Det finns flera studier och vetenskapliga publikationer som behandlar Sundins förhållningssätt, antingen genom att direkt applicera förhållningsätten eller att nämna aspekter från dem. Sundin själv framför, som tidigare nämnt, att det källo-rienterade förhållningssättet oftast är det vanligaste vid informationssökning, då undervisningstillfällen tenderar att vara ganska generella och därav fokuserar på informationskällorna. Detta behöver dock inte alltid vara fallet. I två uppsatser som använder sig av Sundins förhållningssätt kunde författarna, med hjälp av in-tervjuer med bibliotekarier på akademiska bibliotek, visa att det processoriente-rade förhållningssättet var det vanligaste. Lise-Lotte Hellberg (2016) intervjuade fyra bibliotekarier på olika universitetsbibliotek som undervisade på läkarpro-grammet. Bibliotekarierna underströk många gånger vikten av att studenternas förståelse var central i lärandeprocessen och vad de gör i undervisningen. Det be-tonades även att studenterna borde få insikt av hur databaserna fungerar och hur informationssökningsprocessen ser ut. Sofia Nodén och Johanna Rasmusson (2012) intervjuade fem bibliotekarier på Södertörns högskolebibliotek. De kunde
urskilja det processorienterade förhållningssättet då bibliotekarierna framförde betydelsen av att prata med studenterna om de steg som finns i informationssök-ningsprocessen och att arbeta med problemlösning.103
Förhållningssättet blev märkbart i Johannes Berntssons (2012) uppsats, där han intervjuade fem bibliotekarier på ett icke namngivet universitetsbibliotek. Två bibliotekarier framförde vikten av att studenterna skapar sig en förståelse för in-formationssökningsprocessen, exempelvis vilka moment den består av och hur olika databaser konkret fungerar.104
Övriga förhållningssätt syns i Berntssons och Hellbergs undersökningar. Ett källorienterat förhållningssätt blev märkbart, då undervisningen fokuserade på att gå igenom många olika källor, som olika databaser och bibliotekets katalog. Det beteendeorienterade förhållningssättet framkom då bibliotekarierna vid tidiga undervisningstillfällen hade ett grundläggande innehåll, vilket blev mer avancerat under utbildningens gång. Berntsson beskriver detta ytterligare i form av att bibli-otekarierna vid tidigare tillfällen brukar visa bibliotekets katalog och hur kurslitte-ratur söks fram, medan de vid de senare tillfällena, oftast i samband med exa-mensarbeten, fokuserar på hur olika databaser fungerar, att hitta tidskrifter och artiklar i fulltext samt att värdera och avgränsa information.105
Det kommunikativt orienterade förhållningssättet blev märkbart i Hellbergs, Nodéns och Rasmussons undersökningar. Enligt Hellberg framförde bibliotekari-erna att de hade många diskussioner och gruppövningar med studentbibliotekari-erna samt att de ville använda sådana strategier mer i undervisningen.106
Nodén och Rasmusson hade som slutsats att utöver det processorienterade förhållningssättet var det kommunikativt orienterade förhållningssättet det mest förekommande. Anledningen var att bibliotekarierna lade en stor vikt på kommu-nikation och interaktion i sin undervisning. De ansåg att detta var gynnsamt för att skapa diskussioner, resonemang och reflektioner hos studenterna om informat-ionssökning och det som gåtts igenom under undervisningen.107
Den tidigare forskning som hittills presenterats har fokuserat mest på biblio-tekariers synpunkter gällande innehållet. Det finns emellertid forskning som foku-serar på studenternas perspektiv. Alice L. Dughert och Michael F. Russo (2011) undersökte genom en enkätstudie på Louisana State University, hur undervisning i informationssökning påverkat studenter på lång sikt. De flesta studenterna ansåg att de lärt sig mycket som de använder i andra kurser, som databassökning och söktekniker (Booleska operatorer, trunkering m.m.). Många menade att de hade nytta av kunskaperna utanför den akademiska kontexten. Dock uppgav de en brist
