållande till referensvariabeln. I diagram 5 illustreras skuldkvotens utveckling per skuldkvotsintervall, där 350–450 har en oddskvot på 0,833, skuldkvot 451–550 har en oddskvot på 0,638 och skuldkvot 551+ har en oddskvot på 0,439. Det innebär att den relativa sannolikheten för att en bolånetagare ska välja bunden ränta i förhållande till rörlig ränta minskar ju högre skuldkvotsintervallet är, givet alla andra variabler lika. När det gäller valet förhållandet mellan mix och rörlig ränta ökar oddskvoten fram till intervall 351–450, för att sedan avta något, dock aldrig lägre än referensvariabeln. Detta innebär att det är en ökad sannolikhet att välja mix mot rörlig ränta när skuldkvotsintervallet ökar i förhållande till referensvariabeln.

För bunden räntas (ekvation 1) skuldkvot 151–250 och skuldkvot 551+ i diagram 5 ser vi att oddskvoten går från 1,031 till 0,439, vilket kan tolkas som att den relativa sannolikheten att välja bunden ränta i förhållande till rörlig ränta mer än halveras när grupperna jämförs i relation till referensvariabeln. I mix ser vi att den relativa sannolikheten ökar fram till skuldkvotsintervall 351–450, för att sedan avta något i intervallet 451–550 och 551+.

Oddskvoten är nästan lika hög för skuldkvot 151–250 som för 551+.

Diagram 5 – Oddskvotens förändring per skuldkvotsintervall

Skuldkvot 551+

Diagram 6 visar de faktiska utfallen av andelen bundna, mix och rörliga lån. Där konstateras att hushållen som har högst skuldkvot och högst belåningsgrad är de som i högst grad väljer rörlig ränta.

Diagram 6 – Det faktiska utfallet av andelen bindningstider per belåningsgrad och skuldkvot

Dummyvariablerna skuldkvot 151–250 och 251–350, i ekvation 1, än inte signifikanta och där med inte skilda från 1. Där av kan vi inte säga att de har en påverkan för valet av räntebindningstid.

Alla andra dummyvariablerna för skuldkvoten har p-värdet 0, för både ekvation 1 och 2, vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta kan tolkas som att skuldkvoten har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan. Valet mellan mix av ränta och rörlig ränta påverkas också av skuldkvoten. Nedan besvaras studiens frågeställning:

Påverkar skuldkvoten valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, en högre skuldkvot ökar andelen låntagare som väljer rörlig ränta.

7.5 Inkomst

Inkomstvariabeln består av 6 dummyvariabler, där det lägsta inkomstintervallet, 0–350000, är satt som referensvariabel, oddskvoten för resterande variabler mäts i förhållande till

referensvariabeln. Oddskvoten för bunden är den relativa sannolikheten för inkomstintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja bunden ränta mot rörlig ränta. Oddskvoten för mix är den relativa sannolikheten för inkomstintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja mix av ränta mot rörlig ränta. Förutsatt alla andra variabler konstanta.

Den bundna oddskvoten har alla värden lägre än 1, ju högre inkomstintervallet är desto lägre blir också oddskvoten. Detta innebär att referensgruppen, inkomstintervall 0–350 000 kr, är de som har högst relativ sannolikhet att välja bunden ränta jämfört med rörlig. En årlig hushållsinkomst högre än 800 001 kr, mer än halverar den relativa sannolikheten att välja bunden ränta mot rörlig ränta jämfört mot referensvariabeln. Mix har också en avtagande kurva men verken inkomstintervall 350001–450000 eller 600001–800000 är signifikanta, oddskvoterna ligger också närmre 1 än vad oddskvoterna för bunden gör vilket innebär att hushållsinkomsten inte har en lika stor påverkan för mix mot rörlig ränta som den har för bunden mot rörlig ränta.

Diagram 7 - Oddskvotens förändring per inkomstintervall

Dummyvariablerna inkomst 350001–450000 och 600001–800000, i ekvation 2, än inte signifikanta och där med inte skilda från 1. Där av kan vi inte säga att de har en påverkan för valet av räntebindningstid.

Alla andra dummyvariabeln för inkomst har dock p-värdet 0, för både ekvation 1 och 2, vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta betyder att inkomst har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan. Valet mellan mix av ränta och rörlig ränta påverkas också av inkomsten, med undantag för intervall 350001–450000 och 600001–800000. Nedan besvaras studiens frågeställning:

Påverkar inkomsten valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, en högre inkomst sänker sannolikheten att binda lånen.

7.6 Ålder

Åldersvariabeln består av sex dummyvariabler, där det lägsta åldersintervallet, 76+, är satt som referensvariabel, oddskvoten för resterande variabler mäts i förhållande till referensvariabeln.

Oddskvoten för bunden är den relativa sannolikheten för åldersintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja bunden ränta mot rörlig ränta. Oddskvoten för mix är den relativa sannolikheten för åldersintervall X i förhållande till referensvariabeln att välja mix av ränta mot rörlig ränta. Förutsatt alla andra variabler konstanta.

För ekvation 1 har åldersintervallen 36–45, 46–60 och 61–75 ett p-värde >0,05.

Standardavvikelsen för åldersintervallen är också den högsta i regressionen. I ekvation 2 har alla variabler ett p-värde <0,026 men även dessa variabler har en hög standardavvikelse.

Det är därför svårt att tolka ålderns påverkan. Det är dock tydligt att det är högre relativ sannolikhet för åldersintervallen 25–35 och 0–24 att välja bunden ränta framför rörlig. För mix har finns inte samma problem med icke signifikanta variabler, oddskvotens värde ökar med en lägre ålder från intervall 36–45. Oddskvoten indikerar att bolånetagare väljer en mix av ränta jämfört mot rörlig ränta i högre grad för alla åldersintervall jämfört mot referensvariabeln.

