I linje med ovanstående syfte att tydliggöra och klargöra vårt tanke- och tillvä- gagångssätt för läsaren finner vi det även viktigt att reda ut på vilka undersök- ningsansatser som studien vilar. I enlighet med vår tidigare beskrivna herme- neutiska vetenskapssyn och som en naturlig följd av vårt aktörssynsätt är de helheter och delar vi studerar flertydiga och utsatta för en successiv omtolk- ning. (Arbnor & Bjerke, 1994:74ff) Detta resonemang är även väl förenligt med våra avsikter att studera och utvärdera det teoretiska stödet för, och de empiriskt grundade åsikterna kring, internationellt associerade synergier i ljuset av varandra. Vi avser följaktligen skapa en förståelse för förekomsten och ut- nyttjandet av dessa synergier på ett sätt där vi, likt uppkomsten av synergier, låter studien mynna ut i något mer än summan av de olika undersökta delarna.
3.3.1 En kvalitativ studie
Då vi tidigare beskrivit vårt sätt att positionera våra vetenskapliga utgångs- punkter har vi samtidigt lagt en naturlig grund för att låta undersökningen ka- raktäriseras av kvalitativa snarare än kvantitativa aspekter. (Alvesson & Sköld- berg, 1994:10f) Detta kommer av att vi har för avsikt att utreda och studera ett fenomen där de mätbara, kvantitativa, inslagen inte bara tycks vara begrän- sade utan också mindre intressanta. I vår problemställning har dessa aspekter gjorts tydliga då vi ämnar beskriva det teoretiska stödet; skapa förståelse för företagens uppfattningar och föreställningar; resonera kring företagens hante- rande och utnyttjande samt reflektera kring betydelsen för konkurrenskraften, samtliga frågor naturligtvis inom ramen för internationellt associerade synergi- er.
Då vår vetenskapssyn är väl förenlig med de kvalitativa ansatserna faller det oss också naturligt att i första hand samla in empiriska data med hjälp av in- tervjuer. Genom detta ämnar vi skapa oss en helhetsförståelse för förekoms- ten och utnyttjandet av internationellt associerade synergier på ett sätt som närmast beskrivs med hjälp av två värderingsgrundade hermeneutiska cirklar. Dessa kognitiva och normativa cirklar kan anses illustrera det växelspel som finns mellan oss som forskare och det vi undersöker. Den förhandsförståelse som vi tagit utgångspunkt i vid formulerandet av vad vi anser vara intressanta frågeställningar förklaras med hjälp av den kognitiva cirkeln. Detta samtidigt som den normativa cirkeln å andra sidan förklarar uppkomsten av våra socialt grundade fördomar ur omvärldens motsvarande föreställningar. (Holme & Solvang, 1991:96ff)
Dessa faktorer beskriver följaktligen de förutsättningar på vilka vår undersök- ning vilar och spelar därför en betydande roll för studiens genomförande. Vår studie grundar sig på fakta, men till stor del även på våra egna värderingar och uppfattningar. De tolkningar som våra resultat vilar på är inte värderingsfria utan genomsyras av den förförståelse och de förutfattade meningar vi som individer tagit med oss vid undersökningens start. Då vi finner det viktigt är det också är vår strävan att förhålla oss kritiskt till, och ständigt ifrågasätta, våra egna tolkningar och värderingar i olika frågor av betydelse för underök- ningens utfall. I praktiken handlar det om att vi bör förhålla oss kritiska till våra resultat och inte bara bör söka svar som enbart bekräftar respektive av- färdar våra kognitiva föreställningar.
3.3.2 En fallstudie
I linje med vårt val av en kvalitativ undersökningsansats har vi valt att genom- föra en undersökning av fallstudiekaraktär. Då vår studie befinner sig i gräns- landet mellan en explorativ och beskrivande undersökning föll valet på en i
huvudsak fallstudieliknande undersökningsansats naturligt. (Eriksson & Wie- dersheim-Paul, 1997:218f) De explorativa inslagen i vår undersökning tar sig främst uttryck i våra ambitioner att utreda stödet för ett till synes relativt out- forskat teoretiskt fält. Vi har dessutom valt att i ljuset av dessa analyser beskri- va företagens förhållningssätt till och hanterande av dessa internationellt asso- cierade synergier, därav de deskriptiva inslagen. De grundläggande motiven bakom valet av en fallstudie är att vi utifrån mer detaljerade studier i fler di- mensioner av ett begränsat antal fall vill skapa oss en förståelse kring före- komsten och det praktiska hanterandet av internationellt associerade synergi- er. (Lundahl och Skärvad 1992:151)
En fallstudie, likt den vi valt att genomföra, beskrivs vanligtvis som en under- sökning av ett begränsat antal organisationer, dess handlande och agerande under specifika omständigheter. De grundläggande motiven till en fallstudie- ansats består i det helhetsperspektiv som efterfrågas och är därför ofta lämplig vid studier av fenomen likt de vi intresserar oss för. (Patel & Davidsson, 1994:44) Ofta kritiseras metodtekniken på grund av dess brister i generaliser- barhet, något som dock inte skall bekomma oss och vår undersökning då vi, i linje med vår hermeneutiska vetenskapssyn, inte har för avsikt att skapa någon generellt giltig teoretisk grund för fenomenet. (Lekvall & Wahlbin, 2001:204) I syfte att skapa oss själva en god förståelse för hur fenomenet internationellt associerade synergier kan ta sig uttryck under olika förutsättningar har vi dock valt att studera företag i olika branscher och i varierande storlek. Denna dis- kussion kommer att förtydligas ytterligare under det nedanstående avsnittet om undersökningstekniker. Vi vill dock göra läsaren medveten om de tvär- snittsstudieliknande inslagen som det beskrivna valet av företag tillför under- sökningen. Den avgörande och mest betydelsefulla gemensamma nämnaren är dock företagens internationella närvaro.