och vem bodde här? vad åt man och hur laga-
des maten? vad kan vi lära av historien?
UTBILDNING 5 4 3 2 Ateljé 1-5 Föreläsning/ evenemang Pausrum Kontor Ateljé Kontor Biljetter Ev låsbara grindar vid fest Ny trappa med lyftbord Lyftbord för rullstolar Pausrum Pentry WC Kontor Mötes- rum Ramper Hiss UTBILDNING 1900-tal MUSEUM 1700-tal FEST 1600-tal
VÄSTRA BRUKAS ÖSTRA BETRAKTAS
BOTTENVÅNING Festsalen, plan tre i
östra delen, med re- konstruerat stucktak.
Terrassen med sina svängda trapplopp och balusterdockor i gjutjärn markerar husets mittaxel.
Kolonner med båg- öppning och det lju- sa trapphuset fram- häver byggnadens axialitet.
Västra delen har sto- ra skador från brand och synliga tidsskikt.
restaureringsprinciper
Byggnaden uppvisar flera historiska lager som i sig och tillsammans berättar mycket om slottets historia och åldrande. Östra och västra delen av slottet befinner sig i olika skick och skeden av rekonstruktion. Vi väljer därför att använda och hantera dem utifrån deras olika fysiska förutsättningar. På grund av rummens olika lager och spår krävs ingående undersökn- ing inför kommande restaureringar. Västra de- len kan brukas för fest, musei- och kursverk-
varsamhet
På grund av slottets delvis mycket ömtåliga karaktär har vi delat in byggnaden i tre zoner: östra och västra delen, våningsplanen och rum för rum. Slottets östra del tål inte verksamheter som hotar ytskikt och material som till stora delar är från 1680-talet och 1700-talets mitt. Den ska därför hanteras mycket varsamt och framför allt användas till museal verksamhet. Varje rum hanteras separat med utgångspunkt i de historiska skikt som påträffas.
4 3 Utställning 1-5 2 WC 5 Kapprum Ateljé Hiss Museum MUSEUM FEST Matsal Dans Matsal RWC Kapprum Salong Kök Salong Salong Personal- utrymme Hiss Salong TREDJE VÅNINGEN ANDRA VÅNINGEN 1680- och 1990-tal möts. Översta våningen i trapphuset med sitt tak från 1945. Ljusföringen utgör en av av byggnadens arkitektoniska kvaliteter. 90-talets byggnads- hytta har valt att redovisa ilagningar tydligt med omålad furu.
samhet medan östra endast betraktas. Ingrepp i byggnadens stomme undviks i möjligaste mån. För verksamheten nödvändiga installa- tioner som serveringskök och toaletter anläggs i västra delen. För att respektera rumsvolymer, rörelsemönster och ljusflöden placeras toa- letterna i den sydvästra flygelns hörnrum. I västra delen återmonteras snickerier, dörrblad och vävspända grisailletak på sina ursprungliga platser. Rummen ska bli användbara men inte förfinas för mycket. Ursprungliga stucktak ses
över och konsolideras liksom vissa ytskikt som vittnar om förändring och förfall. I östra delen vidareutvecklas redan påbörjade rekonstruk- tioner. För att skapa helhetsverkan, särskilt i festsalen, målas byggnadshyttans lagningar och ilusningar in och skrafferas. På sikt kan hela rumsinteriörer rekonstrueras. Kyrksalen på bottenvåningen bevaras i sin helhet och möble- ras till användbarhet med enkla och flyttbara bänkar. Jugendrummens valv och väggas lappas och lagas.
0 år
Restaurang Västra delen Logi Östra delen Utställning Formträdgård
5 år 10 år
Inventering VUP
Rivn café/byggbod Geoscanning
Byggnadshytta Event Kursverksamhet Mälsåkermuseum
gestaltningsprinciper
Ljusföring, rörelsemönster, interiört snickeri och måleri i slottsanläggningen vittnar fort- farande starkt om stormaktstidens och barock- ens estetiska ideal. Dessa ideal har bildat ut- gångspunkt för tillägg i form av nya byggnader i parken: restaurang, logibyggnad och orangeri, den rekonstruerade barockträdgården samt ut- ställningen. Denna utgörs av ”rum-i-rummen” eller utställningsboxar som installeras i västra delen på andra våningsplanet.
Under stormaktstiden syftade slottsanläg- gningen och dess miljöer till att väcka beun- dran och förundran – admiratio. Detta var ett reto-riskt grepp som inte var ett mål i sig utan ett medel att manifestera adelns makt och funktion i både samhället och världsalltet. Det var ett sätt att att påminna människorna om deras respektive positioner och dygder. Till hjälp hade man bilder, allegorier, metaforer och gåtor men också bedrägeriet och illusionen. För att synliggöra och förstärka dessa egenska- per väljer vi att ta fasta på illusionen och laby- rinten som utgångspunkt i gestaltningen av de nytillägg vi planerar på Mälsåker. Vi använder ett motiv från barocken, en så kallad quincunx - en tvärställd kvadrat inuti en större kvadrat. Denna återkommer i utställningsboxarna och i formträdgårdens boskéer.
fysisk tillgänglighet
För att komma in i slottet, nå hissen, uppleva bottenvåningens mittaxel och kunna komma ut på södersidans terrass med den slående ut- sikten över Mälaren finns flera hinder på vägen i form av trappsteg. Det löser vi genom ramper i form av ett nytt golv, som gestaltas så att det släpper från slottets väggar med en distans. Materialet är sten eller slipad, infärgad betong
och golvet får en ram av tjock skeppsplåt som även fungerar som bärande stomme för det nya golvskiktet. Under det ligger de gamla kalk- stensplattorna orörda och skyddade. Visuellt är det viktigt att ta ett helhetsgrepp om golvet, så att det inte splittrar arkitekturen, vilket vi tror några enskilda smalare ramper skulle göra. Av samma anledning är det viktigt att undvika lyftbord i den viktiga mittaxeln. Det skulle krä- vas tre lyftbord, vilket skulle vara orimligt med tanke på omfattande ingrepp i huset. För att nå kyrksalen, där evenemang och föreläsningar kommer att hållas, vill vi däremot installera ett lyftbord. Ytterligare ett lyftbord på terrassen be- hövs så att alla får tillgång till utsikten, själva crescendot av rörelsen längs bottenvåningens mittaxel.