Med hjälp av kapitlets båda inledande avsnitt anser vi oss ha förankrat vår syn på synergibegreppets teoretiska såväl som mer praktiska orientering. Det är med dessa grundläggande resonemang i ryggen som vi nu introducerar vårt internationella angreppssätt. I avsnittet 4.2.2 Diversifieringsaspektens betydelse re- dogjorde vi just för vilken roll ett företags diversifierade verksamhet anses ha för förekomsten av synergieffekter. Enkelt har vi beskrivit hur ett företag kan åtnjuta synergistiska fördelar som en följd av att dess olika verksamhetsgrenar kan stödja varandra som helhet. Nedan redogör vi tydligare för diversifie- ringsaspektens betydelse för att sedan även låta den geografiska diversifiering- en, eller spridningen, bli den internationella motsvarigheten till verksamhets-
diversifieringen, vid förekomsten av synergier associerade med den internatio- nella närvaron. Vi anser detta vara ett mycket enkelt, men ändå poängfullt, sätt att applicera den ofta generellt hållna synergilitteraturen till internationella för- hållanden.
4.4.1 Företagsstrategi och diversifiering
Vi har tidigare redogjort för hur Porter (1987:43) delar in ett diversifierat fö- retags strategi i två olika nivåer; en affärsenhetsstrategi samt en strategi på mer övergripande företagsnivå. Affärsenhetsstrategin är inriktad på hur konkur- rensfördelar kan skapas inom företagets affärsenheter och de produktområden där företaget konkurrerar. Företagsstrategin berör hur företaget skall konfigu- rera och koordinera sina verksamheter för att dess diversifierade verksamheter skall stärka företaget som helhet. Det är genom den horisontellt orienterade företagsstrategin som företaget kan dra fördel av affärsenheternas inbördes förhållanden och därmed kan helheten bli större än summan av de enskilda delarna.
Av ovanstående diversifieringsresonemang framgår det att synergier använts dels som förklaringsvariabel och dels som ett tänkt mål med diversifieringen av verksamheten (Goold & Sommers Luchs, 1996:2ff). Forskning angående diversifiering och relationen den har till ett företags resultat och konkurrens- kraft kan grovt sett delas in i två huvudområden, produktdiversifiering och geogra-
fisk diversifiering. (Kim et al, 1989:45) Med bakgrund av vårt angreppssätt finner
vi den geografiska diversifieringen av överordnad betydelse, varför vi mer in- gående redogör för dessa aspekter. Vi ser dock pedagogiska poänger med att inledningsvis även beskriva produktdiversifieringen.
4.4.2 Produktdiversifiering
Produktdiversifiering innebär att företaget diversifierar sin verksamhet till andra produktområden. Denna diversifiering brukar i sin tur delas in i relaterad och orelaterad diversifiering. Relaterad diversifiering innebär att diversifiering sker till ett produktområde som på något sätt är kopplat eller relaterat till fö- retagets nuvarande produktområde genom liknande aktiviteter i företagets värdekedja. Normalt brukar dessa kopplingar finnas inom områden som pro- duktion, marknadsföring eller en gemensam teknologi. Orelaterad diversifie- ring är diversifiering som sker till ett nytt produktområde som inte har några uppenbara eller påtagliga kopplingar till befintlig verksamhet. (Hill & Jones, 2001:327)
Ett grundläggande mål med diversifieringen är att den skall bidra till ett ökat värdeskapande i företaget. Produktdiversifiering kan bidra till detta på i hu- vudsak tre olika sätt; bättre gemensam företagsledning, överföring av kunskap, eller genom ett realiserande av skalekonomiska fördelar. (Hill & Jones, 2001:328) Gemensamt för de tre olika metoderna är att de söker åstadkomma en helhet som är större än summan av de enskilda delarna, det vill säga syner- gier. Återigen betonas följaktligen diversifieringsaspektens betydelse vid upp- komsten av synergieffekter, något vi även uppmärksammat vid vår samman- fattande beskrivning i avsnittet 4.2.3 Vår definition av synergier.
