Inledning

1. Inledning

I första kapitlet presenteras bakgrunden till ämnet med tillhörande beståndsdelar. Därefter redogörs för problemdiskussionen som sedan landar i studiens syfte med tillhörande forskningsfrågor. Kapitlet avrundas med avgränsningar.

1.1 Bakgrund

En förutsättning för ett välfungerande modernt samhälle är tillgången till olika slags former av krediter (Riskrevisionen, 2015). Detta har föranlett att dagens samhälle genomsyras av kreditgivning och att en stor del av befolkningen i Sverige är skuldsatta (ibid). Samtidigt finns många olika slags åsikter i Sverige, såväl privatekonomer, experter på konsumentkrediter som konsumenter, som har uppfattningar gällande kreditkort, och i mångt och mycket delar de en negativ bild av krediter (Åhrman, & Hussain, 2019; Malmgren, 2019). Enligt en Sifo-undersökning från 2019 uppgav ungefär var tredje svensk att de upplever frustration, oro eller ångest vad gäller den egna privatekonomin. I en annan enkät som också var genomförd av Kantar Sifo, likaså denna från 2019, uppgav mindre än var fjärde person att denne har kännedom gällande villkoren för sina krediter (Åhrman, & Hussain, 2019). Inte nog med detta, endast var femte ung person besitter tillräckliga kunskaper inom privatekonomi för att klara sig som vuxen, påvisar en undersökning som Sifo Kantar har genomfört på uppdrag av kredithanteringsbolaget Intrum (Bolander, 2019; Victorzon, 2019). Detta kan förklara unga vuxnas utsatthet som kundgrupp med många i betalningsföreläggande år 2018, då närmare 55.000 unga vuxna mellan 18-25 år var utsatta för detta (Finansinspektionen, [FI], 2020).

Tidigare studier har således visat att såväl privatekonomer som experter på konsumentkrediter har en negativ inställning till krediter. En orsak till detta kan exempelvis vara unga vuxna, som genom krediter ofta blir skuldsatta med ekonomiska problem och betalningsföreläggande som följd. En viktig fråga att besvara är vad detta beror på. Är det kunskapsbrist som gör att unga vuxna hamnar i svårigheter? Vilken inställning har unga vuxna till krediter? Utifrån ovanstående kommer således denna studie att handla om attityder, köpintentioner och kunskapsnivåer bland unga vuxna. Attityd och köpintention definieras härnäst.

1.2 Attityd och köpintention

Whittler & Manolis (2015) beskriver att attityder är som en association mellan ett specifikt objekt och ens egen utvärdering. Begreppet kan därtill beskrivas huruvida gynnsam någon känner sig mot ett problem, person eller objekt. Attityder konstrueras genom medveten ansträngning och vilja som i sin tur påverkar beteendet. Dessa attityder kan lagras i minnet och startas automatiskt vid exponering mot ett tidigare förekommande problem, person eller objekt där sannolikheten är större att starka attityder sparas i minnet genom detta. Dessutom, när en attityd väl är aktiverad kommer troligtvis beslut påverkas av detta. Forskarna i studien kom fram till att en utvärdering kan trigga aktiveringen automatiskt från minnet genom endast observation av en produkt (ibid).

2 Vidare menar Wild & Wild (2016) att attityder består av negativa eller positiva känslor, utvärderingar och tendenser som individer har mot koncept eller saker. Kotler & Armstrong (2018) uppfattar attityder likvärdigt men tillägger även att varumärken generellt inte ska försöka påverka individers attityd, utan ska anpassas och inte försöka förändra dessa eftersom attityder är svårföränderliga. Attityder kan antingen föra samman eller skilja människor åt, beroende på individernas utgångspunkter (ibid). Attityder till kreditkort kan således variera från individ till individ och begreppet kommer appliceras på hur unga vuxna ser på kreditkortsanvändandet och produkten i sig.

