Studiens syfte avsåg att få en utökad förståelse för unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort.
I detta avslutande kapitel redogörs de slutsatser som kan dras av denna studie följt av studiens bidrag i form av såväl teoretiskt bidrag som praktiskt bidrag. Sedan fortsätter kapitlet vidare till studiens begränsningar och avrundas med förslag på vidare forskning.
5.1 Unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort
Bland de tillfrågade respondenterna i denna studie kan ett konstaterade göras att det skiljer sig mellan de som har kreditkort och de som är utan. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort och kunde genomföras att besvara följande forskningsfrågor:
Forskningsfråga 1: Hur kan unga vuxnas attityder till kreditkort beskrivas?
Forskningsfråga 2: Hur kan unga vuxnas köpintentioner till kreditkort beskrivas?
Forskningsfråga 3: Hur kan kunskapsnivån hos unga vuxna gällande kreditkort beskrivas?
Dessa forskningsfrågor fastställdes genom enskilda intervjuer. Kreditkortets praktiska och teoretiska funktioner var utförligt förklarat i studiens inledande kapitel men även i kapitel två.
Vid genomgången av fallstudiens resultat tydliggörs att det förekommer bristfällig kunskap med kreditkortanvändande bland respondenterna. Studien visar att det föreligger en korrelation mellan bristfällig kunskap och negativ attityd bland de tillfrågade, som i sin tur har en inverkan på köpintentionen. Slutsatser om unga vuxnas kunskapsnivå om kreditkort enligt denna studie är först ut i detta kapitel.
5.1.4 Kunskapsnivå
Forskningsfrågan som skulle besvaras var:
Hur kan kunskapsnivån hos unga vuxna gällande kreditkort beskrivas?
Kunskapsnivån bland de unga vuxna i denna studie kan beskrivas som medelmåttig. Det finns endast ett undantag för en respondent som har haft kreditfrågor på sin tidigare arbetsplats och förvärvade kunskap därigenom. Mer än hälften av respondenterna hade dålig kunskap om kreditkort och tillika inte ägde kreditkort och de som var kreditkortsinnehavare hade bättre kunskap. Därmed finns en korrelation mellan kunskap och om man ägde ett kreditkort eller inte bland intervjudeltagarna. Kunskap gällande ränta kopplat till kreditkort som beskrevs i tidigare kapitel är bristfällig enligt resultatet på fallstudien men kunskap gällande kreditgräns fick mer korrekta svar. Beskrivningen av kunskapen bland respondenterna i sin helhet blir således medelmåttig.
5.1.3 Attityd
Forskningsfrågan som skulle besvaras var:
Hur kan unga vuxnas attityder till kreditkort beskrivas?
29
Respondenterna som inte har kreditkort var rädda för vad som komma skall ifall de blir kredittagare och bakomliggande orsaken till rädslan baseras på deras uppfattning av kreditkort och inte personlig erfarenhet. Attityderna kopplat till kreditkort kan beskrivas som generellt negativa enligt respondenternas uttalanden. Vidare var majoriteten av respondenterna negativt inställda mot kreditkort där rädslan att missbruka kortet var den mest framträdande bakomliggande orsaken. Attityderna var också svåra att förändra som är i linje med tidigare studier. Därför kan attityd beskrivas utifrån resultatet från fallstudien som generellt negativa som är svåra att förändra där främsta bidragande orsaken är rädsla.
5.1.2 Köpintention
Forskningsfrågan som skulle besvaras var:
Hur kan unga vuxnas köpintentioner till kreditkort beskrivas?
Beskrivning av fallstudiens resultat gällande köpintention kring kreditkort är att köpintention är starkt förknippat med attityden, vilket är i linje med studiens teorigenomgång. Både Spears
& Singh (2004) och Tucker, Jupp, & Yap, (2019) hade modeller där attityden påverkar individers köpintention. I och med attityden beskrevs som generellt negativa och svåra att förändra blir därför köpintentionen även negativ, med andra ord att de med negativ attityd ville inte teckna upp sig mot kreditkort. Köpintentionerna till att ansöka om kreditkort kan därför beskrivas som svaga bland respondenterna. De som inte har kreditkort har heller ingen intention att teckna eller har varit i dessa tankar tidigare, vilket härleds till attityden. Majoriteten av intervjudeltagarnas banker har inte nämnt något om kreditkort. Ett fynd som enligt fallstudiens resultat är att WOMM var en bidragande faktor till att ett antal intervjudeltagare ansökte om kreditkort medan ingen bland respondenterna har lockats av kreditkortens marknadsföring.
5.2 Studiens praktiska bidrag
Studiens syfte som var att få en bättre förståelse för unga vuxnas förhållningssätt till kreditkort är intressant för banker som kan locka unga vuxna som kundsegment genom att anpassa marknadsföringen till kundgruppen. I denna studie finns underlag varför unga vuxna är intressant för banker, då de har potentiell lång relation med banken och kreditkortet kan erbjudas för att skapa mervärde. Om kreditkortet missbrukas tjänar banker på ränteintäkter men ett kreditkort som används förnuftigt är ingen dålig affär heller för bankerna. Fallstudiens resultat påvisar att bankernas marknadsföring inte får någon effekt på attityd eller köpintention.
