De franska forskarna Luc Boltanski och Laurent Thévenot (2006) har påstått att det inte är lätt i den moderna, globala världen att rättfärdiga sina handlingar, eftersom de flesta människor idag lever i olika värde-världar vilka har olika ”författningar”. En lista som de har gjort innehöll sex sådana världar. En förklaring som accepteras inom en värdevärld räknas inte i den andra, och då måste man förhandla för att bestämma om en viss handling är rätt eller inte.
De flesta samhällsvetare lever mellan den medborgerliga världen och berömmelsevärlden: de skall producera till allmännyttan och de ska göra deras universitet kända genom att själva bli kända. Hybrida ämnen är be-roende av flera världar. Företagsekonomi lever inom, och mellan, den medborgerliga världen och berömmelsevärlden som alla andra, men även i relation till industrivärlden och marknadsvärlden (den enda trösten är att eftersom de flesta universitet omvandlas till corporate universities, går alla ämnen mot samma öde och då kommer företagsekonomin ha ett försprång).
Hur svår deras situation än är kommer de hybrida ämnena att bli fler och fler. Antropologen Clifford Geertz och filosofen Richard Rorty – som nu är avlidna – hade en stor debatt om detta. Geertz (1986) sa att
”vi lever nu mer och mer inom ett enormt collage […] och världen bör-jar, på många lokala platser, påminna mycket mer om en Kuwaitisk bazar än om den engelska gentlemannens klubb”. Rorty (1991) svarade att det faktiskt är så att vi tillbringar våra dagar på olika basarer, och försöker att sälja våra grejer med hjälp av pidgin – för att bli förstådda och för att få the best deal (Rorty var en pragmatist). Men på kvällen tycker vi om att gå till ”vår klubb” där alla pratar samma språk och förstår alla nyanser (med det menade han konferenser och liknande).
Alternativet till ett sådant pendlande har provats och visade sig inte vara attraktivt: antingen sitter vi instängda i vår klubb och gråter över världen som rasar samman, eller så kommer vi in på basaren med hjälp av våra regler, lagar eller till och med våld. Det som behövs är inte det perfekta språket, integrerade discipliner eller en ”rigorös vetenskap” utan en vilja att prata med varandra, även på pidgin om det behövs. Det som Latour (2005) hävdade var den viktigaste frågan för samhällsveten-skapen, ”Hur kan vi leva med varandra?” gäller även inom själva sam-hällsvetenskapen.
Referenser
Boltanski, L. & Thevénot, L. (2006). On justification. The economies of worth.
Princeton, NJ: Princeton University Press.
Brown, R. H. (1998). Toward a democratic science: Scientific narration and hu-man communication. New Haven: Yale University Press.
Bruner, J. (1986). Actual minds, possible worlds. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Czarniawska, B. (1998). Who is afraid of incommensurability? Organiza-tion, 5(2), 273–275.
Czarniawska, B. (2003). The styles and the stylists of organization theory.
I C. Knudsen, & H. Tsoukas (red.:er), Organization theory as science:
Prospects and limitations (237–261). Oxford, UK: Oxford University Press.
Czarniawska, B. & Panozzo, F. (2008). Preface: Trends and fashions in management studies. International Studies of Management & Organization, 38(2), 3–19.
Czarniawska, B. and Wolff, R. (1998). Constructing new identities in es-tablished organization fields: Young universities in old Europe.
International Studies of Management & Organization, 28(3), 32–56.
de Certeau, M. (1984). The practice of everyday life. Berkeley: University of California Press.
Feyerabend, P. (1962/1997). Against method. New York: Verso.
Fuller, S. (1996). Talking metaphysical turkey about epistemological chicken and the poop on pidgins. I D. J. Stump & P. L. Galison, (red:er), The disunity of science: Boundaries, contexts and power (170–186).
Stanford, CA: Stanford University Press.
Geertz, C. (1973). The interpretation of cultures. New York: Basic Books.
Geertz, C. (1980). Blurred genres. The refiguration of social thought.
American Scholar, 49(2), 165–179).
Geertz, C. (1986). The uses of diversity. I S. McMurrin, (red.), The Tanner lectures on human values ( 253–275). Cambridge: Cambridge University Press.
Gergen, K. M. (1994). Realities and relationships. Soundings in social construc-tion. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Gumbrecht, H. U. (1992). Making sense in life and literature. Minneapolis:
University of Minnesota Press.
Hannerz, U. (1996). Transnational connections. London: Routledge.
Harré, R. (1979). Social being. Oxford: Blackwell.
Herman, E. (1995). The romance of American psychology. Berkeley: University of California Press.
Jaques, R. (1996). Manufacturing the employee. Thousand Oaks, CA: Sage.
Katz, D. R. & Kahn, R. L. (1966). The social psychology of organizations. New York: Wiley.
Kuhn, T. (1962/1996). The structure of scientific revolutions. Chicago: Univer-sity of Chicago Press.
Latour, B. (1996). Aramis, or the love of technology. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Latour, B. (2005). Reassembling the social. An introduction to actor-network theo-ry. Oxford, UK: Oxford University Press.
Lepenies, W. (1988). Between literature and science: The rise of sociology.
Cambridge: Cambridge University Press.
Lyotard, J-F. (1979/1986). The postmodern condition. Manchester: Manches-ter University Press.
McCloskey, D.N. (1985). The rhetoric of economics. Madison, Wisconsin:
University of Wisconsin Press.
Rorty, R. (red.). (1967). The linguistic turn: Recent essays in philosophical method.
Chicago: University of Chicago Press.
Rorty, R. (1991). Objectivity, relativism and truth. Philosophical papers, vol. 1 (203–210). Cambridge: Cambridge University Press.
Shenhav, Y. (1999). Manufacturing rationality: The engineering foundations of the managerial revolution. Oxford: Oxford University Press.
Snow, C. P. (1956). The two cultures. New Statesman, 6 oktober.
Vironmäki, E. (2007). Academic marketing in Finland. Living up to conflicting expectations. Turku, Finland: Åbo Akademi University.
Waldo, D. (1961). Organization theory: An elephantine problem.
Public Administration Review, 21, 210–225.
Winch, P. (1958/1990). The idea of social science and its relation to philosophy.
London: Routledge.
Zeilinger, A. (1996). On the interpretation and philosophical foundation of quantum mechanics. I U. Ketvel et al. (red:er), ”Vastakohtien todel-lisuus”, Festschrift for K. V. Laurikainen (167–178). Helsingfors: Helsin-ki University Press. Nedladdad från
http://vcq.quantum.at/publications/allpublications/details/156.html