bakgrund till det jag egentligen studerar. Det är arkitekturen och rummen som är i fokus och inte institutionen.
Vidstående matris visar de frågor jag belyser: Att studera konstmuseum utifrån några givna parametrar ger museibesöken en ny dimension då jag tvingats in i en medvetenhet kring aspek- ter jag kanske skulle gått miste om eller i bästa fall bara fått en känsla eller aning om.
Det finns inte utrymme att ta med de fyra analyserna i den här skriften utan får hänvisa till min originalrapport. Det jag kan ge är en kort sammanfattning av besöken:
kit – kunst im tunnel
I en övergiven trafiktunnel är man fri att ta bort och göra tillägg utan att kulturhistoriska värden riskeras. Men man har andra parame- trar att förhålla sig till såsom den omgivande miljön, den atmosfär man vill skapa med de nya tilläggens uttryck i förhållande till den befint- liga karaktären. Ska man betona eller maskera? Vägvalet som gjordes här var helt rätt enligt min mening. Man har behållit de obehandlade betongytorna och tillägget är en enkel glas- och stålkonstruktion på Rhenpromenadens stråk. Opretentiöst och självklart.
fotografiska
Den här byggnaden ställde större krav på var- samhet, åtminstone exteriört. Invändigt var lokalen ett lämpligt val för utställningsrum i och med att ursprunget bjöd på generösa rumsvolymer. Arkitekterna har löst det bra men med lite svårigheter kring flödet i utställ- ningarna och att det naturliga ljuset inte alls tas till vara eller ens är välkommet i den nya funktionen. Här skaver den nya verksamheten och den gamla byggnaden mot varandra, men å andra sidan har man tagit vara på omgivningen med hjälp av de stora panoramafönstren mot Saltsjön och Djurgården. En byggnad med ut- sikt – en nyskapad utsikt.
Prins eugens Waldemarsudde
Här har aldrig byggnad och ny funktion be- hövt nötas mot varandra, eftersom det sanno- likt var prinsens intention redan från början att bostaden till slut skulle användas som ett kon- stmuseum, vilket underlättar. I det här fallet ligger problemet på en annan nivå, nämligen slitaget av de känsliga miljöerna. Byggnaden som konstrum fungerar utmärkt men bygg- naden som ett populärt museum med många och stora besöksgrupper fungerar sämre. Om detta skvallrar de många skyltar som uppmanar besökaren till varsamhet. Den senaste ombyg-
gnaden av entréhallen är väl genomförd enligt min mening. Arkitekterna har lyckats med att göra Prins Eugens Waldemarsudde tillgängligt för alla – ett tillgängligt kulturarv.
k21 Ständehaus
Det här är den mest komplexa miljön. Här hade man ett högt kulturhistoriskt värde att ta hänsyn till samtidigt som man velat skapa ett spektakulärt museum till en spektakulär konst- samling. Det sistnämnda har beställare och arkitekt lyckats med men på bekostnad av det första. Valet av byggnad tror jag underlättats av att tak och övre våning inte var original efter- som andra världskriget gått hårt åt den gamla parlamentsbyggnaden. Ombyggnaden är djärv och inte alls varsam. Men de tillägg som gjorts och det som tagits bort har skapat ett fantas- tiskt konstmuseum med rumsupplevelser som ibland blir hisnande. Friskt vågat hälften vun- net. Här tror jag man vann till hundra procent. Sammanfattning
Analysmetoden är min egen och helt subjek- tiv. Anledningen till valet av den här metoden och inte en redan vedertagen beror på att det är mer lustfyllt att fokusera på de frågor som intresserar mig personligen. Metoden belyser de frågor en restaureringsarkitekt ställs inför när en byggnad ska fyllas med en ny funk- tion. Det studien möjligen visar är att om en byggnad ska fungera i ett nytt sammanhang gäller det att den befintliga miljön och den nya verksamheten inte skaver mot varandra utan istället berikar. Om detta ska lyckas måste den nya funktionen vara rimlig, men det beror lika mycket på utformning och utförande i ombyg- gnadssituationen. Inte behöver man ta den här omvägen för att inse detta. Men ibland är det faktiskt vägen som är mödan värd och den här omvägen ångrar jag inte.
av Pernilla Kristensson
Varje frågeställning i analysmatrisen är illustrerad med ett fotografi och kompletterar texten. Bilderna i nederkant är exempel på de foton jag tagit under museibesöken.
Under antiken smyckades palatsen till fest med levande blomstergirlanger - festonger. Akantusbladet är odödlighetens symbol. Barockens språk
Barocken är spännande men även obegriplig och mystisk i alla sina överlastade uttryck. My- cket av mystiken ligger i att vi förlorat nycklar- na till bildspråket som framställs i 1600-talets konst. Dess bildvärld är full av symbolik och allegorier.
Bilder med innebörd var kyrkans största kommunikationsmedel under en tid då reli- gionen var en självklarhet. Läskunnighet var däremot inte lika självklar. Symbolspråk kallas ibland ”änglarnas språk” eller ”det stumma or- det”.
I denna studie tittar vi närmre på det rum, eller rättare sagt tak som kanske gjort Mälsåk- ers slott mest berömt för eftervärlden. Många känner till att det storslagna stucktaket i fest- salen från 1679 gick förlorat i den ödesdigra branden vintern 1945 och återuppstod i bör- jan av 1990-talet under byggnadshyttans tid. Men det är inte detta vi skall titta närmre på nu, utan vad stucktakets beställare Gustav Soop ville säga med sitt tak. Vi skall väcka till liv det ”stumma ordet”.