Syftet med uppsatsen har varit att få en insyn i Uppsala universitetsbiblioteks undervisning i informationssökning. Eftersom Uppsala universitetsbibliotek är ett av Sveriges större universitetsbibliotek kan dess sätt att undervisa i informations-sökning eventuellt också ge en inblick i hur undervisningen överlag kan se ut på svenska akademiska bibliotek. En annan del av syftet har varit att genom studien bidra till lärdomar om vad som fungerar i undervisningen och hur den kan utveck-las. För att uppnå syftet har uppsatsen utgått från tre huvudsakliga frågeställningar med utgångspunkt i de tre klassiska didaktiska frågorna vad, hur och varför. Frå-geställningarna är:
– Vilket innehåll består undervisningen i informationssökning av? (Vad?) – Vilken metodik används i undervisningen? (Hur?)
– Varför undervisas det om informationssökning? (Varför?)
För att besvara dessa frågor genomfördes fem observationer per undersökt enhet och fem gruppintervjuer. Dessa genomfördes från december 2017 till april 2018. De undersökta enheterna var Biologi- Geo- och Ångströmbiblioteket (BGÅ), Blå-senhusbiblioteket (BL), BMC- och Medicinska biblioteket (BM), Carolina- och Karin Boye-biblioteket (CK) samt Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, Ekonomikums bibliotek (DJE).
Utöver detta genomfördes en riktad innehållsanalys av lagar och styrdoku-ment som informanterna utgick från i undervisningen. För att nå en djupare för-ståelse av de didaktiska frågorna diskuterades de utifrån ett antal teorier med koppling till biblioteks- och informationsvetenskap, retorik och utbildningsveten-skap.
Teorierna i den första frågeställningen är parteslärans tredje steg, dispositio och Olof Sundins fyra förhållningssätt till biblioteksundervisning. Dispositio, vars tonvikt är på talets och undervisningens struktur, framkom dels genom att många tillfällen hade en tydlig början och ett tydligt avslut. Exempelvis började många undervisningstillfällen med att upplägget presenterades och avslutades med en sammanfattning. Ett undantag från denna struktur var handledningarna som bör-jade och fortlöpte mer genom en aktiv dialog och ett upplägg baserat på använda-rens ämne, intressen och tidigare sökningar.
Mycket av det som framkom av undersökningen kunde knytas till dispositios betoning på vikten av att anpassa till målgruppen. Exempelvis angav informanter-na att de försökte anpassa innehållet till studenterinformanter-nas nivå, ämne och kurs, samt samverka med deras lärare. I observationerna syntes anpassningen genom ämnes-specifika databaser, sökexempel samt övningar som anknöt till studenternas ämne, kommande yrke och vardag. Några få sökexempel var emellertid mindre anpas-sade och flera informanter menade att de använde sig av moduler med förberett innehåll och var mer generalister. Vissa angav att det inte fanns tillräckligt med tid för att sätta sig in i studenternas ämne i någon högre grad.
Till viss del kunde det märkas att informanterna använde moduler då de flesta tillfällena hade många likheter i innehållet. Exempelvis var Sundins källoriente-rade förhållningssätt, med fokus på informationskällor, det mest förekommande. Det framkom under intervjuerna och observationerna då undervisningsinnehållet ofta bestod av att gå igenom databaser, källkritiska principer, vetenskaplighet, referenshantering och olika typer av material samt vilka för- och nackdelar som finns med dem.
Sundins övriga förhållningssätt kunde även urskiljas, dock inte i samma om-fattning som det källorienterade. Det beteendeorienterade förhållningssättet som innefattar källornas ordningsföljd, urskildes främst genom att det fanns en allmän ordningsföljd bestående av att innehållet blev mer avancerat från den första termi-nen till senare terminer. Dessutom togs bibliotekets katalog och webbsida ofta upp som ingång och via dem gick man sedan vidare till databaser och sökstrategier. Det processorienterade förhållningssättet, med en tonvikt på informationssök-ningsprocessen, blev märkbart då flera informanter ansåg att studenterna borde få lära sig om informationssökningsprocessen, kritiskt tänkande och källkritik, något som också kunde iakttas under observationerna.
