Under observationerna användes olika undervisningsformer, exempelvis föreläs-ningar, workshops och handledningar. Dessa genomfördes ofta med hjälp av Po-werPoint samt genom att spegla webbläsaren på projektorn för att visa olika data-baser och deras funktioner. Under observation femton och sexton användes en form av fjärrstyrning av alla datorerna i datorsalen för att studenterna skulle se det som gicks igenom på datorerna de hade framför sig.209
Sexton av de tjugofem observationerna var föreläsningar. Fyra av dessa var biblioteksintroduktioner under studenternas första terminer och tenderade överlag att vara mer renodlade föreläsningar, dvs. utan andra observerade undervisnings-former. Viss pragmatisk tanke kunde urskiljas i dessa då studenterna engagerades i undervisningen genom att informanterna ofta ställde frågor. Det sociokulturella perspektivet blev också märkbart då det på observation tio (BGÅ) och arton (DJE), fanns moment bestående av diskussionsövningar. En övning under obser-vation arton var att studenterna fick diskutera två och två om hur de kunde söka fram information till frågeställningen: ”Lönar det sig för företagen att satsa på hållbara distributionskedjor och miljövänliga textilier”. Senare under tillfället fö-rekom även en övning där studenterna två och två skulle diskutera några påståen-den och vilka av dem som krävde referenser.210
De övriga tolv föreläsningarna var inte renodlade föreläsningar utan präglades mer av pragmatism då studenterna hade tid för egna sökningar i de databaser som gicks igenom. Majoriteten av dessa tillfällen var på kurser senare än termin ett. Tillvägagångssätten under dessa observationstillfällen bestod övervägande av två delar där den första halvan var en genomgång av databaser och sökstrategier och den andra halvan innefattade egen söktid i databaserna. Studenterna kunde ge-nomföra sökningar för sina examensarbeten eller andra akademiska arbeten de arbetade med. Ibland kunde de två delarna upprepas flera gånger under undervis-ningstillfällen, då med kortare genomgångar och söktid. På detta sätt fick studen-terna pröva på flera databaser. Tiden för att testa databaserna var under dessa till-fällen ofta femton minuter eller kortare.211
Det sociokulturella perspektivet framkom i viss mån under dessa föreläsning-ar i form av diskussionsövningföreläsning-arna på observation sexton och tjugotre. Diskuss-ionsövningen på observation sexton bestod av att teologistudenterna tilldelades frågor vilka de två och två skulle söka fram information om. Dessa frågor
209 Observation 5; Observation 7–11; Observation 13–14; Observation 16; Observation 18; Observation 20– 25.
210 Observation 5; Observation 9–10; Observation 18.
behandlade bland annat informationskompetens, ”Open access”212, referenshante-ring och plagiereferenshante-ring. Efter en stund frågade Chris vad studenterna kommit fram till och var de fann informationen. Sökningarna i grupp skedde också tidigare under tillfället då studenterna, som tidigare nämnt, i sina basgrupper genomförde in-formationssökningar för sin gruppuppgift, bestående av en promemoria de skulle skriva om olika samfund de skulle besöka. Diskussionsövningen var något an-norlunda på observation tjugotre. På den övningen skulle studenterna två och två diskutera hur god referenshanteringen var för en sekundär källa genom att jämföra den med originalkällan.213
Fyra av de observerade undervisningstillfällena bestod av workshops. Vissa delar i dessa var mer föreläsningar. I anknytning till pragmatism bestod en över-vägande del av tiden av egen söktid där studenterna sökte information för sina uppsatser. Med det sociokulturella perspektivet i åtanke förde bibliotekarierna ofta en aktiv dialog med studenterna under söktiden och visade ett engagemang för studenternas valda ämnen för att kunna hjälpa dem med deras informationsbehov.
