För att uppnå studiens syfte med hjälp av forskningsfrågorna krävdes en datainsamling, vilket presenteras i detta kapitel. Här redogörs forskningssyftet, forskningsansatsen, litteratursökning, hur datainsamlingen gick till med urval och vilken dataanalys som tillämpades samt en avrundning med kvalitetshöjande åtgärder i form av trovärdighet och äkthet.
3.1 Forskningssyfte
Malhotra (2010) belyser att forskning har ett syfte som antingen är deskriptivt, explorativt eller förklarande och vilket som är det mest lämpade beror på studiens syfte. En deskriptiv studie är passande när studien vill beskriva de egenskaper som förekommer hos en grupp individer och där en mängd kunskap redan finns, vilket avgränsar de aspekter av fenomen som studien är intresserad av (ibid). Ett deskriptivt syfte är normalt sett kvantitativ, men kan även ha en kvalitativ ansats (David & Sutton, 2016). Eftersom studien ville få en ökad förståelse för unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort genom att beskriva köpintention, attityd och kunskapsnivå gällande kreditkort betraktas studies syfte som deskriptiv.
3.2 Forskningsansats
Denna studie utgick från en kvalitativ ansats. Detta innebär oftast djupa intervjuer och händelsebeskrivningar (David & Sutton, 2016). Inom kvalitativ forskning består kvalitativa data av attityder, ord, information om olika känslor samt värderingar (ibid). Eftersom studiens syfte var att få förståelse kring kreditkort var det motiverat att undersöka detta med en kvalitativ ansats. Detta med anledning av att studien således är en beskrivande studie, än att samla in siffror på kall fakta som hjälper till att dra allmängiltiga slutsatser vilket en kvantitativ ansats ger (ibid). Kvantitativ ansats var därmed inte avsett och applicerbart i denna studie.
3.3 Forskningsstrategi
I denna studie valdes fallstudier som forskningsstrategi. Fallstudier lämpar sig bra på små studier genom att koncentrera på endast ett eller ett fåtal områden (Wordpress, u.å). I denna studie genomfördes tio intervjuer vilket kan således betraktas som en liten studie. Vidare existerar redan normalt sett fallet som undersöks i studien och är därmed inte en händelse som har konstruerats speciellt för forskningen (ibid).
3.4 Litteratursökning
För att samla information till studiens genomfördes olika metoder. Inledningsvis genomfördes Googlesökningar på statistik gällande betalningsvanor och användandet av kreditkort i Sverige för att få en bred överblick över området. Omgående i söktiden upptäcktes en stor skillnad mellan användandet av debitkort och kreditkort, då debitkort dominerade markant bland svenska hushåll. Detta väckte intresse för ämnet att undersöka om attityden till kreditkort avspeglade kreditkortsanvändandet. Vidare fortsatte undersökningen genom att söka på universitetsbiblioteks sökbas för artiklar och databaser. Därifrån togs data såldes fram från
16 vetenskapliga artiklar, men även relevant litteratur som har används i tidigare kurser och utomstående litteratur samt elektroniska källor har utnyttjats som komplement för denna studie.
För att hitta relevanta vetenskapliga artiklar i universitetets databas användes i huvudsak sökord såsom "credit card", "attitudes", "perception", "purchase intention" samt "theory of planned behaviour". Sökrutan Peer Reviewed Journals var alltid i bockad vid söktillfällena i syfte att få en så pass vetenskaplig grund som möjligt för denna studie.
3.5 Datainsamling
Data i denna studie samlades in genom enskilda intervjuer, i form av semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjuaren har möjlighet att ändra om ordningen på frågorna utifrån vem som är intervjupersonen (Henricson, 2017). Det mest förekommande sättet att genomföra intervjuer är genom att ha en intervjuare och en intervjuperson per tillfälle. Det är praktiskt att använda ljudupptagning under intervjun, såvida intervjupersonen samtycker till detta (Ejvegård, 2009). Dessa tillvägagångssätt användes med anledning av underlättning för minnet att komma ihåg vad som sades och på vilket sätt. Dessutom hade en intervju med fler deltagare samtidigt kunnat bli rörig och påverka varandras resonemang. Jensen & Sandström (2012) lyfter fram socialpsykologisk experimentell forskning där det har framkommit att en enskild är mindre benägen att agera i sällskap av andra individer jämfört med när denne är
Respondenterna i denna studie var eller har tidigare varit studenter på Luleå tekniska universitet (förkortat LTU) som tillika var bosatta i Luleå kommun. Som denna studie har belyst tidigare kan åldersspannet som omfattar ung vuxen variera beroende på sammanhang i samhället. Denna studie utgick från att vara ung vuxen mellan åldrarna 20-30, med anledning av att studenter tidigast kan söka till universitetet vid 19-årsåldern, förutsatt att studenter inte har flyttat till en högre årskurs vilket kan förekomma (Skolverket, 2020). Uppflyttning till högre årskurs regleras således i Skolförordningen 4 kapitlet 7§ 2 stycket (SFS 2011:185).