Det sista förhållningssättet, det kommunikativt orienterade, fokuserar på in-formationssökningens sociala perspektiv. Det syntes under intervjuerna genom diskussioner om Active Learning Classroom (ALC) som är mindre klassrum an-passade för grupprelaterade aktiviteter. Diskussionerna handlade om att BM skulle göra om ett rum till ALC och att BGÅ angav att de hade tillgång till sådana klassrum men på grund av stora studentgrupper användes de inte. På observation-erna blev det kommunikativt orienterade förhållningssättet märkbart då informan-terna använde sig av diskussionsövningar, ställde och besvarade många frågor, hade en aktiv dialog under handledningarna samt att det genomfördes sökningar i grupp vid ett tillfälle.
I den andra frågeställningen bestod de använda analysteorierna av fyra ytterli-gare steg i partesläran och två lärandeteorier, nämligen det sociokulturella per-spektivet och pragmatism. Inom pragmatismen togs även hänsyn till John Deweys grundläggande tankar, på grund av hans betydelse inom denna lärandeteori.
Pragmatismen, som har en tyngdpunkt på lärande i form av praktiska hand-lingar, var vanligt förekommande. Informanterna ansåg det gynnsamt med moment i undervisningen där studenterna fick vara aktiva och engagera sig. Under observationerna blev detta bekräftat genom att studenterna fick genomföra aktiva och engagerade handlingar i form av övningar, egen söktid och besvara frågor. Informanterna var även måna om att variera tillfällen som bestod mest av föreläs-ningar till att också ha övföreläs-ningar där studenterna fick göra saker i praktiken.
På samma sätt som dispositio, betonade Dewey vikten av att undervisningen ska baseras på målgruppers erfarenheter. Utöver att innehållet anpassades på olika sätt ställde informanterna regelbundna frågor, var måna om att hjälpa studenterna under sökövningarna, individualiserade många av de workshops som observera-des och kretsade mycket runt det studenterna var intresserade av. Nämnvärt är att det vid hälften av workshops-tillfällena var få deltagare.
Det sociokulturella perspektivet, som fokuserar på lärande genom sociala handlingar och kontexter, syntes på liknade sätt som det kommunikativt oriente-rade förhållningssättet, exempelvis genom diskussionen om ALC, diskussionsöv-ningar och det nämnda grupparbetet.
Parteslärans olika steg kom till uttryck på en rad olika sätt. Elocutio, talarens val av ord och uttryck, präglades av att informanterna i undervisningen hade en god ton, använde artighetsfraser samt var måna om att studenterna förstod och anpassade språket utifrån det. Memoria, utantillinlärningen, blev märkbar då in-formanterna framstod som pålästa bortsett från vissa tecken på osäkerhet i tal och kroppsspråket. Informanterna tillfrågades även om de hade tillräckligt med plane-ringstid. De flesta angav att den var tillräcklig men att andra arbetsuppgifter kunde var mer prioriterade. Några informanter angav att deras undervisning inte hade som syfte att bidra med en högre upplevelse eller att det inte fanns tid att planera undervisning med högre kvalitet. Denna åsikt delades inte av alla, då flera informanter angav att om de hade mycket mer tid skulle den kunna användas till att utveckla och testa pedagogiska metoder och bli mer insatta i studenternas äm-nen.
Actio, som behandlar retoriska aspekter av talets genomförande, kom till ut-tryck genom att informanterna ofta hade adekvat talläge, kroppsspråk och ögon-kontakt. Ibland kunde emellertid talhastigheten vara snabb. Även ögonkontakten och kroppsspråket begränsades i och med att informanterna var beroende av att använda datorer i undervisningen. Utöver detta kunde ögonkontakten ibland under genomgångar vara på projektorskärmen eller mot mobilen. Många av dessa pro-blem kanske kan lösas genom att informanterna iaktta varandra och ger varandra råd. Informanterna observerade varandra dock sällan och när det skedde var det främst när någon var ny eller när det var flera undervisare.