4.4.3 Geografisk diversifiering
I enlighet med vad som nämnts ovan är ett syfte med diversifiering att söka åstadkomma en helhet som är större än summan av de enskilda delarna. Fö- retagets geografiska spridning, eller diversifiering som vi valt att benämna det, är därmed av central betydelse med anledning av våra frågeställningar angåen- de internationellt associerade synergier. Dess et al (1995:359) beskriver nämn- da geografiska diversifiering som en internationell motsvarighet till nationell
produktdiversifiering. I likhet med ovanstående diversifiering har forskning inom detta område inriktat sig på hur ett ökat värde kan skapas, dock med skillnaden att diversifieringen i detta fall är geografisk istället för produktin- riktad. Vi vill göra läsaren uppmärksam på att de studier som genomförts inte visar på en fullständig enighet, utan att de resultat som presenterats viss ut- sträckning skiljer sig åt. (Datta et al, 1991:530, Tallman & Li, 1996:179 eller Dess et al 1995:364f).
Positiva effekter av geografisk diversifiering?
Kim et al ger enligt Dess et al (1995:362) stöd åt antagandet att geografisk di- versifiering leder till positiva effekter i form av ett bättre resultat till lägre risk. Denna positiva effekt av geografisk diversifiering kan enligt författarna kopp- las till tre grundläggande synergistiska fördelar; företaget har en möjlighet att angripa konkurrenter på flera marknader samtidigt, företaget kan använda sig av internationell konfigurering och koordinering, samt att diversifieringen ger företaget en möjlighet att sprida sina risker. Resultaten av studien kan tolkas som att det föreligger positiva effekter av geografisk diversifiering, att detta inte är den enda tänkbara tolkningen är dock något som Dess et al (1995:362) påvisar. Dessa författare belyser att de resultat som Kim et al (Dess et al, 1995:363) redovisade kan vara påverkade av det metodologiska tillvägagångs- sättet, att mäta resultatet som räntabiliteten på totala tillgångar. Då immateri- ella tillgångar generellt sett ofta undervärderas på grund av redovisningsregler, och geografiskt diversifierade företag ofta har en hög andel immateriella till- gångar, kan det leda till att företagen uppvisar en (för) hög räntabilitet på to- tala tillgångar. Med anledning av detta skulle det således inte föreligga några automatiska synergirelaterade fördelar av geografisk diversifiering, utan resul- tatet skulle bero på det metodologiska tillvägagångssättet. (Dess et al, 1995:363)
Det finns å andra sidan en mängd författare som ger stöd åt resonemang lik- nande de som förts fram av Kim et al. Exempelvis beskriver Kogut (1985:37) liknande fördelar associerade med en internationell närvaro. Konfigurering och koordinering nämns som metoder vilka ett internationellt företag har möjlighet att använda sig av för att bättre utnyttja sin internationella närvaro, något vi beskriver mer ingående i avsnittet 4.8 Utnyttjandet av internationellt asso-
cierade synergier. Genom detta kan företaget ytterligare stärka sin konkurrens-
kraft och därmed också kapitalisera på sina konkurrensfördelar. Även Tallman och Li (1996:191f) visar på undersökningsresultat som tyder på att det förelig- ger synergistiska fördelar med geografisk diversifiering då de internationella företagen i undersökningen visade upp bättre resultat till följd av diversifie- ringen. Författarna poängterar dock att dessa positiva effekter till viss del är företagsberoende samt påverkad av företagets strategi, ledning och interna struktur.
Grant (1987:87f) ger i sin studie också stöd för att geografisk diversifiering är associerat med synergirelaterade fördelar och leder till högre resultat. Författa- ren belyser vidare att företagets nationalitet har en påverkan på framgången av diversifieringen, men samtidigt att riktningen av den geografiska diversifie- ringen inte har någon större påverkan. Detta tillsammans med avsaknaden av olika branschers betydelse ger enligt författaren stöd åt att de olika resultat som observerats i högre utsträckning är beroende av företagens resurser, strategisk ledning och interna struktur, vilket är i enlighet med Tallman och Lis (1996:191f) resultat.