Figur som schema- tiskt visar luftsys- temet. Grönt visar tilluft till utställn- ingssalarna, gult – tilluft till kontorsrummen, blått – auditoriet, rosa – wc-grupper Bild: AIX arkitekter
En 1600-talsbyggnad, en byggnad från stor- maktstiden – hur kan det fungera som muse- um? Moderna krav på installationer, tillgäng- lighet, värme, ljus, mörker, luftfuktighet, ska samsas med kulturhistoriska värden, unika, omistliga värden.
Jag har valt att titta närmare på installa- tionerna på Gustavianum; luft, värme, el. Hur fungerar det i Museum Gustavianum? Är det något vi kan lära av och ta med till Mälsåkers slott?
tekniska system
Mellan 1996-1997 genomfördes den senast stora ombyggnaden. Arkitekt Ove Hidemark anlitades för att anpassa byggnaden efter Mu- seum Gustavianums verksamhet.
Värme och varmvatten produceras via fjär- rvärme som tas in genom en kulvert till en undercentral i källaren. Uppvärmningen av byggnaden sker huvudsakligen via radiatorer med vattenburen värme. Det finns flera golvs- tående radiatorer från 1920-talet som jag tyck- er fungerar mycket bra i utseende och smälter
in i miljön, utan att göra större ingrepp. Luften tas in i rummen via öppna dörrar. Frånluften tas ut via ventiler i kanaler som giv- its ett undertryck. Ventilerna sitter i gavlarna på varje plan. Ett auditorium och kontorsrummen på bottenplan har ett eget till- och frånluftssys- tem. Från källarens fläktrum är kanaler dragna i ett schakt invid den norra gaveln till audito- riets gradänger. Frånluft tas via schaktet invid hissen upp på vinden där kanaler går under den anatomiska teaterns gradänger till fläktar på den oinredda södra vinden. Slutligen släpps frånluften ut via äldre skorstenar.
Den anatomiska teatern ventileras endast genom naturliga otätheter. Förstärkt frånluft tas också ut från wc-utrymmen och ut i befint- liga skorstenspipor. Viss tilluft tas in genom otätheter i fönsterspringor och de flesta fön- stren är öppningsbara.
Det finns ett mindre kylsystem som förser ett serverrum på den södra vinden med kyld luft. Även hissmaskinrummet på entréplanet har ett kylaggregat. Den inredda norra vinden och utställningssalarna ska nattetid kylas med
hjälp av ouppvärmd ytterluft som tas in i trap- phuset. Ventilationssystemet har värmebatteri i tilluften för att kunna värma kall luft som tas in i huset. Inkommande el kommer genom käl- larmurens östra sida och här sitter även elmä- taren. Vertikala schakt finns i anslutning till en utrymningstrappa. Horisontell eldragning är till stor del gjord i bjälklagen.
I utställningssalarna finns kanalisations-sys- tem på liggande moderna lättreglar som lagts mellan bjälkarna. Dessa nås från demonterbara frisbrädor i trägolvet. Montrar ska kunna få anslutningspunkter till kanalisationen genom att lokala hål borras.
Det finns en automatisk brandanläggning
pågår idag och jag vet inte ännu hur det kom- mer att påverka byggnaden och dess kulturhis- toriska värde.
Slutsats
Vissa byggnader får mig att känna rymden, volymerna, kompositionen, överraskningarna, doften. Jag älskar Gustavianum. En överdå- dighet och storhetsvansinne kan man också känna ibland som kittlar. Gustavianum har allt. Från början en ganska enkel byggnad i sig, men platsens magi och så anatomicum med dess ge- nialitet som tronar byggnaden ger mig nästan svindel.
Ove Hidemark har förstått detta. Han förstår också att byggnaden måste användas och vara tillgänglig. Han löser uppgiften på ett utmärkt sätt då han applicerar installationer utan att det märks av i det stora hela. Man går ändå ganska hårt fram, genomföringar i bjälk- lag och ytterväggar, men tar ändå hänsyn till och använder sig av befintliga förutsättningar. Ingenting som egentligen stör helheten. Gus- tavianum är en unik byggnad. Om man jäm- för Gustavianum med Mälsåker så tycker jag att Gustavianum har ett högre kulturhistoriskt värde, det är helt unikt, även om anatomicum är rekonstruerat på 50-talet.