103 Nodén & Rasmusson (2012), s. 2–3, s. 25–26, 30, 35–40, s. 43–44; Hellberg (2016), s. 24–27, s. 34.
104 Berntsson (2012), s. 38.
105 Hellberg (2016), s. 19, s. 34; Berntsson (2012), s. 30–44.
106 Hellberg (2016), s. 24–27, s. 34.
i det processorienterade förhållningssättet, då de hade problem med sökprocessen, exempelvis med att skapa sökfrågor, avgränsa och använda databaser som har annorlunda gränssnitt eller innehåll än de är vana vid.108
Malin Nygård (2016) undersökte i sin uppsats informationskompetens hos studenter på civilekonomprogrammet vid Handelshögskolan i Umeå genom att samla in enkätsvar och genomföra ett informationskompetenstest. Hon fick svar från fyrtiofyra studenter och kunde med hjälp av dem visa att studenterna efter-strävade att bli effektiva i sin informationssökning och användning. Bortsett från det kommunikativ orienterade förhållningssättet framförde studenterna flera aspekter de ville att undervisningen skulle bestå av och som kan urskiljas i övriga förhållningssätt. Däribland det processorienterade, då de ansåg det viktigt med källkritik och vad som räknas som en vetenskaplig publikation, samt det käll- och beteendeorienterade eftersom de ville lära sig att söka i databaser. De framförde ytterligare exempel på det beteendeorienterade förhållningssättet då de ville få kunskaper om att använda källorna praktiskt genom korrekt referenshantering och akademiskt skrivande.109
I anknytning till hur det anses viktigt inom frågan vad och i dispostio att koppla till studenters kontext för att de ska lyssna och ta till sig innehållet på ett bra sätt, finns många forskare och yrkesverksamma bibliotekarier som är av samma åsikt. Exempelvis framför de tidigare nämnda högskolepedagogerna Elm-gren och Henriksson att lärandet optimeras när studenters förkunskaper och in-tressen beaktas. Lärandet gynnas också av att undervisningen anpassas till studen-ters nivå och knyter an samt bygger vidare på deras tidigare lärdomar. Martin Stigmar, lektor och docent i pedagogik, har ett liknande tankesätt. Han menar att innehållet bör utmana studenterna och basera sig på verkliga problem och fallbe-skrivningar som kan göra undervisningen meningsfull och främja studenternas nyfikenhet och intresse. Det är viktigt att undervisningen bidrar till att studenterna kan utveckla sin förmåga att dra egna kritiska slutsatser, vilket Stigmar poängterar är i enlighet med högskolelagen. Innehållet bör även vara kopplat till studenternas behov, vilket enligt Stigmar ökar deras motivation.110
Gällande undervisning på bibliotek menar Beverly E. Crane, som har en lång erfarenhet av sådan undervisning och att lära ut det till bibliotekarier, att vuxna tar till sig enklare när lärandet baserar sig på deras erfarenheter och när läraren fram-häver dessa. Exempelvis gynnas lärandet när det är individualiserat, anknyter till kursinnehållet samt när schemat är flexibelt och tar hänsyn till studenternas tids-begränsningar. Två rapporter från Södertörns högskolebibliotek, som diskuterar pedagogiska utmaningar i biblioteksundervisning, betonar innebörden av anpass-ning. I Pedagogiska samtal om informationssökning (2017) anför bibliotekarierna
108 Daugherty & Russo (2011), s. 319–325.
109 Nygård (2016), s. 27.
att handledningar i informationssökning förutsätter en kännedom om den akade-miska kontext studenterna befinner sig i och för att handledningar ska lyckas väl så bör de vara kopplade till studenternas uppgifter. Det krävs en lyhördhet och goda pedagogiska kunskaper för att genomföra samtalen och möta studenternas varierade behov. Anpassningen kan dock försvåras av att studenter kan komma dåligt förberedda och har svårigheter med att formulera och veta vad de behöver hjälp med. I rapporten Är vi pedagoger? (2017) anför bibliotekarierna att deras pedagogiska förhållningssätt för en gynnsam undervisning är att engagera och beakta studenters frågor, behov samt sammanhang. Vidare menar de att det är viktigt att lyssna aktivt, ge följdfrågor för en bättre förståelse, visa och förklara hur studenterna går tillväga samt ge förväntningar som är realistiska och gör stu-denter medvetna om sitt eget ansvar.111
I Berntssons undersökning framkommer hur anpassningen kan ske i prak-tiken. Enligt honom angav de undersökta bibliotekarierna att de använde sig av sökexempel som baserar sig på studenternas kontext, exempelvis deras erfaren-heter och ämnen. För att nämna ett exempel angav en bibliotekarie som har hand om studenter i naturvetenskap att hen brukar använda sig av termen ”nickelal-lergi”. En bibliotekarie använde sig också av exempel baserade på henoms egna erfarenheter och en annan försökte tala med studenters lärare innan, för att få en få kännedom om relevanta databaser och sökexempel. Ibland genomförde hen utvär-deringar genom studenternas webbportal för att kunna anpassa undervisningen ytterligare.112
Anpassningen kan innebära en arbetsbelastning för många lärare. Utifrån un-dervisande bibliotekariers situation, som innebär att de ofta endast träffar studen-terna vid några enstaka tillfällen under terminen, kan det bli svårt. En lösning på problemet med tidsbristen är, enligt Ann-Lousie Larsson, bibliotekarie och hög-skolepedagog på Linnéuniversitet, en samverkan med studenternas lärare. Genom att kontakta läraren kan bibliotekarien få kännedom om studenternas ämne, kurs-innehåll samt den uppgift studenterna arbetar på för tillfället. Betydelsen av bibli-otekaries samverkan med lärare är även något som förs fram som en viktig aspekt i flera nämnda studier, som Noden & Rasmusson (2012), Berntsson (2012) och Crane (2017).113
Samverkan mellan lärare och bibliotekarier är emellertid inte alltid något som är helt problemfritt. Hodge menar att kontrollen av undervisningsinnehållet kan brista när kursledaren begär att viss information måste gås igenom av bibliotekets personal. Denna negativa effekt kan lösas genom att det innehåll som bibliotekari-erna önskar att studentbibliotekari-erna ska lära sig och som inte hinner gås igenom under
111 Lind (2017a), s. 1–3; Lind (2017b), s. 12.
112 Berntsson (2012), s. 30–38, s. 40–49.
113 Larsson (2009), s. 138; Nodén & Rasmusson (2012), s. 44; Berntsson (2012), s. 34, s. 60; Crane (2017), s. 42.
undervisningstillfället, förmedlas före eller efteråt. Detta kan exempelvis göras genom blanketter, sammanfattningar och en uppmaning att studenterna är väl-komna till biblioteket för att ställa fler frågor och utnyttja dess resurser.114