jämföras med ett normalt brandförlopp där ett rum är övertänt efter 3 minuter! Vid branden 1945 ledde ett utsträckt släckningsarbete med dålig vattenförsörjning, och som försvårades ytterligare genom det kalla klimatet, till stora brand- och släckningsskador. Dagsläget är inte speciellt förändrat.
Att slottet stora delar av året står oanvänt är tvådelat ur säkerhetssynpunkt. Brand som kan uppstå genom mänsklig aktivitet undgås. Sam- tidigt kan inte faror och skador uppmärksam- mas direkt för omedelbar reaktion och insats. Slottets nuvarande hyresgäst använder det som museum sommartid och hyr ut det för privata arrangemang utan övervakning, t.ex. bröllops- fester med bruk av alkohol och levande ljus. Utomhus kan både naturkatastrofer, mänsklig försumlighet och medveten vandalism (t.ex. fimpar och gräsbrand) anses som möjliga hot.
Med lång insatstid för närmaste brandförs- var blir brandskydd och rutiner viktiga. Regel- bunden uppsikt och kontrollerad aktivitet på slottet, i kombination med effektiv detektion, täthet mellan brandsektioner och automatis- erad släckningsanläggning, skulle ge den bästa brandsäkerheten men också kunna bidra till ödeläggelse av historisk interiör. Vid val av brandskyddsmetod, gäller att välja det som ger mest skydd med minsta ingrepp vid installa- tion och minst skada vid släckning. Statistiskt sett värderas indirekta skador vid installation av brandsläckningsanläggning och fel som större än förväntad skada av brand. På Mälsåker finns många ytor som är känsliga för vatten och tryck, t.ex. stucktak och förgyllda lister. De- korerade tak, dörrar och väggar är sårbara för moderna installationer och håller inte modern brandklass.
Brandsektionering
Konstruktionsmässigt kunde slottets gedigna murar ge ett gott skalskydd och väggarna i trap- phallen fungera som en naturlig brandcellsin-
delning i slottets mitt, men då blir dörrarna den svaga punkten. De är inte tillräckligt mot- ståndskraftiga i täthet, tjocklek eller konstruk- tion för att hålla brandklasskrav. Detta kan lö- sas på flera sätt, men det är svårt att finna en metod där man undgår ödeläggelse av sårbara ytor och helhetsintryck. Rent tekniskt finns olika lösningar, t.ex. applicering av transparent brandskyddslack eller utbyte av historiska dör- rar till dekorerade branddörrar. Dessa ingrepp är irreversibla och/eller påverkar den estetiska upplevelsen (brandlacken gulnar, krackelerar och måste appliceras om för att ge brandskydd). Dessutom kommer problem med otätheter och stängningsmekanism. Ett alternativ kunde vara tillägg av nya branddörrar innanför de histor- iska, t.ex. utmed västra väggen av mittkorridor, och utgöra en brandsluss som stängs automa- tiskt vid brand. Estetiskt och antikvariskt är ingen av alternativen optimala. Detta visar hur svår brandsektionering är.
detektion, släckning och beredskap
Genom att arbeta aktivt med brandförebyggan- de åtgärder som tidig detektion, snabb insats och etablering av goda rutiner, kan man kom- ma långt med brandskyddet utan ödeläggande och ekonomiskt dyra ingrepp. Det finns dessu- tom släckningsmedel och metoder som inte ger några (Hypoxic air) eller mindre omfattande (gas och mist) släckningsskador.
Idag finns ett förslag om möjligt bruk av ver- tikalt dragen aspirationsdetektion. Denna typ av s.k. tidig detektion är dyr både i invester- ing och drift men effektivt överlägsen och kan, till skillnad mot vanliga rökdetektorer, närmast monteras osynligt. Övervakningssystem mot inbrott kan också användas av vaktcentral för kontroll av rökbildning. Dessa system bidrar till snabb insats. Bruk av drönare ger nya möj- ligheter. En lokal insatsstyrka på Selahalvön, som får alarm över mobilen, skulle kunna in- leda raskt släckningsarbete. Brandposter som hämtar vatten från Mälaren kan sättas upp vid slottet, med koppling till brandslang. Vid året runt verksamhet bör jourhavande personal fin- nas på slottet eller dess närmaste omgivning.
