Inskränkningar i upphovsrättslagen i allmänhet

Syftet med upphovsrätten är att skydda upphovsmännens behov av att kunna bestämma över hur deras verk utnyttjas ekonomiskt och förhindra att dessa utsätts för kränkande behandling. Det innebär att de har rättigheter av både ekonomisk och ideell karaktär.¹⁰⁶ Det har i princip ansetts korrekt att alla ekonomiskt angelägna former för utnyttjande av det upphovsrättsskyddade verket hör till upphovsmannens ensamrätt, vilket för exempelvis mångfaldiganderätten betyder att även ett enda framställt exemplar omfattas, oavsett i vilket syfte det framställts.¹⁰⁷

På motstående sida av upphovsmännen står det allmänna, som vill ta del av de upphovsrättsskyddade verken. En orubblig ensamrätt skulle innebära stora praktiska problem och omöjliggöra ett fungerande informationssamhälle, varför ett kapitel av inskränkningar har tagits in i upphovsrättslagen.¹⁰⁸ Syftet med inskränkningarna är att under ordnade former ge allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddade verk. Inskränkningarna avser endast upphovsmannens ekonomiska rätt, således förfoganderätten. Den ideella rätten skall alltid respekteras.¹⁰⁹

Inskränkningarna kan få olika karaktär beroende på vilket som är dess syfte. Den frihet som inskränkningen ger bygger på olika saker från fall till fall. Det kan röra sig om vad som skall mångfaldigas, vilket resultat som nås genom mångfaldigandet eller vilket ändamålet bakom visningen eller spridningen är.¹¹⁰

Inskränkningarna gäller främst offentliggjorda verk, det vill säga verk som tillgängliggjorts för allmänheten genom exempelvis utgivning med upphovsmannens samtycke.

Tre sorters regler inskränker ensamrätten:

Så kallade rena inskränkningar som medger fri användning utan upphovsmannens samtycke, till exempel rätten att framställa en eller ett fåtal kopior för privat bruk. Se 12 § URL. Hit hör också rätten att återge konstverk i 20 § 2 st. och 23 § 1 st. 1 p. URL, rätten att avbilda konstverk och byggnader i stadsbilden i 24 § URL, rätten som tillkommer vissa arkiv och bibliotek att mångfaldiga verk i 16 § URL och viss rätt att framställa audiovisuella verk.¹¹¹

Tvångslicenser som innebär att medan samtycke från upphovsmannen inte krävs, någon form av ersättning till denne skall utgå. Det kan röra sig om rätten att använda upphovsrättskyddade verk i undervisningsändamål, eller rätten att framföra och använda ljudupptagningar i radio- och televisionssändningar. Se här 18, 26 a och 47 §§ URL.

106 Olsson, Rosén, Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar, 2016, s. 128

107 NJA II 1961 s. 114.

108 Se 2 kap. URL som handlar om inskränkningar i upphovsrättslagen.

109 Olsson, Rosén, Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar, 2016, s. 133

110 Nordell, Jonas, Rätten till det visuella, s. 205

111 a.a., s. 205

32

Slutligen avtalslicenser, som innebär att en upphovsrättsorganisation mot ersättning kan ingå avtal om nyttjande av verket. Det skall således röra sig om ett avtal mellan utnyttjaren och en organisation som företräder en större grupp svenska upphovsmän på området. I praktiken innebär det att en från det allmänna mer eller mindre fristående organisation som har vissa kvalifikationer och företräder upphovsmän ges ett lagstadgat tillstånd att ta hand om den praktiska behandlingen av ett i lagen särskilt angivet ekonomiskt utnyttjande.¹¹² Se till exempel 42 c § URL om avtalslicens för undervisningsverksamhet där avtalsparter kan vara exempelvis högskolor och universitet.

Inskränkningarna som återfinns i lagen är generellt sett allomfattande när det gäller vilken kategori verket tillhör eller vilken verkssort det rör sig om. Särskilda överväganden har emellertid gjorts beträffande inskränkningen i rätten till just bilder. Vissa av undantagen gäller bildkonst i inskränkt mening, exempelvis 12 § 3 st. 2 som handlar om skulpturer.¹¹³

I och med införlivandet av Infosoc-direktivet med svensk rätt hamnade frågan om inskränkningar i centrum inom Europeiska gemenskapen. Syftet med den gemensamma marknaden var att den skulle vara just gemensam, således skulle det inte vara tillåtet att inskränkningarna i de nationella upphovsrättslagstiftningarna skiljde sig för mycket åt i olika medlemsstater. Av den anledningen innehåller art. 5 i Infosoc-direktivet en ”sluten” lista över inskränkningar som är tillåtna.¹¹⁴

Samtidigt som införlivandet med direktivet med svensk rätt gjordes gick man igenom reglerna i den svenska upphovsrättslagens andra kapitel och gjorde ett stort antal ändringar, varav den mest betydelsefulla var att bestämmelserna om avtalslicenser flyttades från inskränkningskapitlet till eget kapitel, vid namn 3 a.¹¹⁵

