Under 1900-talet liksom under det senaste decenniet har det också upp-stått flera olika integrerande eller gränsöverbryggande krafter. En del av dessa har uppkommit med det bestämda syftet att skapa möjligheter att korsa gränser mellan ämnesdiscipliner. Andra har uppkommit av helt andra orsaker, men har haft en integrerande verkan som bieffekt. Ett av de idéhistoriskt mest kända exemplen på hur vetenskapligt samarbete be-främjades, utan att det var avsikten, var det vetenskapsteoretiska pro-gram som etablerades av logiska positivister i den s.k. Wienkretsen i Österrikes huvudstad under 1920- och 1930-talen (Uebel 2011). Här fanns tankar på att formulera kriterier för all vetenskaplig forskning som att resultaten skulle vara verifierbara. Ett sådant kriterium, gemensamt för all vetenskap, skulle förstås underlätta bedömningen av metoder och resultat inom olika fält och därmed också generera samarbetsmöjligheter.
I alla fall är det en tanke att gemensamma kriterier och metoder kan ligga till grund för en enhetsvetenskap som underlättar samarbete (Thompson Klein 1990).
En annan viktig aspekt på 1900- och 2000-talens forskningspolitik som också bidragit till att främja tvärvetenskap, är den accelererande tonvikten på nytta i forskningen. Idag har det gått så långt att svensk
forskningspolitik mer liknar tillväxtpolitik än kunskapspolitik. Visserligen har det mer eller mindre konstanta kravet på användbarhet och kun-skapsrelevans inneburit att nya ämnesområden uppkommit kontinuerligt under universitetshistorien, från medeltidens teologi och juridik över na-turvetenskapernas intåg under 1800-talet, till samhällsvetenskapernas blomstring seklet efter med pedagogik och sociologi. Trenden är kanske starkare idag än någonsin tidigare med nya ämnesområden som exem-pelvis medie- och kommunikationsvetenskap. I sådana sammanhang, när det gäller att fokusera på samhällsrelevanta problem, kan det verka rim-ligt att se mindre till kunskapstillväxten inom den egna disciplinen och istället samarbeta med kollegor från olika ämnen för att lösa konkreta problem, alternativt skapa effektivare organisatoriska eller institutionella former (Ekström & Sörlin, 2012). Samtidigt verkar det, som många re-dan påpekat, som om den kritiska analysen av idéer, påståenden och för-santhållanden får stå tillbaka (Elzinga 1997).
En tredje aspekt på tvärvetenskap under 1900- och 2000-talen är för-stås att sådana strävanden ter sig rimliga och rationella för de forskare som letar efter nya problemområden att applicera sina ämnesbundna teo-rier och metoder på. Genom samarbete över ämnesgränser blir det lätta-re att hitta nya problemområden som kan exploateras för att leda till nya tillämpningar. Så lyder i alla fall resonemanget.
Utöver den vetenskapsteoretiska aspekten, den forskningspolitiska och den inomvetenskapliga, så finns också en fjärde aspekt på senare de-cenniers tvärvetenskapliga satsningar. Det handlar här om de ständigt ökande kraven på samlade resurser för nya storskaliga forsknings-satsningar. För att sådana satsningar ska te sig rimliga behöver det finnas stöd från starka intressen, inte minst forskare behöver engageras. Det blir helt enkelt lättare att samla resurser för att bygga större forsknings-anläggningar eller genomföra större samlade forskningsprojekt om man kan argumentera för eller till och med visa att det har potentiellt stor be-tydelse inom flera forskningsområden (se exempelvis Granberg 2012). Ju fler forskningsinriktningar och ämnen som kan engageras, desto starkare argument.
Tvärvetenskap är alltså fortfarande högaktuellt idag med de rådande forskningspolitiska trenderna, även om höjdpunkten nog inträffade för något eller några decennier sedan när sektorsforskningens doktriner hade sina glansdagar och tvärvetenskap var så på modet att den till och med hade ett eget forskningsråd, Forskningsrådsnämnden (Stevrin 1978). Ett annat uttryck för den svenska tvärvetenskapens zenit var när forskningen vid Linköpings universitet organiserades i tvärvetenskapliga teman 1980.
Samtidigt måste en historiker konstatera att tvärvetenskap i vår betydelse
av ordet bygger på en väl utvecklad disciplinering av kunskaper i ämnen, något som präglat forskning och högre utbildning i västerlandet sedan ungefär 200 år. Innan dess fanns knappast vare dig behov av eller tankar på tvärvetenskap. Då var tvärvetenskap istället allt den lärda världen kände.
Referenser
Alder, K. (1997). Engineering the revolution: Arms and enlightenment in France, 1763–1815. Princeton: Princeton University Press.