Sista steget i partesläran, feedbacktio, behandlar lärarens eftertanke och re-flektioner. Under intervjuerna framkom att informanterna ansåg att återkopplingar
och utvärderingar var betydelsefulla. Under observationerna kunde det bekräftas att BL, BGÅ, DJE och CK utförde utvärderingar. CK hade utvärderingar under alla observerade tillfällen.
Angående den tredje frågeställningen framkom aspekter av alla Bruces kate-gorier. Informationskällornas kategori, med fokus på olika typer av material och att söka information, var den vanligaste. Detta kunde urskiljas i intervjusvaren, styrdokument och lagtexter, som betonade betydelsen av att få kunskaper om olika typer av material, deras för- och nackdelar, att använda lämpliga databaser samt att kunna söka, värdera och hitta information.
Gällande övriga kategorier blev informationsteknologins kategori, vars beto-ning är på informationstekniker, sökbeto-ning och kommunikation av information, märkbar under intervjuerna då det var viktigt med söktjänster, databaser och deras funktioner. Styrdokumenten och lagtexterna genomsyrades inte märkbart av denna kategori bortsett från att fokus på informationssökning förutsätter en an-vändning av informationstekniker.
Informationsprocessens kategori framkom genom att informanterna ansåg att informationssökningsprocessen var viktig samt att det i styrdokument och lagtex-ter framfördes att studenlagtex-ter ska identifiera sitt informationsbehov, lära sig medie- och informationskompetens och bedriva framgångsrik forskning med hjälp av de kunskaperna.
Informationskontrollens kategori avser att personer ska kunna kontrollera och kommunicera information. Detta syntes i högskoleförordningen då den betonade att det skulle ske ett utbyte av kunskaper och diskussion i vetenskapssamhället.
Nästa kategori, kunskapskapandets kategori, fokuserar på att använda inform-ation för att få nya insikter. Detta togs upp i intervjuerna, där förmågan att söka vetenskaplig information och kritiskt granska informationssökningsprocessen framhölls. I flera lagtexter och styrdokument betonades det kritiska tänkandet för att tolka fenomen samt att studenter borde erhålla ämneskunskaper.
Kunskapsuppbyggandets kategori innefattar att arbeta med personliga per-spektiv för att få nya kunskaper. Informanterna framhävde vikten av att kunskaper i informationssökning hjälper studenter att klara sina utbildningar. I många styr-dokument och lagtexter betonades innebörden av kunskapsutveckling, exempelvis i form av ett intresse för forskning och hur ämnets utvecklas.
Den sista kategorin, visdomskategorin, handlar om att information ska använ-das till förmån för andra. Informanterna menade att deras undervisning skulle bi-dra till skapandet av kompetenta medborgare. På BM syftar deras undervisning för användare inom medicin och farmaci till att kunna rädda liv genom att nya botemedel kan upptäckas. Gällande styrdokumenten och lagtexterna föreskrivs det i flera hur utbildningen skulle bidra med nytta för forskning, människor och sam-hället.
Utifrån uppsatsens resultat går det att dra ett flertal slutsatser angående syftets andra mening, att bidra till insikter om vad som fungerar i undervisningen och hur den kan utvecklas. Exempelvis i hur undervisningen bedrivs, som att den anpassas till studenterna på flera sätt, fokuserar på metoder med aktiva och sociala handlingar och inkorporerar styr- och måldokument. Detta är aspekter som tidi-gare forskning pekat på som viktiga för studenters lärande.313 Detta kan tyda på att informanterna är insatta i pedagogisk forskning och gynnsamma lärandefaktorer. Dessa aspekter bidrog till att jag fick en övergripande positiv bild av undervis-ningen.