Automatiskt släckning, eventuellt flera typer (vatten, dimma etc.), kan monteras i rum efter analyserat behov om inte hela byggnaden kan
eller bör täckas (handsläckare ska alltid finnas). Extra sårbara rum kan undantas och bör inte ha verksamhet som utgör risk för brand. Tra- ditionellt är vattensprinkler mest använt men ger störst skador vid utlösning. Gas- eller Hy- poxicanläggning fungerar inte här på grund av täthetskrav. Torrörssprinkler, våtrör utan tryck och pre-action system minskar risken för snabb oönskad utlösning. Vid pre-action sker utlösning först efter att både rökdetektor och värmesäkring reagerat. Dimsprinkler bör övervägas. Den använder mindre vattenmole- kyler (aerosoler) och mindre tryck än tradi- tionell sprinkler och är därför mer skonsam mot sårbara ytor. Metoden är dessutom effek- tiv. Elden drar åt sig vattendimman genom det ”sug” som naturligt bildas vid upptagningen av syremolekyler. I Norge har denna typ, där kallad ”mist” eller ”vanntåke”, varit rekom- menderad av Norsk Museumsutvikling och Riksantikvaren. Förutom snabb och effektivt kontrollerad släckning ges möjlighet till mer es- tetiskt skonsam installation (mindre rördimen- sion och mer flexibel placering än vattensprin- kler). Utomhus kan fasadsprinkler skydda både mot brand från utsidan, spridning vid stark vind samt hindra brandspridning mellan vån- ingarna via fönstren. Metoden används i Norge för avsides liggande historiska byggnader som stavkyrkor, och för svårsläckt och känslig tät trähusbebyggelse (t.ex. Røros). I Sverige är det endast använt i Eksjö. Intressant nog har de tre stora konstmuseerna som nu renoveras eller byggs, Nationalmuseum i Stockholm, Nasjon- algalleriet och Muchmuseet i Oslo, valt olika brandskydd. Medan Nationalmuseet får full sprinkling har de två norska ingen släckning alls utan bara tidig detektion i sina utställning- srum. Alla har samma krav och utmaning – att värna om och säkra värdefulla samlingar och publika miljöer som inte tål vatten – men helt olika lösningar.
av Marie-Louise Lorentzen Muntliga källor
Tore Reigstad, säkerhetschef, Universitetet i Bergen Krister Carlens, brandkonsult, Tyréns AB
Jakob Strömholm, HOS Arkitekter
Förödelsen var stor efter brand och släckningsskador 1945. Foto KKH.
Dagens brandsläck- ningsutrustning - handsläckare.
Pod
Jag har valt att arbeta med pod-formatet för att det är ett lättillgängligt och trivsamt sätt att in- hämta kunskap på. Min ambition är att sprida intresse och kunskap kring byggt kulturarv. Att inspirera och synliggöra kulturarvet, att förm- edla ett antikvariskt förhållningssätt som borde genomsyra all hantering av bebyggelse.
teknik
Avsnitten spelas in med en ljudinspelare, en Zoomspelare. Denna har lånats från Konsthög- skolan och ger ett bra ljud. Men det räcker inte bara med att ha bra teknik. Rummet som man spelar in i måste också vara befriat från oönskat eko. När filen är inspelad görs en brusreducer- ing, som reducerar rumsljud. En gäst bjuds in och ett ämne väljs ut. En dagordnings skrivs ihop med punkter som innehåller associationer och tankegångar utifrån ämnet. Innan samta- let skickas denna lista till gästen som eventuellt utökar listan. Under samtalet ligger manuset på bordet, det innehåller nyckelord. Det är en bra ram för samtalet som spelas in och leds av mig. Efter inspelning lyssnar jag igenom och an- teckanar för att sedan klippa ljudfilerna i pro- grammet Audacity. Filerna som ibland är flera klipp om ca en timme sammanlagt kortas ner till totalt en halvtimme. Vissa klipp samman- fogas med en jingel, melodistycket fungerar även som ett litet koncentrationsuppvaknande. Slutligen läggs ljudfilerna som nu är färdiga avsnitt upp på internet med tillhörande bild och text.
intervju
Det blir ett annat resultat när ett ämne dis- kuteras verbalt än när det skrivs. Att spela in ett samtal är att fånga ögonblicket då tanke blir till språk. Avsnitten lämnar åt lyssnaren att själv skapa sina bilder i huvudet. Att hålla samtalet till ämnet samt att hitta bra vinklar är min up- pgift i avsnitten. Inför varje avsnitt görs en re-