Kunskap

4.1 Intervjupersoner

I denna studie genomfördes tio intervjuer utifrån ett snöbollsurval. De bakomliggande faktorerna hos respondenterna bestod av ålder, kön samt om de hade kreditkort eller inte. För att tydliggöra dessa faktorer illustreras dessa i Tabell 2 nedan.

Tabell 2: Intervjupersonernas egenskaper.

Enligt Tabell 2 framkommer att intervjudeltagarna hade ett åldersspann mellan 25-30 år och medelvärdet av åldersfördelningen var ≈28 år (närmare bestämt 27,7 år). Av totalt tio personer var sju män och tre kvinnor. Vidare framkommer att sju personer var utan kreditkort och tre personer var kreditkortsinnehavare. Samtliga av dessa personer som hade kreditkort var män i åldrarna 28, 29 och 30 år. Alla tio respondenter besvarade frågorna utan komplikationer. De blev först utfrågade om forskningsfrågan som handlar om kunskap bland unga vuxna gällande kreditkort, vilket presenteras i efterföljande delkapitel.

4.4 Kunskap

För att få ut kunskapsnivån om kreditkort för unga vuxna ställdes frågan "Kan du förklara utförligt vad du känner till om kreditkort?". Om det inte resulterade i tillräcklig information ställdes kompletterande frågor mer specifikt om vad de hade för kunskap om kreditgräns och kreditränta. Det gäller även de respondenter som har kreditkort, ifall de använder kreditkort på ett ofördelaktigt sätt. De som hade kreditkort fick ytterligare frågor, då de blev utfrågade om de

21 utnyttjar kreditgränsen, ifall de delbetalar mot ränta och om de betalar mer med kreditkort jämfört med debitkort. Frågorna var följande; "Om du har kreditkort: utnyttjar du kreditgränsen?", "Delbetalar du mot ränta?" samt "Spenderar du mer med kreditkort än när du hade debitkort?"

4.4.1 Kunskap enligt fallstudien

Vid den initiala frågan där respondenterna skulle förklara utförligt vad de känner till om kreditkort var det få som fick med det essentiella med kreditkort. Det var främst korthuggna svar såsom "Man kan betala på kredit.", "[…] du köper mer eller mindre något på lånade pengar […]" och "Det är att man handlar med det under en månad och sedan får man en faktura på det man har handlat". Det var inte förrän kontrollfrågorna som deras kunskap kring kreditkort framträdde mer gällande de essentiella delarna om kreditkort.

De tre intervjudeltagarna som var kreditkortsinnehavare hade koll på hur det fungerar praktiskt, men däremot gav ingen av alla tio ett specifikt svar på hur räntan faktiskt fungerar, såsom den effektiva räntan. De sa att ränta existerar, men inte hur stor den är eller när den träder i kraft.

Intervjuperson 5 var utförligast med denna förklaring efter kontrollfråga:

"Jag vet att det existerar ränta på krediten generellt. Men jag vet att många kort har att man inte får ränta om man betalar i tid. Det är framförallt om man betalar sent som räntan spelar roll. Men jag vet inte om det finns någon specifik belopp för alla kreditkort i Sverige, det tror jag inte men det kanske det är i någon form."

Det var endast tre av respondenterna som nämnde kreditgräns innan kontrollfrågorna. Det framkom inget utförligt svar för majoriteten av intervjudeltagarna vad kreditgränsen faktiskt innebär. En deltagare sa faktiskt "Ingenting" medan några andra endast kopplade till sin inkomst; "[…] vissa kort har olika kreditgränser beroende på hur mycket din inkomst är och om du har skulder.", "Det är en viss del av inkomsten som du kan sätta som kreditgräns." och

"Vanligtvis väljer man en kreditgräns själv eller så får du en tilldelad till dig baserad på din kreditupplysning, dvs. inkomsten […]"

Fyra av tio respondenter sa uttryckligen att de hade dålig kunskap om kreditkort och värt att nämna hade heller ingen av dessa ett kreditkort själv. De sa således uttryckligen "[…] Om jag hade varit lite mer påläst", "Jag har väldigt dålig kunskap om kreditkort, för jag har inte ett kreditkort själv" samt "Min kunskap om kreditkort är jättebegränsad." Den fjärde respondenten hade också dålig kunskap, men denne var mer specifik än övriga respondenter kring sin bristfälliga kunskap som var härledd till en specifik fråga, vilket således var frågan "Vad känner du till om ränta?" varpå respondenten svarade "Det vet jag faktiskt ärligt talat ingenting om."

Med detta sagt finns det således en stark positiv korrelation mellan huruvida en individ har ett kreditkort och dennes kunskap om produkten.

22 4.4.1.1 Likheter i kunskap enligt fallstudien

Sju av respondenterna visste initialt innan kontrollfrågorna vidtogs att köp med kreditkort innebär bokstavligt talat ett köp med just kredit, med andra ord en uppskjuten betalning.