På observation tolv och nitton var endast två studenter närvarande, vilket bi-drog till att bibliotekariernas engagemang och vilja att hjälpa studenterna blev ännu mer uppenbar. Bibliotekarierna kunde ofta ha korta extra genomgångar om det studenterna frågade om. Ett ytterligare exempel på denna anpassning är att Kim, efter förfrågan av de två närvarande studenterna, hade en rundtur i biblio-teket där hen däribland visade hyllan med litteratur om uppsatsskrivande.214
På workshoparna och föreläsningarna var det under vissa tillfällen flera dervisare, oftast två. Strukturen under dessa tillfällen innebar ofta att de olika un-dervisarna varierade och höll i olika delar av genomgången samt att båda två gick runt och hjälpte studenterna under den egna söktiden. Ett undantag från denna struktur var observation sju och åtta där det var fyra bibliotekarier närvarande. Två höll i genomgången medan de övriga två satt bredvid och observerade. Under den egna söktiden hjälpte dock alla fyra till.215
Fem observationer var handledningar och deras upplägg utgjordes i stort av att kortare genomgångar av databaser blandades med sökstrategier. På observation ett, tre och sjutton baserades handledningarna på vad användarna innan handled-ningen hade meddelat bibliotekarierna om sina ämnesval, frågeställningar, vad de ville ha hjälp med, tidigare sökningar, vilken uppgift de arbetade med samt vilka databaser de var intresserade av. Utefter detta gjorde bibliotekarierna
exempel-212 Med Open access (OA) menas att forskningsresultatet blir fritt tillgängligt på internet så andra forskare och personer kan ta del av det. Grundtanken är att åtkomsten ska vara gratis samtidigt som forskarna behåller sin upphovsrätt. För mer information se: https://ub.uu.se/publicera/open-access/ [2019-11-10].
213 Observation 16; Observation 23.
214 Observation 6; Observation 12; Observation 15; Observation 19.
215 Observation 5; Observation 7–10; Observation 12; Observation 15–16: Observation 21 (skulle varit två, en av undervisarna var dock sjuk); Observation 22, Observation 24–25.
sökningar inför handledningen. På observation två och fyra hade bibliotekarierna inte fått så mycket information i förväg.216
Handledningarna anknyter till det sociokulturella perspektivet då det övergri-pande upplägget innebar att bibliotekarierna förde en aktiv dialog med användar-na, ofta om ämnesval, informationsbehov och vilket stadium av skrivandet använ-darna befann sig i. Utefter dialogen och det använanvän-darna tidigare och under till-fället sagt att de ville ha hjälp med, gick bibliotekarierna igenom relevanta databa-ser, deras funktioner och sökstrategier i koppling till ämnesvalet och uppgiften. De visade också exempelsökningarna de gjort i förväg och gjorde ytterligare sök-ningar under tillfällets gång för att hjälpa användarna.217
I de handledningarna där användarna var fler än en person, uppmärksammade jag att de ofta förde en dialog med varandra om vad som vore relevant för deras uppgifter.218
Ett undantag för det generella upplägget var en handledning på medicinska biblioteket där bibliotekarien Isa Holm poängterade att det i större mån rörde sig om ett sökuppdrag. Användarna var anställda av Region Uppsala och hade tidi-gare framfört att de ville att bibliotekarien skulle ta fram artiklar inom ett visst medicinskt område de studerade. Detta märktes i undervisningssituationen då det i högre grad än på andra handledningar genomfördes informationssökningar av bibliotekarien med syftet att finna vetenskapligt material som var relevant för an-vändarna. Handledningen bestod till övervägande del av att användarna tittade på Isas informationssökningar och sa till om de såg något resultat och artiklar som var av intresse. I slutet av handledningen skrev Isa ut de artiklarna.219
Tillvägagångssätt
Under observationerna kunde jag, i koppling till Dewey, urskilja olika tillväga-gångssätt för att anpassa undervisningen till användarna. Exempelvis genom att bibliotekarierna angav olika exempel kopplade till studenternas ämne, vardag och yrke, vilket framkom under rubriken ”Struktur” under den tidigare empiridelen ”Vad?”. Anpassningen skedde även genom olika metoder med en pragmatisk koppling, bland annat genom användning av quiz. För att exemplifiera så bestod en quiz under observation tretton av vad studenterna kände till om olika sökstrate-gier som booleska operatorer och vad peer review är. När studenterna genomförde övningar vid detta undervisningstillfälle klistrade Björk in svaren i PowerPointen, och anpassade undervisningen utifrån dem. I quiz, som observerades under