Respondenterna kontaktades personligen per telefon som i sin tur hade egna kontaktnät med koppling till LTU. Då författarna kände en LTU-student personligen kontaktades denna först och därifrån levererade den första respondenten andra respondenter, som i sin tur också hade ett eget kontaktnät. Därmed landade studien i ett snöbollsurval som enligt Bryman & Bell (2013) är ett tillvägagångssätt där forskaren skapar kontakt med ett fåtal individer som är av intresse för studien och genom dessa individers tips levererar övriga individer till studien. Detta urval tillämpas oftast i kvalitativa undersökningar. Utmaningen med snöbollsurvalet är dels att det inte föreligger representation för befolkningen eftersom urvalet inte är slumpmässigt och där det dessutom inte går att säkerställa hur befolkningen ser ut (ibid). Detta urval tillämpades med anledning av dåvarande situation med COVID-19, vilket begränsade kontakten med folk på universitetet väsentligt på grund av omställningen till distansläge och social distansering.
17
3.5.2 Dataanalys
Det finns olika tillvägagångssätt och metoder att analysera den insamlade data. I denna studie tillämpades principerna i grundad teori (Grounded Theory [GT] på engelska), närmare bestämt den utvecklade versionen av grundad teori av Strauss & Corbin (1990). Alla steg användes inte som denna analys tar upp. Initialt transikberades alla intervjusvar och därefter jämfördes intervjusvaren med varandra, där de mest betydande svaren lades fram. Därefter lades de intervjusvar som var i likhet med varandra bredvid varandra och de svar som hade skillnader lades också bredvid varandra. Detta formade således grupperingar av likheter och skillnader, för att lättare kunna se samband. Därefter gjordes en sammanställning av svaren för att sist kunna jämföra de olika forskningsfrågorna med den teoretiska referensramen. I denna variant använder sig forskarna av teorier och tidigare studier inom det avsedda området, då detta hjälper till att hitta nya infallsvinklar av empirin (Hartman, 2001).
I grundad teori och i synnerhet den utvecklade versionen av grundad teori omfattas av en deduktiv ansats (Guvå & Hylander, 2003). Molander (2003) beskriver induktion att dra slutsatser baserat på erfarenheter, där insamling av information sker, analysering av denna och därifrån drar en slutsats. Till skillnad från deduktion dras logiska slutsatser, vilket kan ske även utan att beakta verkligheten (ibid). Deduktiv ansats har tillämpats i denna studie, eftersom ett välkänt fenomen där det finns tidigare forskning gällande attityder, köpintentioner och beteende studeras. Enligt Bryman & Bell (2017) används grundad teori vid analysering av data från en kvalitativ studie. Trots att studien innefattar en tydlig dataanalys kan kvalitetshöjande åtgärder alltid vidtas. Detta presenteras i nästkommande delkapitel.
3.6 Etiska överväganden
David & Sutton (2016) rekommenderar några punkter att beakta vid utförandet av datainsamlingen kopplat till etiska överväganden, vilka är informerat samtycke, skydd mot skada samt anonymitet, konfidentialitet och integritetsskydd. En ytterligare punkt att ta hänsyn till är att presentera studiens syfte i förväg till respondenterna (ibid).
Enligt David & Sutton (2016) syftar informerat samtycke till att respondenterna i studien deltar i av egen vilja, är tydligt informerade och dessutom att författarna är tydliga med sina avsikter med studien. Detta kriterium uppnåddes genom att intervjudeltagarna blev tillfrågade med fri vilja och dessutom att syftet med undersökningen framkom redan vid det inledande skedet av intervjuerna.
Gällande anonymitet, konfidentialitet och integritetsskydd menar David & Sutton (2016) att författaren avser att skydda respondenternas identitet vid datainsamling och inlagring av information, genom anonymitet eller konfidentialitet. Denna studie uppfyllde kriteriet. Det ända som kunde härledas till dessa individer var deras kön, ålder, ifall de var nuvarande studenter eller tidigare studenter på LTU och huruvida de var kreditkortsinnehavare, annars var intervjudeltagarna helt anonyma i framställningen av studien.