Resterande berörde detta vid kontrollfrågor. Detta uttalande var det mest förekommande svaret som respondenterna uppgav gällande kunskapsdelen. Några typexempel är således "Skjuta upp betalningen i framtiden […]" och "[…] du köper mer eller mindre något på lånade pengar […]". Därmed kan man konstatera att samtliga respondenter hade kännedom angående huvudsyftet och kärnan vad ett kreditkort innebär.

4.4.1.2 Skillnader i kunskap enligt fallstudien

Det var delade meningar mellan några individer vad ränta innebär. En ansåg att räntan är som ett vanligt lån, medan en respondent sa att det blir en "[…] väldigt hög ränta". Detta är en stor skillnad då det skiljer sig signifikant med kreditkortsräntor jämfört med räntor från andra typer av lån, exempelvis bolån där räntan är betydligt lägre. En tredje respondent sa följande "Här har jag ännu sämre koll. Jag skulle gissa på att den är nog förhandlingsbar eventuellt, beroende på hur bra kreditmängd du har hos kreditföretaget." Räntan är varken förhandlingsbar eller som en vanlig ränta, vilket således innebär att det föreligger en kunskapsbrist inom detta specifika område.

Ingen av respondenterna nämnde något om delbetalning vid den inledande frågan om vad de kände till om kreditkort eller efter kontrollfrågan som endast var riktad mot kreditkortsinnehavarna. Även här kan det eventuellt bero på brist på kunskap. När de som hade kreditkort fick följdfrågan ifall de delbetalade sa de endast "Nej" eller "Aldrig".

4.4.1.3 Sammanställning av kunskapsnivån enligt fallstudien

I detta delavsnitt kommer en sammanställning av resultatet från fallstudien som leder till en bedömning av hur kunskapsnivån av kreditkort är hos unga vuxna. Det framkom en stor skillnad i kunskap mellan de som hade kreditkort och de som var utan, med undantag en deltagare som hade jobbat med kreditkort som också hade generell god kunskap. Det var alltså fyra av tio intervjurespondenter med god kunskap gällande kreditkort.

Ingen förklarade räntan konkret om hur och när den träder i kraft. Ingen nämnde den effektiva räntan som är ett standardmått för kreditkort. Detta är nämnvärt eftersom räntan är en central del av kreditkortet och står alltid med på kreditkortens marknadsföring, vilket också är lagstadgat. Därför är det förvånande att ingen hade bättre koll på vad räntan innebär, inte ens de som var kreditkortsinnehavare.

Det var många som kände till eller hade bra gissningar angående kreditgränsen. Mycket på grund av att det ställdes kontrollfråga vad de kände till om detta. Många hade rätt att det handlar om inkomst, men det var få som nämnde något om kreditupplysning som förekommer när kredittagaren bestämmer kreditgräns, dvs. att kredittagare inte kan ha hur hög kreditgräns som helst samt att kreditkort inte alltid beviljas om inkomsten är för låg.

23

4.4.2 Kunskap enligt fallstudien jämfört med teoretisk referensram

I fallstudiens resultat framkom att de som använde kreditkort hade ett sunt kreditkortsanvändande. Ingen av de tillfrågade delbetalade eller ändrade konsumtionsvana jämfört med när de hade debitkort, men en av respondenterna konsumerade upp till sin kreditgräns men sa senare att denne inte gör någon skillnad jämfört med om han hade haft kreditkort. Detta är i linje med tidigare studier där bland annat Zainudin, Mahdzan & Yeap (2019) förklarade i sin studie att personer med bra kunskap om kreditkort kontrollerar sitt spenderande på grund av de förstår att övertrakassering av krediter kan utgöra problem. De hade som slutsats att det fanns ett negativt samband med dålig kunskap om kreditkort och kreditkortsvanor (ibid). Limbu (2017) drog samma slutsats att relationen är negativ med kreditkortsanvändande och kunskap.

En intervjuperson hade ett kreditkort som inte längre används. Han beskrev att det blev dyrt för honom som härleds till att han inte betalade fakturan i tid och fick därmed känna av räntan kopplat till kreditkort. Kunskapen hos intervjupersonen kan inte anses god då det inte framkom under intervjun hur ett kreditkort fungerar praktiskt. Detta fynd i empirin är också enligt tidigare studier, då dålig kunskap har ett samband med dåligt användande.

Anledningarna varför kreditkortsinnehavarna hade kreditkort var inte att spendera mer utan det var på grund av förmåner i form av bonusar och sammanställningar på inköp varje månad. Detta skiljer sig mot studien av Dean, Gudmunson, Fischer, & Lambert (2013) som förklarade att kreditkortsanvändande är till för att upprätthålla en fasad av önskad livsstil som genomförs av att spendera på saker man egentligen inte har råd med. Det skiljer sig även mot studien av Lim, Woo, Jin, & Wei-Xiang (2014) som drog slutsatsen att unga vuxna inte är kapabla att betala tillbaka sitt överspenderande efter 15 kvalitativa långgående intervjuer.

Den andra forskningsfrågan som ställdes för att besvara syftet var hur unga vuxnas attityder till kreditkort kan beskrivas, som nästkommande delkapitel omfattar.