Angående hur undervisningen kan utvecklas, så kan innehållet anpassas ytter-ligare för att engagera studenterna. En del innehåll återkom vid flera undervis-ningstillfällen. Huruvida det är nödvändigt går att diskutera och är säkerligen nå-got som informanterna har välgrundade motiv till. Om det emellertid var mindre fokus på grundläggande innehåll så kunde undervisningen anpassas mer. Flipped classroom skulle kunna vara en lösning på detta, då studenterna skulle kunna till-godogöra sig en del av innehållet före undervisningstillfällena. På detta sätt skulle de kunna fokusera på mer avancerade och ämnesspecifika kunskaper. Studenterna kan även få mer egen söktid med en bibliotekarie i närheten som kan hjälpa till. Denna utveckling skulle också kunna bidra med en mer aktiv undervisning och mer tid för studenterna att hitta material med högre vetenskaplig kvalitet, vilket är något som påtalats som viktigt av både informanter och tidigare forskning. Ef-tersom bibliotekarierna träffar studenterna sällan kan mer söktid också bidra till att studenterna när de släpps fria själva kan genomföra informationssökningar på ett framgångsrikt sätt. Däremot finns det en överliggande risk med flipped classroom, nämligen att studenterna inte tar till sig innehållet i förväg som förut-satts och därför går miste om grunden.
Ett sätt att erbjuda både mer söktid och försäkra sig om att användarna lär sig grunden är att ha mer frekventa undervisningstillfällen. Detta skulle lösa många problem som fanns med undervisning i informationssökning, då mer avancerat innehåll skulle kunna gås igenom och det finns mer tid för egen sökning och för informanterna att samverka samt planera undervisningen med kurslärarna. Vidare skulle ytterligare undervisningstid bidra till en kontinuerlig undervisningsvana hos bibliotekarier och till goda relationer med användarna.
Något att ta i beaktande, som intervju- och e-postsvaren kan tyda på, är att alla undervisare kanske inte vill ha mer anpassning och undervisnings- samt pla-neringstid. Som tidigare nämnts angavs att planeringstiden ofta räckte till, att in-formanterna hade andra prioriterade arbetsuppgifter, att de var generalister och att deras undervisning inte behövde bidra till någon högre upplevelse. Några infor-manter angav dock att om de hade mer planeringstid skulle de kunna använda den
för att sätta sig in i studenternas ämnen mer samt att utveckla pedagogiska meto-der. Ett sätt att utveckla undervisningen är att ta vara på dessa personer som har ett särskilt intresse för didaktik och införa en mer dedikerad yrkesroll som särskilt fokuserar på undervisning, och där dessa bibliotekarier inte har andra arbetsupp-gifter som måste prioriteras: en bibliotekspedagog som har mer tid för undervis-ning, auskultationer och planering. I arbetsuppgifterna skulle också kunna ingå att utveckla en form av biblioteksdidaktik som kan användas av andra som undervi-sar. Med detta sagt är det viktigt att även ta vara på de bibliotekarier som inte vill ta sig an denna roll, utan som vill fortsätta arbeta med andra arbetsuppgifter och vara mer generalister.
För framtida forskning inom undervisning i informationssökning vore det in-tressant att bredda forskningsfältet genom andra infallsvinklar och teorier. De re-toriska slutsatserna från partesläran är dock något jag inte sett i liknade undersök-ningar och en vidare studie som i större mån anammar det eller andra retoriska aspekter kan nog bidra med intressanta resultat.
En undersökning som omfattar fler bibliotek samt studenternas perspektiv skulle också kunna ge värdefulla resultat. Till exempel skulle framtida studier kunna knyta an tydligare till studenternas kursmål eller undersöka utvärderingar. På grund av prioriteringar och att många av studenterna under observationerna läste olika ämnen var detta inte möjligt i denna studie. En undersökning som stu-derar detta närmre kan bidra med intressanta resultat då det är ett perspektiv som inte alltid framgår i den tidigare forskningen.
Till sist vill jag framföra ett förslag på vidare forskning med syfte att ta fram en övergripande biblioteksdidaktik för undervisning i informationssökning. Detta skulle vara behjälpligt för yrkesverksamma och andra som intresserar sig för fun-gerande faktorer i undervisningen. Denna uppsats kan möjligen vara till hjälp för en sådan undersökning, då den utgått både från mer generell litteratur om funge-rande didaktik och fört fram tankar från forskare inom biblioteks- och informat-ionsvetenskap samt yrkesverksamma bibliotekarier. Vidare har uppsatsens resultat visat hur undervisningen på ett av Sveriges största akademiska bibliotek såg ut och, som framgår av diskussionen om värdefulla insikter, även lyft fram några tänkbara utvecklingsmöjligheter.