18 Den sista punkten som belyses är således skydd mot skada där David & Sutton (2016) menar att respekt på respondenternas rätt att dra sig ur ska genomsyra deltagandet, med anledning av att vissa ämnen och frågor kan uppfattas som känsliga, trots att författarna inte själva har samma upplevelse kring det. Därtill ska studien syfte på förhand lyftas fram (ibid). Även detta kriterium respekterades och uppfylldes i studien eftersom deltagarna kunde avböja frågor eller sitt deltagande om denne kände för det och dessutom presenterades syftet i det inledande mötet.
3.7 Kvalitetshöjande åtgärder
En diskussion om kvalitativa och kvantitativa metoder väcker ofta starka känslor (Bjereld, Demker, & Hinnfors, 2009). Vidare menar Bjereld, Demker & Hinnfors (2009) att förespråkarna för de kvalitativa metoderna uttrycker dessa metoder enbart i positiva termer, såsom känslighet, lyhördhet samt nyansrikedom för det avsedda materialet. I motsats till detta hävdar förespråkarna för kvantitativa metoder att kvalitativa metoder är luddiga, subjektiva och ett utrymme för forskarens personliga känslor och tyckanden (ibid). Med anledning av detta används i kvalitativa studier begreppen trovärdighet och äkthet, istället för reliablitet och validitet som avses vid kvantitativa studier (Bryman & Bell, 2017).
3.7.1 Trovärdighet
Trovärdigheten består av komponenterna bekräftelse, pålitlighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Bryman & Bell, 2017). Dessa behandlas separat nedan.
3.7.1.1 Bekräftelse
Bekräftelse menas att det är uppenbart att forskaren har varit i god tro och inte medvetet låtit studien influerats av personliga värderingar och åsikter eller den teoretiska inriktningen på studien vid utförandet eller vid slutsatsdragningarna (Bryman & Bell, 2017). Detta efterföljdes genom att se empirin på ett objektivt sätt och att inte hemlighålla, tillägga eller förändra något.
Därtill baserades studien i stor utsträckning på svenska lagar, information och statistik från olika slags myndigheter i Sverige, vilket därmed minskade författarnas egna värderingar och ståndpunkter.
3.7.1.2 Pålitlighet
Pålitlighet avser att personen gör en granskning av materialet för att bedöma dess trovärdighet, men då detta är tidskrävande tenderar inte detta att komma till användning (Bryman & Bell, 2017). Eftersom denna studie var gjord av två stycken författare konstruerades studien i ett arbetslag, således aldrig ensam. Detta innebar att den ena av författarna var involverad i vad den andra författaren skrev och granskade även den andres arbetsinsats.
3.7.1.3 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten menas med att undersökningen har utförts i enlighet med de etiska reglerna som finns att tillgå och att respondenterna i studien ger en bekräftelse på att de har uppfattats
19 på ett korrekt sätt, med andra ord respondentvalidering (Bryman & Bell, 2017). De etiska reglerna efterföljdes i undersökningarna med respondenterna och gällande bekräftelse från respondenterna användes två tillvägagångssätt. Ena var att följdfrågor ställdes för att bekräfta att författarna hade förstått respondenternas svar korrekt, i de fall det upplevdes otydligt eller osäkert. Därtill fick de även läsa sina svar när materialet var transkriberat, för att få en så korrekt bild som möjligt från respondenterna.
3.7.1.4 Överförbarhet
Överförbarhet innebär att respondentgruppen i studien bör vara liten och dessutom homogen i syfte att underlätta jämförelse av resultat med en annan likartad situation, menar Bryman &
Bell (2017). Detta med anledning av att en för omfattande eller spretig respondentgrupp kan vara svår att jämföras med en annan liknande studie (ibid). Denna studie omfattade tio stycken intervjudeltagare vilket kan kategoriseras som en liten gruppdeltagare och därtill räknades alla som unga vuxna bosatta i Luleå, vilket uppfyller homogeniteten. Urvalet på tio respondenter är dock för litet för att kunna påstå att generaliserbarheten är god i denna studie. Härnäst beskrivs begreppet äkthet som är den sista delkomponenten i kvalitetshöjande åtgärder kopplat till kvalitativa studier.
3.7.2 Äkthet
För att ge en bedömning av äktheten i studien är det essentiellt att återge en rättvis bild av respondenternas olika uppfattningar och åsikter (Bryman & Bell, 2017). Eftersom analysmodellen som var tillämpad i denna studie genererade en grovindelning av likheter och skillnader och därigenom bildade olika kategorier av respondentsvar i syfte att finna samband, var det således viktigt att tolka intervjusvaren på ett korrekt sätt och att inte förvränga deras ståndpunkter. När författarna hade slutfört summeringen av fallstudiens resultat gjordes en återkoppling till alla respondenter för att se om författarna hade uppfattat deras svar på ett korrekt sätt och därigenom sammanställt korrekt utifrån svaren.
20