De inskränkningar som upptas i lagens andra kapitel är relativt omfattande, särskilt i förhållande till den generella bestämmelsen i 11 § URL. Däri sägs att inga inskränkningar får göras i strid med 3 § URL, som i sin tur säger att för det fall exemplar av ett verk framställs eller tillgängliggörs för allmänheten skall upphovsmannen anges i motiverad omfattning och i enlighet med god sed,¹¹⁶ samt att verket inte får ändras mer än nödvändigt för användningen eller att det kränker upphovsmannen på något sätt.¹¹⁷

Reglerna kring inskränkningsparagraferna i de ekonomiska upphovsrättigheterna har ändrats många gånger, men de har varit utformade på ungefär samma sätt sedan dess ursprungliga lydelse i upphovsrättslagen. Behovet av ändringar har främst gjort sig påmint i samband med utveckling

112 Nordell, Jonas, Rätten till det visuella, s. 343

113 a.a., s. 207

114 Olsson, Rosén, Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar, 2016, s. 128

115 a.a., s. 129

116 Se 3 § 1 st. URL.

117 Se 3 § 2 st. URL.

33

av ny teknik eller föranletts genom införlivande av olika internationella direktiv med den svenska lagen.¹¹⁸

Den huvudsakliga utformningen på upphovsrättslagens andra kapitel kom till genom lagen om ändring i upphovsrättslagen.¹¹⁹ Samtidigt med lagändringen införde man ett antal nya inskränkningsbestämmelser och en omformulering till ett modernare språk, tillsammans med nya rubriker som skulle göra lagen mer lätt att läsa.¹²⁰ Vidare gjordes år 2000 en ändring i reglerna rörande upphovsrätt till allmänna handlingar¹²¹ i samband med en tvist som handlade om skrifter tillhörande Scientologikyrkan.¹²²

Bestämmelserna om inskränkningar skall tolkas snävt, vilket innebär att svängrummet vid tillämpning blir mindre och att de skall tillämpas enbart när det inte råder otydlighet kring dess innebörd. Särskilt i lagens förarbeten har upprepade gånger framhävts att upphovsrättsliga ensamrättigheter utgör förmögenhetstillgångar och att återhållsamhet skall beaktas både vid införandet som vid tolkningen av inskränkningar i ensamrättigheterna.¹²³ De inskränkningar som har tagits in i upphovsrättslagens andra kapitel är genomarbetade och detaljerade, vilket innebär att om inskränkningarna inte är tillämpliga finns inga vidare undantag. Då gäller rättighetshavarens ensamrätt.¹²⁴

Upphovsrättslagens andra kapitel inleds med en generell inskränkningsbestämmelse i 11 §, som helt kort säger att den ensamrätt som tillkommer upphovsmannen enligt 2 § URL begränsas genom de inskränkningar i ensamrätten som listas i upphovsrättslagens andra kapitel, som fick sin nuvarande lydelse genom lag 1993¹²⁵ och innehåller bestämmelser som är gemensamma för alla inskränkningsbestämmelser i upphovsrättslagens andra kapitel. 11 § 1 st. URL säger att de allmänna rättigheterna enligt 3 § URL alltid skall tas i beaktning vid utnyttjanden med stöd av en inskränkningsbestämmelse. 11 § 2 st. URL innehåller regler om vissa rättigheter av ideell karaktär som också skall tas i beaktning vid sådana utnyttjanden.¹²⁶

5.1.1 Tillämpningen av inskränkningar

118 a.a., s. 129

119 Prop. 1993/94:49, se lagen (1993:1007) om ändring i upphovsrättslagen.

120 a.a., s. 129

121 Se 9, 26 och 26 a §§ URL.

122 Se RÅ 1998 ref. 42. Den så kallade Scientologbibeln hade lämnats in till riksdagens kammarkansli, Justitiedepartementet, Justitiekanslern och den administrativa delen av Stockholms tingsrätt. Som följer av offentlighetsprincipen innebar det att skriften skulle betraktas som en allmän handling i enlighet med TF:s regler och kunde lämnas ut till enskilda som krävde det. Scientologkyrkan framhöll att skriften skulle anses omfattad av sekretess. Regeringsrätten tyckte dock annorlunda och ansåg att offentlighetsprincipen vägde tyngre, vilket innebar att skriften skulle lämnas ut på begäran.

123 Prop. 1992/93:214 s. 41 ff., prop. 2004/05:110 s. 83 f.

124 Olsson, Rosén, Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar, 2016, s. 130

125 SFS 1993:1007

126 a.a., s. 132 - 133

34

Tillämpningen av inskränkningar kan i mångt och mycket begränsas genom avtal, exempelvis när man hyr en DVD-film och i samband med det ingår ett hyresavtal där man förbinder sig att inte göra en kopia av skivan för privat bruk. Däremot kan inte tredje mans rätt att utnyttja inskränkningsbestämmelserna upphävas ensidigt från upphovsmannens sida.¹²⁷ För det krävs istället ett uttryckligt förbehåll. Som exempel kan tas den inskrivning om förbud mot fotokopiering som finns i vissa böcker, och som ändå inte hindrar bokens ägare från att göra kopior av bokens sidor med stöd av 12 § URL¹²⁸, om inte förbehållet har varit ett direkt villkor vid tillfället då boken köptes.¹²⁹