Berner, B. (2012). Vad är tvärvetenskap och hur kan den göras? Erfarenheter från forskningen om teknik och samhälle (Perspektiv på tekniken nr 4).
Linköping: Tema teknik och social förändring, Linköpings universi-tet.
Blair, A. M. (2010). Too much to know: Managing scholarly information before the modern age. New Haven: Yale University Press.
Brunon-Ernst, A. (red). (2012). Beyond Foucault: New perspectives on Ben-tham’s Panopticon. Farnham: Ashgate.
Dahlström, E. (1980). Division of labour, class stratification, and cogni-tive development, Acta Sociologica, 23(2–3), 133–155.
Ekström, A. & Sörlin S. (2012). Alltings mått: Humanistisk kunskap i fram-tidens samhälle. Norstedts: Stockholm.
Elzinga, A. (1997). The science-society contract in historical transfor-mation: With special reference to epistemic drift. Social Science Infor-mation, 36, 411–445.
Eriksson, G. (1971–72). Motiveringar för naturvetenskap: En översikt av den svenska diskussionen från 1600-talet till första världskriget.
Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria 25, 121–170.
Esper, T. (1965). The replacement of the longbow by firearms in the english army. Technology and Culture, 6, 382–393.
Goldstein, J. (1984). Foucault among the sociologists: The ’disciplines’
and the history of the professions. History and Theory, 23(2), 170–192.
Grafton, A. (1988). Civic humanism and scientific scholarship at Leiden.
I T. Bender (red.), The university and the city: From medieval origins to the present (39–78). Oxford: Oxford University Press.
Granberg, A. (2012). ESS as a generator of conflict and collaboration in the Swedish research community. I O. Hallonsten (red.), In pursuit of a promise: Perspectives on the political process to establish the European Spalla-tion Source (ESS) in Lund, Sweden (73–107). Lund: Arkiv förlag.
Hall, B. S. & DeVries, K. R. (1990). Essay review – the ’Military Revolu-tion’ revisited. Technology and Culture, 31, 500–507.
Hardy, R. (1992). Longbow: A social and military history (3:e uppl).
Cambridge: Sparkford.
Hounshell, D. A. (1984). From the American system to mass production, 1800–
1932 (Studies in Industry and Society 4). Baltimore: The Johns Hop-kins University Press.
Kaiserfeld, T. (2010). The persistent differentiation: The Swedish educa-tion commission’s reform work, 1724–1778. Eighteenth-Century Studi-es, 43, 485–503.
Liedman, S-E. (1977). Den vetenskapliga specialiseringen: Begrepp, aktuella pro-blem och tillämpningar (Rapport 95 Avdelningen för vetenskapshistoria) Göteborg: Göteborgs universitet.
Lindgren, M. H. (2011). Christopher Polhems testament: Berättelsen om ingenjö-ren, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige. Stockholm:
Innovationshistoria förlag.
Maneschi, A. (2002). The tercentenary of Henry Martyn’s Considerations upon the East-India trade. Journal of the History of Economic Thought, 24(2), 233–249.
Martyn, H. (1701). Considerations upon the East-India trade. London.
Parker, G. (1988), The military revolution: Military innovation and the rise of the West, 1500–1800. Cambridge: Cambridge University Press.
Phillips, G. (1999). Longbow and Hackbutt: Weapons technology and technology transfer in early modern England. Technology and Culture, 40, 576–593.
Roberts, M. (1995). The military revolution, 1560–1660. I C. J. Rogers (red.), The military revolution debate: Readings on the military transformation of early modern Europe (13–35). Boulder, Co: Westview Press.
Sandström, U., Friberg, M., Hyenstrand, P., Larsson, K. & Wadskog, D.
(2005). Tvärvetenskap – en analys (Vetenskapsrådets rapportserie 10:2005). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Stevrin, P. (1978). Den samhällsstyrda forskningen: En samhällsorganisatorisk studie av den sektoriella forskningspolitikens framväxt och tillämpning i Sverige.
Stockholm: Liber förlag.
Stichweh, R. (1994). Wissenschaft, universität, professionen: Soziologische analy-sen. Frankfurt: Suhrkamp.
Thompson Klein, J. (1990). Interdisciplinarity: History, theory, & practice.
Detroit: Wayne State University Press.
Uebel, T. (2011). Vienna Circle. I E. N. Zalta (red.), Stanford encyclopedia of philosophy, Nedladdad 23 april 2013 från:
http://plato.stanford.edu/entries/vienna-circle/#Bib,.
Verger, J. (1992). Teachers. I W. Rüegg & H. de Ridder-Symoens (red:er.), A history of the university in Europe Vol. 1, Universities in the Middle Ages (144–170). Cambridge: Cambridge University Press.