Schmidt, Shreffler, Hambrick, & Gordon (2018) definierar begreppet köpintention som individens plan för att medvetet göra en ansträngning till att köpa en vara eller tjänst. Vidare menar de att köpintentionen inte behöver nödvändigtvis vara en avgörande orsak för faktiskt köpbeteende, utan är istället en förväntad indikation på köparens motivation för att köpa den specifika varan eller tjänsten (ibid). En betydande faktor till köpintention är attityd som belyses i nästkommande delkapitel.

Med anledning av att köpintention och attityd ska kopplas till kreditkort behövs en grundlig redogörelse för hur kreditkort som produkt fungerar rent praktiskt. Först ut är en förklaring gällande vilka betalningsalternativ som tillhandahålls.

1.3 Kortbetalning

Det finns en rad olika metoder som tillhandahålls för betalning av varor och tjänster och enligt Sveriges Riksbank (2018) är den mest förekommande betalningsformen i dagsläget vanligt bankkort, även kallad debitkort. De övriga betalningsalternativen som tillhandahålls är kreditkort, Swish och kontantbetalning. Riksbanken genomförde en undersökning år 2018 där det framkom att betalningar som genomförs med debitkort är en favorit bland svenska hushåll, då 80% betalade med debitkort vid sitt senaste köp och endast 7% av de tillfrågade betalade med kreditkort (ibid). Kreditkort är således långt ifrån det vanligaste betalningssättet i Sverige när det gäller kortbetalning.

De enda sätten idag att genomföra kortbetalning online eller i butik är med debitkort och kreditkort. Betalningar kan dels göras online genom att skriva in sitt kontonummer och CVC kod som sedan oftast godkänns via BankID, men det går även att göra betalningar i fysiska butiker genom deras kortautomater. Via kortautomater kan betalningen ske på olika sätt såsom sätta in kortet i kortterminalen via kortets chip, dra kortets remsa i kortterminalen eller kontaktlöst med blippfunktionen som även denna sker på kortterminalen. Både debitkort och kreditkort har dessa funktioner vilket betyder att själva betalningen praktiskt fungerar likadant för båda korten, men skillnaden är snarare när och hur pengarna dras från kontot.

Vid köp med debitkort dras en summa direkt från kortinnehavaren, därav härstammar ordet debetkort från debitera. Köpet debiteras på kontot samma dag som köpet genomförs, vilket innebär att det alltid behöver finnas pengar till förfogande på kontot och att det inte är genomförbart att handla över beloppsgränsen som finns tillgänglig på kontot vid köptillfället

3 (Credway, 2016). Detta är till en fördel för den slösande individen eftersom konsumenten bara kan spendera de pengar som de facto finns tillgängligt på kontot. En ytterligare fördel är att detta genererar en bra överblick över sin privatekonomi (ibid). Nackdelar med debitkort är att det sällan finns tillhörande bonusar eller extra försäkringar som det oftast finns på kreditkort.

1.3.1 Kreditkort

Vid köp med kreditkort dras inga pengar direkt från kontot, utan betalas i efterhand (Hansson, 2019), antingen på vanlig pappersfaktura, E-faktura eller genom autogiro. Det är således en uppskjuten betalning. Vid betalning senare än förfallodag tillkommer ränta och storleken på räntesatsen varierar från bank till bank. Om kreditkortsfakturan betalas i tid är det däremot ingen skillnad i belopp jämfört med vanligt debitkort. Kreditkort har en rad olika fördelar med exempelvis cashback där en viss procentsats av andelen på krediten återfås vid varje köp och därtill bonuspoäng beroende på vilket företag kreditkortet är anslutet till (ibid). Ytterligare förmåner är vanligt förekommande, så som extra reseförsäkring, rabatter och loungeaccess på flygplatser. Nackdelen för konsumenter med kreditkort är att de snabbt kan bli skuldsatta om fakturorna inte betalas i tid, eftersom räntorna är förhållandevis höga vid sen betalning.

Det är som tidigare nämnt vanligare att betala med debitkort än kreditkort. Detta framgår i Tabell 1 nedan som visar antal miljoner transaktioner på debit- och kreditkort mellan år 2013 till 2018.