216 Observation 1–4; Observation 17.
217 Observation 1–4; Observation 17.
218 Observation 1; Observation 3.
observation tjugo, tillfrågades studenterna vilka söktjänster och databaser de tidi-gare använt i syfte att kunna ge omedelbar anpassning av undervisningen.220
Ett ytterligare exempel på quiz var under observation tjugofyra, då studenter-na fick svara på frågor om hur och varför de ska referera samt frågor om hur det går att avgöra vad som är upphovsrättsligt skyddat material. Quizen inkluderade även frågor om vad Open access och ”Creative Commons”221 är. En annan quiz förekom på observation tjugotre där studenterna skulle ange för- och nackdelar med olika typer av källor som tidningsartiklar, muntliga källor och vetenskapliga artiklar. En intressant detalj i metodiken var att bibliotekarierna hade anslutit qui-zen till projektorn och i realtid kunde se vad studenterna svarade.222
Vid två observationstillfällen anpassades undervisningen genom att studenter-na på förfrågan fick rundturer i biblioteken. Framförallt ville studenterstudenter-na veta var det gick att finna litteratur om uppsatsskrivande. På rundturen gick bibliotekarier-na igenom hur man hittar i biblioteket, kort om klassifikationssystemet samt vi-sade bibliotekets uppsatshylla.223
Andra tillvägagångssätt var att dela ut papper med övningar eller information som användarna kunde läsa under och efter undervisningen. Under observation tolv och nitton delades papper ut där studenterna skulle fundera över nyckel- och ämnesord. Bibliotekarierna återkopplade sedan genom att ta upp dessa i en ge-nomgång eller individuellt diskutera med studenterna vad de kommit fram till. Detta visar på ett sociokulturellt perspektiv. Det förekom även diskussionsövning-ar i pdiskussionsövning-ar, till exempel under observation tjugotre där studenterna fick ett papper med originaltexter och texter som skrivits om dem. De skulle sedan avgöra huruvida sekundärkällorna var plagiat av primärkällornarna eller inte och i vilken omfattning det var för likt eller inte.224
Ett mer ovanligt tillvägagångssätt var en examinerande uppgift under obser-vation tio. Av alla tjugofem obserobser-vationer var det, utifrån vad jag såg, bara den observationen och observation arton som hade en examinerande uppgift. Uppgif-ten bestod av att studenterna skulle nämna tre faktorer som avgör en källas trovär-dighet. Studenternas kurslärare var närvarande vid tillfället och bad studenterna att ange sitt personnummer på papperna, vilket tyder på att denna examinations-uppgift togs på allvar. Examinationsexaminations-uppgiften på observation arton var något an-norlunda. Den bestod av ett test som studenterna skulle göra på Studentportalen efter undervisningstillfället.225
220 Observation 7–8, Observation 13–14, Observation 20, Observation 24.
221 Creative Commons är en ideell organisation som ämnar att hjälpa dem som vill dela sina verk genom att erbjuda ett system av licenser. Dessa licenser beskriver i vilken grad verket får delas. För mer information se:
http://www.creativecommons.se/ [2019-11-10].
222 Observation 23–24.
223 Observation 4; Observation 19.
224 Observation 10; Observation 12–13; Observation 15; Observation 22–24.
Det delades också ut fysiska papper som studenterna skulle läsa under och ef-ter undervisningstillfället. Ett exempel på detta var under observation sjutton, där Jessie delade ut ett informationsblad till studenten, utarbetat av Region Östergöt-land, om databasen Cochrane och hur den fungerade. Med hjälp av informations-bladet kunde studenten läsa på om databasen efter tillfället. På liknande sätt de-lade bibliotekarierna ut broschyrer med sökstrategier under workshoparna på ob-servation tolv och nitton.226
Filmer var ett annat tillvägagångssätt som användes i syfte att studenterna skulle ta till sig av information även i efterhand. Detta tillvägagångssätt användes emellertid endast av en bibliotekarie, Jessie på BL. Under observation sjutton vi-sade hen två videoklipp om databasen Cochrane. Klippen var på engelska och det talades snabbt i klippen. Jessie stoppade klippen titt som tätt och förklarade det som sades vilket medförde att det blev enklare att hänga med. 227
Övriga tillvägagångssätt var att bibliotekarierna aktivt, både under genom-gångarna och den egna söktiden, svarade och ställde frågor. Specifika exempel på sådana frågor var kontrollfrågor under genomgångarna för att se om studenterna hängde med eller frågor om studenterna hade några funderingar om det som gåtts igenom. Några tillfällen avslutades med en fråga om studenterna hade några sista frågor eller funderingar.228 Andra exempel på frågor var i form av olika påståenden som studenterna fick bemöta.229
Temat på frågorna kunde variera men många gånger berörde de vilket ämne studenterna valt för sin uppsats, ämnesord, hur långt studenterna kommit med sin informationssökning samt om olika databaser och deras funktioner. Under ge-nomgångarna var frågorna mer generella medan de under den egna söktiden ofta var individuella och ställdes när bibliotekarierna gick runt och hjälpte användar-na.230
En viktig aspekt när det ställs frågor är att det ges tillräckligt med tid för att frågorna ska hinna besvaras.231 Överlag fungerade detta väl under tillfällena och bibliotekarierna var måna om att svara på frågor. Vid ett fåtal tillfällen kunde vän-tetiden när frågor ställdes till studenterna vara något kort och sluta med att biblio-tekarierna svarade på frågorna själva.232 Avvägningen av hur lång väntetiden ska vara kan diskuteras men, som framförts i den tidigare forskningen är det lämpligt att försöka ge studenterna så pass god tid att de hinner svara på frågorna.
