Det är en fördel att en institution vars forskning och utbildning riktar sig till näringslivet också har bredden av teknik, design och management.
Verksamheten blir på det sättet komplett sett ur näringslivets perspektiv, men det är få akademiska institutioner som har denna bredd. En anled-ning till att jag sökte den professur som utlystes av Textilhögskolan vid Högskolan i Borås 2009 var institutionens mångfald när det gällde disci-pliner och tvärvetenskapliga program.
Det är få högskolor och universitet som blandar just teknik, design och management i en institution såsom det sker på Textilhögskolan – precis den kombination som jag själv har haft som bas i min forskning.
Samtidigt har Textilhögskolan en tydlig – och till synes snäv – profil ge-nom sin starka koppling till tillämpningsområdet textil och mode. Detta område är dock i sig brett. Textil som material har otaliga användnings-områden, alltifrån heminredning och kläder till tekniska och medicinska områden. Även mode är ett vitt begrepp, men genom att vi befinner oss på en institution med fokus på det textila materialet blir mode lika med kläder. Forskningsprogrammet Smart Textiles är vetenskapligt sett en in-tegration mellan olika teknologiska ämnen och design, där samverkan sker mellan institutioner som Textilhögskolan och den del av Ingenjörs-högskolan som bedriver materialforskning. Att Högskolan i Borås fick examensrättigheter på forskarnivå för området textil och mode, både på konstnärlig och vetenskaplig grund, stärkte ytterligare den mångdiscipli-nära identiteten av Textilhögskolan och dess profil.
Genom tillkomsten av F:3 Fashion–Function–Futures, har vi skapat en plattform för integration eller samarbete mellan management, design och teknologi. Även här bygger det på att forskare, oavsett institutions- och disciplinstillhörighet, samverkar med utgångspunkt i den kontext som textil och mode innebär. Det kan då synas som enkelt att forskare inom olika managementområden tillämpar sin forskning på företag och organi-sationer där textil och mode är centrala. Det kan antagligen ske i viss ut-sträckning, men min erfarenhet från forskning inom modeindustrin är att det också krävs kunskap om modeindustrins villkor, processer, värde-ringar och normer för att kunna bidra med ny kunskap. Alla branscher, om sådana kan definieras och avgränsas, har en viss branschlogik. Det
gäller även för företag i modebranschen, som rör sig mellan kultur, konst, design, ekonomi, teknik och logistik, samtidigt som den är en ut-präglat konsumentorienterad bransch. Men är den som vilken konsu-mentorienterad bransch som helst? Problemet, eller utmaningen, är att svaret är både ja och nej. Kläder är som vilka konsumtionsvaror som helst, men kläder är också en symbolisk livsstilsprodukt som är kulturellt betingad. Det är en hårt strukturerad, kreativ bransch med starka tradi-tioner i både designen och hantverket samt en tydlig koppling till konst – ibland allt detta på en och samma gång. Dessutom har på senare år mil-jöfrågorna uppmärksammats som ytterligare en faktor som modeföre-tagen måste reagera på. Det finns en komplexitet och ett tempo i mode-branschen som få branscher kan uppvisa. Därför krävs det också såväl mångvetenskap som tvärvetenskap för att bedriva forskning inom textil och mode. Det är denna mångvetenskap och tvärvetenskaplighet som kännetecknar forskningen och utbildningen inom Textilhögskolan sam-tidigt som det finns ett fokus på den kontext där textil och mode är kär-nan.
Även om det finns en trend i att skapa tvärvetenskapliga projekt är inte detta syftet med F:3; snarare är här syftet att öka den mångdiscipli-nära samverkan – och fokusera på det tillämpningsområde som textil och mode utgör. Det kan ses som begränsande, men enbart om man bortser från alla de utmaningar och möjligheter som detta område har. Det kan också ses som ett sätt att fokusera och skapa en identitet i de projekt som ingår i programmet, samtidigt som vi kan få ökat samarbete med större forskargrupper som kan utveckla den vetenskapliga kvaliteten. Att utveckla en tvärvetenskaplig disciplin tar tid och kan eventuellt uppstå när integrationen växer sig tillräckligt stark, men är inget mål i sig. Det mångdisciplinära samarbetet kan berika de discipliner som ingår så länge det finns en gemensam identitet, till exempel kring tillämpningsområdet.
Annars finns risk för att den disciplinära identiteten urvattnas, vilket inte gynnar vare sig samarbetet eller den vetenskapliga nivån.
Referenser
Boland, Jr. R. J. Collopy, F., Lyytinen, K. & Yoo, Y. (2008). Managing as designing: Lessons for organization leaders from the design practice of Frank O. Gehry, Design Issues, 24 (1), 10–25.
Brown, T. (2008). Design thinking, Harvard Business Review, 86(6), 84–95.
Fröberg, J., Geschwind, L. & Sundström, L. (2007). Att utvärdera tvär-vetenskap – reflektioner utifrån Högskoleverkets utvärderingar 2001–2005.
(Rapport 2007:34 R.). Stockholm: Högskoleverket.
Johansson, U. & Svengren Holm, L. (2008). Möten kring design:
En studie av relationen mellan designer, tekniker och marknadsförare.
Lund: Studentlitteratur.
Leavy, B. (2010). Design thinking – a new mental model of value inno-vation, Strategy & Leadership, 38 (3), 5–14.
Martin, R. (2010). Design Thinking: Achieving insights via the
’knowledge funnel’, Strategy and Leadership, 38(2), 37–41.
Persson, J-G,. Svengren Holm, L. & Landqvist, J. (2003). Technology-Economy-Design: TED. Integrated product development in cross disciplinary teams. Paper presented at the 14th International Conference on Engineering Design, Stockholm, augusti 2003.
Svengren, L. (1995). Industriell design som strategisk resurs. En studie av design-processens metoder och synsätt för strategisk utveckling. Lund: Lund Univer-sity Press.
Svengren Holm, L. (2007). TED: Multidisciplinary team projects
crossing university boarders. Design Management Review, 18 (3, invited), 90–96.
Verganti, R. (2009). Design-driven innovation: Changing the rules of competition by radically innovating what things mean. Boston: Harvard Business Press.