Vi ska på motsvarande sätt tillåta oss att an- vända Mälsåkers slott och anpassa slottet efter dagens behov, vilket man har gjort under år- hundradena, för att byggnaden ska kunna leva vidare och njutas av i sin helhet.
Av Caroline Trolle
Källor:
Vårdprogram för Gustavianum, AIX Arkitekter för SFV, 2010
Gustavianum Redivivum, Carl R. Mörner, Uppsala, 1918
Olaus Rudbeck och anatomiska teatern i Gustavi- anum, Gunnar Nyström, Almqvist & Wiksell, Upp- sala, 1955
Wikipedia, Gustavianum Intervjuer:
Intervju med förvaltare Tobias Skelander, SFV, Upp- sala, 2016-01-27
Eldragning i golv, i frisbräda. Denna bild från Salsta slott, som har liknande lösning.
med larm kopplat till räddningstjänsten. An- läggningen bygger i huvudsak på rökdetek- torer. Den anatomiska teatern har ett s.k. sam- plingssystem, vilket bygger på analys av luften. Vindsutrymmet i basen till teatern är sprinklat med ett torrsystem som ska vattenfyllas av brandkåren invid utrymningstrappan på bot- tenvåningen. Många dörrar i brandcellsgrän- serna har magnetisk uppställning som stängs av vid brand.
framtiden
Uppsala Universitet har en av Europas största samlingar av europeisk konst. Man planerar att flytta en del av denna konst från Universitet- shuset och Uppsala slott till Gustavianum och göra den mer tillgänglig. Hur påverkar detta byggnaden? Högre säker-het naturligtvis, kli- matanpassningar och anpassningar av installa- tioner och högre brandkrav. Denna planering
1 Slott 2 Restaurang 3 Orangeri 4 Rekonstruerad barockträdgård 5 Logi 2 1 3 4 5
LEKA
LÄRA
ODLA
BO
ÄTA
Mälsåkers slott omnämns som en av barockens mest intressanta och vackra byggnader i Sve- rige. Slottet är en del av vårt nationella kultur- arv som ägs av svenska folket. Vår tanke är att öppna slottet för allmänheten, sommar som vinter, genom olika typer av pedagogiska verk- samheter. I framtiden är Mälsåker scenen för ett modernt slottsliv. Här kan man lära, leka, odla, äta och bo. Hela anläggningen och alla verksamheter präglas av några gemensamma grundprinciper.
tillgänglighet
Hela anläggningen ska vara tillgänglig fysiskt. De historiska lagren ska vara avläsbara och begripliga. Förståelsen för byggnadens histo- ria ska underlättas genom olika pedagogiska verksamheter. Dessa riktar sig främst till kul- tur- och trädgårdsturister, hantverksintresse- rade, barnfamiljer och lokalbefolkningen. lokal förankring
Lokala näringsidkare och organisationer en- gageras i de olika verksamheterna på Mäls- åkers slott, till exempel Mälsåkers vänner och Sörmlandsäpplet. Vi hoppas härigenom bidra till den lokala arbetsmarknaden och säkra an- läggningens långsiktighet.
kretsloppsekonomi
Restaurangen är startpunkt för verksamheten. Överskottet är tänkt att dels investeras i an- läggning av nya byggnader, som ska användas för vinstdrivna verksamheter: café och boende - dels finansiera den museala verksamheten och rekonstruktion av formträdgården. ekologisk hållbarhet
Alla verksamheter präglas av hänsyn till miljön och resurshushållningens principer. Råvarorna är lokalt producerade, ekologiskt odlade och ska användas av restaurang och kursverksamhet. Hantverk bedrivs på tradi- tionellt sätt med äldre tiders materialsnålhet och metoder.