Sedermera avseende tillämpningen av inskränkningar kan sägas att bestämmelserna i upphovsrättslagens andra kapitel gäller upphovsmannens rättigheter enbart. Dock är inskränkningarna som ett resultat av det stora antalet hänvisningar till vissa av dessa regler i femte kapitlet i viss utsträckning tillämpliga även för innehavarna av de så kallade närstående rättigheterna.¹³⁰

5.1.2 Tolkningen av inskränkningar

”Eftersom grunden i systemet är ensamrättigheter som utgör förmögenhetstillgångar för varje enskild rättighetsinnehavare skall restriktivitet råda vid införande och tolkning av inskränkningar i ensamrättigheterna.”¹³¹

Så står det i regeringens proposition 2004/05:110 med titeln Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG, som låg till grund för införlivandet av Infosoc-direktivet med den svenska lagen. Domstolarna möjlighet att genom tolkning bestämma om inskränkningar i ensamrättigheterna har kommenterats av Högsta domstolen i flera avgöranden. I det så kallade ”Demonstrationsmålet”¹³² hade en butik som sålde TV- och radioapparater demonstrerat apparaternas ljudåtergivning för kunderna genom att spela korta musikstycken och således tillgängliggöra de musikaliska verken för allmänheten. Det ansågs innebära intrång i upphovsmännens ensamrättigheter och butiken ålades att till upphovsmannen betala skälig ekonomisk ersättning. Ett annat exempel är det så kallade ”Manifestmålet”¹³³ som gällde fråga om ansvarsbegränsning till förmån för motstående yttrandefrihetsintresse. Där hade

127 a.a., s. 131

128 Enligt 12 § 1 st. URL är det tillåtet att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk. När verket är litterärt i skriftlig form gäller att exemplarframställningen endast får avse begränsade delar, också för privat bruk.

129 Se NJA 1939 s. 592, där ett förbehåll om utlåning av en bok inte ansågs giltigt när förbehållet inte gjorts till villkor. Se också Olsson, Rosén, Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar, 2016, s. 131 f.

130 a.a., s. 132

131 Prop. 2004/05:110 s. 83

132 NJA 1986 s. 702. ”Tillgängliggörande för allmänheten” jfr. 2 § URL.

133 NJA 1985 s. 893. Jfr. 53 § 1 st. URL som säger att den som beträffande ett litterärt verk vidtar åtgärder som innebär intrång i verket döms, om uppsåts- eller oaktsamhetskravet är uppfyllt, till böter eller fängelse.

35

ett intrång i en författares upphovsrätt skett genom att en tidningsredaktion hade intagit ett manifest i sin dagstidning, utan att ha inhämtat författarens medgivande. Ett tredje exempel är målet ”Uppsala stadshus”¹³⁴ som återges i samband med 3 och 26 c §§ URL. Situationen gällde fråga om ägaren av en byggnad har rätt att använda sig av kopior av originalritningar på byggnaden för att göra nya ritningar i syfte att ändra byggnaden, utan att inhämta arkitekten till originalritningarnas tillstånd. Det rådde också oklarhet huruvida skyldighet att ange arkitektens namn på de nya ritningarna förelåg.¹³⁵

Här skall också påminnas om kommentaren till 11 § URL, som handlar om Högsta domstolens anvisningar för tolkning av inskränkningar i allmänhet, där Högsta domstolen i sitt avgörande understryker att domstolarnas utrymme att tolka in andra begränsningar av ensamrätter än de i lagen införda är ”synnerligen begränsat”.¹³⁶

Sverige är som medlemmar i Europeiska unionen bundna av unionsrätten. Det är av den anledningen intressant att uppmärksamma beaktandegrund (44) i Infosoc-direktivet, där det står att ”Sådana undantag och inskränkningar bör inte tillämpas på ett sådant sätt som inkräktar på rättsinnehavarens legitima intressen eller gör intrång i det normala utnyttjandet av dennes verk eller andra alster.” Det tydligaste uttrycket för denna återhållsamhet hittas i trestegsregeln i art.

5.5 i direktivet, där det står att ”De undantag och inskränkningar som föreskrivs i punkterna 1, 2, 3 och 4 får endast tillämpas i vissa särskilda fall som inte strider mot det normala utnyttjandet av verket eller annat alster och inte oskäligt inkräktar på rättsinnehavarens legitima intressen.” Som ovan nämnt har regeln, som är bindande, inte tagits in i svensk lag, men har uppmärksammats i hög grad vid utformningen av de olika inskränkningsbestämmelserna. Den spelar också en viktig roll för domstolarna när de har att bedöma den praktiska tillämpningen av de olika inskränkningsbestämmelserna och sedermera räckvidden av inskränkningarna i ljuset av art. 5.5 i direktivet. Regelns innebörd underströks senast i avgörandet i mål Ö 849-15 mellan Bildupphovsrätt i Sverige och Wikimedia Sverige.¹³⁷