Ett annat intressant fynd som framkom var att två av respondenterna antingen skaffade eller försökte skaffa kreditkort till följd av sina respektive kompisars rekommendation. Såväl attityd som köpintention ändrades därmed genom WOMM. Bankmarknadsföring är inte lika kraftfullt jämfört med en kompis rekommendation. Här finns det något banker och kreditkortsföretag kan ta lärdom av. Bidraget från fallstudien blir således en förklaring varför inte fler unga vuxna anskaffar kreditkort.
30
5.3 Studiens teoretiska bidrag
Både Spears & Singh (2004) och Tucker, Jupp, & Yap (2019) beskrev att det finns ett samband mellan attityd och köpintention som kan styrkas med fallstudiens resultat. I fallstudiens resultat framgick att unga vuxnas attityd mot kreditkort består främst av rädsla för att teckna upp sig mot kreditkort, vilket inte kommer ifrån egna erfarenheter utan istället från omgivningen.
Dean, Gudmunson, Fischer, & Lambert (2013) förklarade att unga vuxna utnyttjar kreditkortets kreditgräns vilket denna fallstudien motbevisar. Fallstudiens resultat påvisar att det istället är bonusarna kopplat till kreditkorten som fick dem att teckna upp sig och att konsumtionsnivån inte förändrades jämfört med när de hade debitkort. Även Lim, Woo, Jin, & Wei-Xiang (2014) konstaterade snarlikt i deras studie att unga vuxna tenderar att spendera upp till kreditgränsen om de har möjlighet.
5.4 Studiens begränsningar
I alla studier finns begränsningar som kan förbättras till vidare forskning, vilket således även gäller denna studie. Med begränsad resurs i form av tid blev antal respondenter i denna intervju lidande, med tio intervjudeltagare. Denna studie kan således inte ses som representativt och därmed inte statistiskt säkerställt. Med detta sagt kunde fler intervjuer ha genomförts om det hade funnits utrymme i form av tid.
Till följd av pandemin COVID-19 uppkom en rad olika begränsningar kopplat till omvärldsläget. I denna studie var respondenterna utvalda genom ett snöbollsurval och inte genom ett slumpmässigt urval, vilket annars skulle ha använts. Därtill skedde all kommunikation genom ZOOM, mejl och telefonintervjuer istället för personliga möten, vilket kan ha bidragit till en försämrad förståelse och uppfattning av budskap.
5.5 Förslag på vidare forskning
Vid en liknande undersökning som belyser detta område skulle vidare forskning kunna utgå ifrån både en kvantitativ och kvalitativ undersökning, med andra ord en mixad metod genom triangulering. Triangulering föreslås för att verifiera resultatet, det vill säga en kvantitativ undersökning bekräftar resultatet från en kvalitativ undersökning, i syfte att leverera en sann bild av verkligheten genom en korskontroll på data. Detta för att få studiens data mer statistisk säkerställd.
Ett annat förslag på framtida forskning är att endast fokusera på endera en population som enbart har kreditkort eller de som inte har kreditkort, alternativt lika många av varje kategori som har och de som inte har kreditkort. I denna studie var mer än hälften av respondenterna utan kreditkort, vilket kan ha resulterat i att det blir en skev fördelning där resultat från denna grupp får ett större inflytande än de som är kredittagare och är i minoritet i studien.
31
Compricer. (2020). Jämför kreditkort, bensinkort & betalkort. Hämtad 2020-04-11 från https://www.compricer.se/kreditkort/?groupid=4&sortorder=rate
Credway. (2016). Vad är debetkort? Hämtad 2020-04-12 från https://www.credway.se/nyheter/2016/vad-ar-ett-debetkort/
Hansson, S. (2019). Vad är kreditkort hur och fungerar de? Hämtad 2020-04-25 från https://buffert.se/vad-ar-kreditkort/
Malmgren, P. (2018, 5 oktober). Jag vill inte handla på kredit. TTELA. Hämtad från
https://www.ttela.se/%C3%A5sikt/ins%C3%A4ndare-debatt/jag-vill-inte-handla-p%C3%A5-kredit-1.9703030
Privatlån. (2017). Ränta på ränta-effekten förklarad. Hämtad 2020-04-15 från
https://www.xn--privatln-g0a.com/r%C3%A4nta-p%C3%A5-r%C3%A4nta-effekten-f%C3%B6rklarad/
Victorzon, A. (2019, 7 september). Sifo: Bara en av fem unga redo att klara ekonomin. Omni Ekonomi. Hämtad från
https://omniekonomi.se/sifo-bara-en-av-fem-unga-redo-att-klara-ekonomin/a/e8XbQ9
Wordpress. (u.å). Fallstudier. Hämtad 2020-06-06 från https://forskningsstrategier.wordpress.com/fallstudier/
Åhrman, S., & Hussain, M. (2019, 27 november). Sluta uppmana konsumenterna att betala på kredit. Göteborgs-Posten [GP]. Hämtad från
https://www.gp.se/debatt/sluta-uppmana-konsumenterna-att-betala-p%C3%A5-kredit-1.20803954
6.2 Tryckta källor
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? (tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (tredje upplagan).
Malmö: Liber AB.