Tabell 1: Antal transaktioner med debitkort jämfört med kreditkort (miljoner).

Källa: Sveriges Riksbank, (2019).*

* = Reviderad och förtydligande tabell.

Tabell 1 ovan visar att antal transaktioner som genomförs med debitkort ökar stadigt med 48,7

% över en femårsperiod mellan 2013 till 2018 medan kreditkort ökar i lägre takt med 44,5%

över samma femårsperiod. Detta indikerar på att kreditkort minskar procentuellt mot debitkort sett till tillväxt och att antalet transaktioner år 2018 skiljer sig med 2.360 miljoner till debitkortets fördel. Det ska tilläggas att det generellt är enklare att skaffa debitkort där det räcker att ha ett privatkonto hos en bank jämfört med kreditkort som bland annat kräver en separat kreditupplysning. Detta på grund av att det krävs riskbedömning från kreditgivare för eventuell dålig betalningsförmåga av kredittagaren (Finansinspektionen, [FI], 2020). Om en kreditkortsfaktura inte betalas i tid eller om kredittagaren väljer att delbetala tillkommer nämligen en kreditränta.

1.3.1.1 Kreditkortsränta

Den effektiva räntan är kostnaden för att inneha ett kreditkort och omfattar alla inräknade kostnader som kortet medför, vilka är vanlig ränta, kortavgift, fakturaavgift samt övriga

4 avgifter. I enlighet med Konsumentkreditlagen 7§ ska kreditkort marknadsföras med den effektiva räntan och avses i procent per år (Konsumentverket, 2019; SFS 2010:1846). Denna effektiva ränta varierar mellan olika banker som är ett mått på konkurrenskraft och mervärde för konsumenten. Ett exempel på vad den effektiva räntan faktiskt gör i kronor för den enskilde illustreras i exemplet nedan.

Exempel på en effektiv ränta:

Om Anna Andersson lånar 10 000 kronor på kredit och vill delbetala skulden på 12 månader och den effektiva räntan är på 15% kommer totala kostnaden för Anna vara 11 500 kronor (10 000 x 1,15). Anna betalar alltså de facto 1 500 kronor i avgift för krediten.

Exemplet ovan är räknat på ett relativt litet belopp men det kan vara ödesdigert om personer har flera kreditkort eller om det rör sig om högre belopp. Om möjligheten inte finns att betala av en kreditkortskuld kommer ränta på ränta ske vilket ökar den faktiska kostnaden exponentiellt varje gång betalning uteblir (Privatlån, 2017). Detta medför att kunder kan bli kraftigt skuldsatta om de är oaktsamma med sina återbetalningar. Räntan på kreditkort är förhållandevis hög jämfört med exempelvis bil-, blanco-, och huslån som har vanligtvis mellan 1-5% i ränta. Den högsta effektiva räntan på kreditkort har Komplett Bank Mastercard med 21,40% medan Handelsbanken Platinum å andra sidan har lägst ränta på 4,80% (Compricer, 2020). Som tidigare nämnt har många unga vuxna varit i betalningsföreläggande hos kronofogden samt att få har kännedom om kreditvillkor. Därför kommer unga vuxna definieras i nästkommande delkapitel.

1.4 Unga vuxna

Ungdomar är ett för brett kundsegment för ett kreditkortsrelaterat ämne eftersom dessa kan även relateras till tonåringar, vilka är för unga för att kunna ansöka om kreditkort. Ansökan kan först ske när individen är 18 år fyllda. Därför är det lämpligare att studera unga vuxna, främst ur en juridisk synvinkel. Det finns ingen allmängiltig definition av unga vuxna, utan detta varierar mellan olika sammanhang i samhället. Enligt Socialstyrelsen (2017) är definitionen av unga vuxna individer i ålderspannet 18-24 år, medan Whang & Nilsson (2011) menar att åldersspannet befinner sig mellan cirka 20-30 år. I enlighet med 9 kapitlet 1§ Föräldrabalken räknas en individ som lagmyndig i Sverige när denne har fyllt 18 år (SFS 1949:381).