226 Observation 12; Observation 17; Observation 19.
227 Observation 11; Observation 17.
228 Observation 4; Observation 6–9; Observation 19.
229 Observation 1-25.
230 Observation 1-25.
231 Blanchett, Webb & Powis (2012), s. 85–86; Crane (2017), s. 42.
Talekonst och återkoppling
Språk- och stilnivå
Angående språket och stilnivån under undervisningstillfällena, elocutio i parteslä-ran, var språket relativt ledig och inte så komplicerat. Överlag var de undervi-sande bibliotekarierna måna om att användarna skulle förstå det som gicks ige-nom, framförallt genom att ställa frågor till studenterna, svara på frågor och för-söka vara tillgängliga.233
Under observation arton på Ekonomikum frågade Elliot studenterna vid en genomgång av olika databaser om de förstod vad hen menade, så att hen inte hade talat för mycket ”biblioteksspråk”.234
Utöver detta, påvisade Elliot tecken på elocutio under observation sex genom att hen frågade om alla studenter talade svenska. Då en student inte talade svenska valde Elliot att hålla genomgången på engelska. Vid den egna söktiden anpassade sig Elliot utifrån det språk studenterna hen hjälpte kunde.235
Förutom dessa praktiska exempel uppvisades allmänt en god och vänlig ton hos undervisarna. Även artighetsfraser förekom, särskilt vid tillfällenas början, då studenterna ofta hälsades välkomna, eller när tillfällena avslutades, då många bib-liotekarier tackade för sig.236 Ett annat exempel är att Jean Johansson önskade stu-denter en trevlig lunch. Vissa bibliotekarier önskade uppsatsskrivande stustu-denter lycka till med uppsatsen.237
En lämplig strategi, som framförs i elocutio, för att talet ska bli lyckat är att ha en tydlig början och ett tydligt avslut. Under majoriteten av de observerade till-fällena fanns en tydlig början, exempelvis i form av att informanterna vid under-visningens inledning ofta presenterade sig själva och informerade om tillfällets upplägg.238
Handledningarna skiljde sig från övriga tillfällen. De började ofta med att bib-liotekarien frågade vilket ämne studenten eller användarna hade valt för sin upp-gift och vilka databaser de tidigare sökt i samt hur de sökt. I observation sjutton började Jessie att utgå från de önskemål studenten angivit tidigare i deras mailkor-respondens.239
Angående avslut så bestod tillvägagångssätten ofta av att bibliotekarierna tyd-ligt markerade avslutet genom att tacka för sig, ge råd om att gå in på bibliotekets hemsida, boka handledning (”boka bibliotekarie”), lämna sina kontaktuppgifter
233 Observation 1–25.
234 Observation 18.
235 Observation 18.
236 Observation 1-25.
237 Observation 8; Observation 23–24; Observation 15; Observation 19.
238 Observation 1–25; Observation 13.
samt höra efter om studenterna hade några ytterligare frågor.240 Vid två tillfällen på BL samt samtliga tillfällen på CK avslutades tillfället med att studenterna uppmanades att, eller under tillfället fick, genomföra en utvärdering.241 Under ob-servation tio, BGÅ, fick studenterna genomföra en obligatorisk uppgift kopplad till undervisningstillfället som även kursläraren var med på.242 På tre av de fem tillfällena informerade bibliotekarierna om BGÅ:s öppettider samt kontaktuppgif-ter.243 Förutom detta gavs sammanfattningar i slutet av observation tretton, sju och åtta.