Kurvan är också ökande med en lägre ålder.

Diagram 8 - Oddskvotens förändring per åldersintervall

Eftersom bara åldersintervallen 25–35 och 0–24 är signifikanta ekvation 1 kan vi inte säga att ålder har en påverkan med samma självklarhet som de andra faktorerna. I ekvation 2 - valet mellan mix av ränta och rörlig ränta är dock alla variabler signifikanta. Vilket skulle kunna tolkas som att ålder har en signifikant påverkan för räntebindningstiden i sin helhet, men inte när det gäller valet mellan bunden och rörlig påverkar det bara de yngre låntagarna. Där av besvaras här nedan studiens frågeställning:

Påverkar ålder valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

- Ja, ålder påverkar framför allt de yngre intervallen av låntagare och konstaterar att de yngre intervallen binder lånen till en högre utsträckning än de äldre låntagarna.

7.7 Övriga variabler Objektstyp

För objektstyp och bunden ränta är oddskvoten 0,727. Vilket innebär att den relativa sannolikheten att binda sin ränta jämfört med att välja rörlig ränta är lägre för en bolånetagare som bor i en bostadsrättslägenhet jämfört med en bolånetagare som bor i en villa. För en bolånetagare i kategorin brf minskar alltså den relativa sannolikheten att föredra bunden ränta framför rörlig, med en faktor på 0,727.

Ålder 0-24 Ålder 25-35

Ålder 36-45 Ålder 46-60

Ålder 61-75

Bunden 1,076 0,998 0,956 1,281 1,682

Mix 1,394 1,558 1,287 1,611 2,135

0,000 0,500 1,000 1,500 2,000 2,500

För objektstyp och mix av ränta är oddskvoten 2,719. Vilket innebär att den relativa sannolikheten att välja mix av sin ränta jämfört med att välja rörlig ränta är högre för en bolånetagare som bor i en bostadsrättslägenhet jämfört med en bolånetagare som bor i en villa.

För en bolånetagare i kategorin brf ökar alltså den relativa sannolikheten att föredra mix av ränta framför rörlig, med en faktor på 2,719.

Dummyvariabeln för objektstyp har p-värdet 0, för både ekvation 1 och 2, vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta innebär att objektstypen har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan. Nedan besvaras studiens frågeställning:

Påverkar låneobjektet valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, bolånetagare som bor i hus har högre sannolikhet att binda sina lån.

Fler än 1 bolånetagare

Om det är fler än 1 låntagare till bostadslånet är oddskvoten 1,634, när bunden ränta jämför mot rörlig ränta. Vilket innebär att den relativa sannolikheten att binda sin ränta jämfört med att välja rörlig ränta är högre om det är två låntagare jämfört med om det är en låntagare. För två bolånetagare i jämförelse med en bolånetagare ökar alltså den relativa sannolikheten att välja bunden ränta framför rörlig, med en faktor på 1,634.

När det är fler än 1 låntagare till bostadslånet och vi jämför mix av ränta mot rörlig är oddskvoten 1,286. Vilket innebär att den relativa sannolikheten välja en mix av ränta jämfört med att välja rörlig ränta även här är högre om det är två låntagare jämfört med om det är en låntagare. För två bolånetagare i jämförelse med en bolånetagare ökar alltså den relativa sannolikheten att välja bunden ränta framför rörlig, med en faktor på 1,286, värdet är dock nära 1 och har alltså inte jättestor påverkan.

Dummyvariabeln för antalet låntagare i hushållet har p-värdet 0, för både ekvation 1 och 2, vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta innebär att objektstypen har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan. Nedan besvaras studiens frågeställning:

Påverkar antalet låntagare i hushållet valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, en ensam bolånetagare har en högre sannolikhet att välja rörlig ränta.

Efter mars 2020

För variabeln efter 2020–03 och bunden mot rörlig ränta är oddskvoten 0,819. Vilket innebär att den relativa sannolikheten att binda sin ränta jämfört med att välja rörlig ränta är lägre efter mars 2020 jämfört med före mars 2020. En bolånetagare som tagit lånet från mars 2020 minskar den relativa sannolikheten att föredra bunden ränta framför rörlig ränta, med en faktor på 0,819, förutsatt alla andra variabler konstanta. Det samma gäller att välja en mix av ränta mot bunden ränta där oddskvoten är 0,721.

Dummyvariabeln, efter 2020–03, har p-värdet 0, för både ekvation 1 och 2, vilket betyder att variabeln är signifikant skild från 1. Detta innebär att objektstypen har en påverkan för hur bolånetagarna väljer att binda räntan, därför besvaras här nedan studiens frågeställning:

Har Covid-19 påverkat valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid?

– Ja, bolånetagarna har i högre utsträckning valt rörliga bindningstider efter mars 2020

7.8 Sammanfattning av resultatet

• Räntedifferensen har en stark korrelation med hur bolånetagare väljer att binda sina lån

• En ökning av belåningsgraden leder till en ökad andel av bolånetagarna som binder sina lån.

• En högre skuldkvot ökar andelen låntagare som väljer rörlig ränta

• När inkomsten ökar minskar andelen bolånetagare som binder sina lån

• Ålder påverkar framför allt de yngre intervallen av låntagare och konstaterar att de yngre intervallen binder lånen till en högre utsträckning än de äldre låntagarna.

• Bolånetagare som bor i bostadsrättslägenhet har större sannolikhet att välja rörlig ränta jämfört med de som bor i villa

• Om det är två personer i hushållet är det större sannolikhet att de binder sina lån jämfört mot en bolånetagare.

• Bolånetagarna har i högre utsträckning valt rörliga bindningstider efter mars 2020