Unga vuxna befinner sig i en utvecklingsfas (Sodergren, Husson, Rodhe, Tomaszewska, Griffiths, Pessing, … & Darlington, 2018), som omfattar både fysiologisk och psykologisk utveckling med att flytta från sitt barndomshem och bilda ett eget liv, göra karriärval, skapa och utveckla såväl sociala som intima relationer samt bilda egen familj (Belpame, Kars, Beeckman, Decoene, Quaghebeur, Van Hecke, & Verhaeghe, 2016). Som ung vuxen har individen etablerat sig mer i samhället än som tonåring och blivit mer självständig, vilka kan i detta stadie ha format egna attityder och uppfattningar om sin privatekonomi.

5

1.4.1 Ungdomsmarknaden

Ungdomsmarknaden är ett omfattande kundsegment. Foscht, Schloffer, Maloles III, & Chia (2009) menar att dessa kan bidra till en livslång kundlojalitet som gynnar olika slags företag i längden och bank- och finanssektorn finner unga människor attraktiva kunder med anledning av deras potential. Den avgörande faktorn för en banks framtida marknadsandel härrör från förmågan att tillgodose och bibehålla ungdomarna som kunder på längre sikt. Detta resulterar i större intäkter och korsförsäljning till följd av ett kundskapande med lojala kunder vilket också resulterar i högre intäkter från dessa lojala kunder i framtiden (ibid). En annan studie av Chan, Tsang & Chen (2017) forskade i hur banker kan marknadsföra sig mot ungdomar. De kom fram till att banker har en outnyttjad potential hos dessa som eventuellt blir bra kunder över tid, med andra ord att banker har potential att få en lång relation med ungdomar som kunder (ibid). Med detta sagt fortsätter studien in på problemdiskussion och problemformulering.

1.5 Problemdiskussion och problemformulering

Som tidigare nämnts uppgick antalet unga vuxnas betalningsföreläggande år 2018 till 55 000 stycken och enligt en Sifo-undersökning som genomfördes 2018 hade mindre än var fjärde person kännedom om kreditvillkor. Det intressanta är att undersöka om det kan röra sig om kunskapsbrist bland de unga vuxna och hur deras förhållningssätt är. Attityder beskrevs som svårföränderliga och därför är det intressant att få kännedom om detta även avser kreditkort.

Enligt tidigare redogörelse är ungdomsmarknaden ett attraktivt kundsegment för bankväsendet och en outnyttjad potential, med anledning av deras potential och livslånga kundlojalitet i framtiden med höga intäkter som följd. Studien kommer därmed rikta in sig på unga vuxna.

Med tidigare beskrivning i åtanke kring attityd och köpintentioner, redogörelse för kunskapsnivåns inverkan på kredittagarens kreditkortsagerande samt unga vuxna som kundsegment, uppstår därmed några intresseväckande frågeställningar gällande förhållningssättet till kreditkort. Utifrån ovanstående problemdiskussion är det dags att formulera studiens syfte och forskningsfrågor.

1.5.1 Syfte

Studiens syfte är att öka förståelsen för unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort. Detta fås genom att beskriva attityd, köpintention och kunskapsnivån gällande kreditkort. Detta kan generera en bättre insikt för banksektorn vid hantering av kreditkortsförfrågningar och inställningen till detta kundsegment. För att studien ska kunna hålla en röd tråd kopplat till syftet kommer tre forskningsfrågor utvärderas och så småningom besvaras.

6

1.5.2 Forskningsfrågor

De tre forskningsfrågorna som behöver besvaras i studien för att uppnå syftet är följande:

Forskningsfråga 1: Hur kan unga vuxnas attityder till kreditkort beskrivas?

Forskningsfråga 2: Hur kan unga vuxnas köpintentioner till kreditkort beskrivas?

Forskningsfråga 3: Hur kan kunskapsnivån hos unga vuxna gällande kreditkort beskrivas?

1.6 Avgränsningar

Denna studie utgår från unga vuxna med ett åldersspann på 20-30 år, vilket innebär att resterande åldersgrupper utesluts från denna studie.

7