Andra språkliga strategier som användes var att under ett flertal tillfällen utgå från frågor, antingen genom att det stod i PowerPoint-presentationen eller att bib-liotekarien framförde det som en fråga. Några exempel:
”Var söker jag [&] Hur söker jag?”244
”Varför inte bara googla?”.245
”Varför är det viktigt att söka information”246
”Vad är en vetenskaplig artikel”247, ” ”Vad vill jag hitta?”248,
”Vetenskaplighet? Men rapporter då?”249.
Det användes även konkreta påståenden kopplade till studenternas ämneskontext. Under observation arton, på Ekonomikums bibliotek, lade Elliot fram, som tidi-gare nämnt, frågan ”Lönar det sig för företagen att satsa på hållbara distributions-kedjor och miljövänliga textilier?”.250 Företagsekonomistudenterna fick med detta påstående som grund diskutera två och två om var det går att söka samt vilka sökord som kan användas för att finna svaret.251 Ett annat exempel var på obser-vation nitton, på CK, där Kim använde ” Hur kan regeringens nej till surrogatmo-derskap studeras utifrån ett genusperspektiv?” som exempel i sin sökning när hen visade studenterna databaser kopplade till genusvetenskap.252
240 Observation 1–25.
241 Observation 12–16; Observation 19; Observation 21.
242 Observation 10. 243 Observation 22–24. 244 Observation 18. 245 Observation 18. 246 Observation 9. 247 Observation 5. 248 Observation 25.
249 Observation 10; Observation 22; Observation 24.
250 Observation 18.
251 Observation 18.
En annan strategi i elocutio är levande beskrivningar. Detta var något som fö-rekom mer sällan under observationerna. Det kunde dock urskiljas under obser-vation elva, då Jessie tog upp ett exempel från sin vardag i samband med sin ge-nomgång av sökstrategier. Exemplet var att en nära släkting till henom sökt på Google, Jessie frågade om denne hört om frassökning, varefter släktingen ”um-made” till svar.253
Memorering
Under detta steg av partesläran fann jag inte mycket under observationerna. Det jag kunde se var att bibliotekarierna överlag verkade vara pålästa och hade lärt sig undervisningsinnehållet utantill. I ett fåtal fall fanns det tecken som eventuellt kunde tyda på att innehållet inte hade memorerats helt. Till exempel kunde kroppsspråk och talteknik under vissa tillfällen bidra till ett osäkert intryck, exem-pelvis genom ett nervöst kroppsspråk eller hackigt tonläge. Det kan även ha varit tecken på allmän nervositet.254
Under vissa tillfällen berättade bibliotekarierna att de inte hade hunnit förbe-reda sig väl. Detta var inte helt uppenbart vid de tillfällena och det framstod som att de visste vad de talade om förutom vid ett tillfälle. Då påtalade bibliotekarien att hen varit sjuk och därför inte hunnit förbereda sig så mycket innan. Under några tillfällen kunde det tittas ner i papperna. Generellt riktades ögonkontakten vid många tillfällen mot projektorskärmen och PowerPoint-presentationen.255
Detta kan tyda på att utantillinlärningen till viss del var bristfällig, men det kan också ha berott på nervositet eller vara något som gjordes omedvetet.256
Genomförandet
Vid genomförandet av undervisningen, actio i partesläran, kunde olika aspekter identifieras rörande kroppsspråk, ögonkontakt, talteknik och tillgänglighet. Gäl-lande kroppsspråk var det fråga om handrörelser. Vid de tillfällen då undervis-ningsformen var mer av en föreläsning samt genomgång med PowerPoint kunde några specifika aspekter angående kroppsspråk identifieras. Exempelvis pekades det titt som tätt mot projektorskärmen och PowerPoint-presentationen. Andra aspekter som förekom mer sällan var att händerna var i fickan eller bakom ryg-gen.257
Överlag blev kroppsspråket till viss del begränsat då bibliotekarierna vid sina genomgångar många gånger gick igenom och illustrerade hur olika databaser
fun-253 Observation 11.
254 Observation 1–25.
255 Observation 1–25.
256 Observation 1–25.
gerade, vilket bidrog till att de blev låsta till katedern och datorn som var där. Li-kaså på handledningarna satt bibliotekarierna med en dator framför sig. Under