En stark nationell ekonomi med ökade personliga förmögenheter har till- till-sammans med ökat personligt ansvar inom bland annat pensionssektorn
INTERVJU MED BENGT-ERIK LINDGREN, CHEF FÖR AFFÄRSOMRÅDE LÅNA
L Å N A 33
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
AFFÄRSOMRÅDE LÅNA
I det nya affärsområdet ingår, under en gemensam led-ning, hela låneverksamheten i den svenska delen av koncernen. Detta innefattar organisationen Bank-krediter inom FöreningsSparbanken samt bolagen FöreningsSparbanken Finans samt ab Spintab med dotterbolaget Jordbrukskrediter.
Viktiga prioriteringar inom affärsområdet ligger på samordning av administration och försäljningsstöd.
Koordinering av affärsstödjande verksamhet gentemot de två huvudsakliga försäljningskanalerna Retail samt fristående sparbanker och delägda banker kommer att ske. Detta görs för att effektivisera och vidareutveckla hela Lånaaffären.
Affärsutvecklingen
Utlåningen har totalt sett inom affärsområde Låna ökat med 22 miljarder kronor (exklusive återköpsavtal) till 531 miljarder kronor. Under året har utvecklingen inom affärsområde Låna gestaltat sig på följande sätt:
Utvecklingen inom sektorerna hushåll och skogs- och lantbruk har varit särskilt positiv. Trots att konkurren-sen på marknaden är hård ligger marginalerna totalt kvar på samma nivåer som de senaste åren. En höjning av marginalerna har emellertid skett inom delar av hypoteksutlåningen och finansbolagsverksamheten.
Fördelat per kundsegment har utvecklingen sett ut på följande sätt under året:
BENGT-ERIK LINDGREN, CHEF FÖR AFFÄRSOMRÅDE LÅNA
UTLÅNINGSUTVECKLINGEN PER KUNDSEGMENT Koncernen exkl. FIH och Hansapank
Utlåning Förändring Förändring Förändring Förändring Förändring Förändring
31/12-00 2000 2000, % kv 4 kv 3 kv 2 kv 1
Hushåll 266 486 14 481 5,7 4 645 3 257 4 309 2 270
Fastighetsförvaltning 116 583 – 3 115 – 2,6 – 1 010 – 369 – 3 167 1 431
Företag inkl. kreditinstitut 121 143 13 081 12,1 2 135 7 106 2 153 1 687
Kommuner 14 257 – 2 455 – 14,7 – 133 – 578 – 1 332 – 412
Övrig utlåning 12 778 – 14 – 0,1 – 892 – 879 2 259 – 502
SUMMA 531 247 21 978 4,3 4 745 8 537 4 222 4 474
34 L Å N A F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
Trenden mot mer kapitalmarknadsbaserad upp-låning i storföretag och kommuner är tydlig. Värde-papperisering som upplåningsinstrument har etable-rats på marknaden och kommer förmodligen under de kommande åren att utvecklas till en väl fungerande marknad. En utveckling som koncernen kommer ha en aktiv roll i.
Tudelningen av kreditmarknaden blir allt mer påtaglig. Utlåningsvolymerna ökar i storstad och universitetsstäder, medan andra delar av riket präglas av stagnation eller tillbakagång. Detta är ett långsiktigt problem som berör såväl samhället i stort som bank-systemet. Utvecklingen har ackompanjerats av en likartad prisutveckling på fastighetsmarknaden. Pris-uppgångarna i de expansiva delarna av samhället har varit stora, medan andra delar av landet har haft i stort sett stillastående priser. Skuldsättningsgraden hos såväl företag som privatpersoner är emellertid inte alarmerande och såväl skuldsättningsgraden som räntekvoten befinner sig på rimliga nivåer.
Den positiva utvecklingen inom det kommunala området fortsätter. Kraven på balans i kommunernas budgetar och avsättning till pensionsåtagandena har gjort att långsiktiga planer och målsättningar för utvecklingen av kommunernas ekonomier har lagts fast. Dessa håller på att genomföras och har inneburit att den kommunala sektorns nyckeltal har förbättrats.
Statens engagemang i problemområdena har inneburit en positiv utveckling och hantering av problematiska situationer.
Lån via internet
Utvecklingen att möjliggöra för kunderna att kunna nå banken på valfritt sätt går fort. Under 2000 etablerades möjligheten för kunderna att ansöka om krediter via dels genom Banken via Internet och dels genom www.lanet.nu. Dessutom etablerades en mervärdes-portal för Spintabs kunder – Boplus. Verksamheten har hittills utfallit väl och intresset från kunderna har varit stort.
Spintab
Spintab är ett helägt dotterbolag till FöreningsSpar-banken. Spintabgruppen, som omfattar Spintab samt FöreningsSparbanken Jordbrukskredit, är Förenings-Sparbankens, fristående sparbankers samt delägda bankers institut för långfristig finansiering av boende, kommuner och kommunala fastighetsbestånd samt jord- och skogsbruk.
Spintab är också Sveriges största institut avseende bostadsfinansiering på hushållsmarknaden. Omkring 65 procent av Spintabs kreditportfölj består av ter till hushållens ägda boende. Spintab lämnar kredi-ter endast mot säkerhet i fastighekredi-ter, bostadsrätkredi-ter eller mot garanti av stat eller kommun. Krediter be-viljas vanligen upp till 75 procent av marknadsvärdet på en fastighet. Försäljning av bolagets produkter och tjänster sker genom FöreningsSparbankens, fristående sparbankers och delägda bankers omkring 900 kontor kompletterat med Banken via Internet och Banken via Telefon.
Cirka 37 procent av Spintabs upplåning sker i utlan-det och Spintabs obligationer är noterade på 6 utländ-ska börser. Resterande dryga 60 procent av upplåning-en sker hos svupplåning-enska institutioner, företag och privatpersoner.
Jordbrukskredit
Spintabs dotterbolag, FöreningsSparbanken Jord-brukskredit, har under året stärkt sin ställning på marknaden för jord- och skogsbruk. Jordbrukskredit är tillsammans med FöreningsSparbanken, fristående sparbanker och delägda banker den största kredit-givaren till jordbrukssektorn. Jordbrukskredits utlå-ningsökning netto under året var cirka 15 procent eller drygt två miljarder kronor. Under året passerades 15 miljardersstrecket och vid årets slut var utlåningen nästan 16 miljarder. 2000 var ett betydelsefullt år för bolaget då även en kvalitetscertifiering erhölls enligt iso 9001.
SPINTAB UNDER FEM ÅR
Mkr 2000 1999 1998 1997 1996
Intäkter 3 578 3 412 3 384 3 114 3 638
Kostnader – 216 – 293 – 334 – 313 – 337
Rörelseresultat före
kreditförluster 3 362 3 119 3 050 2 801 3 301 Kreditförluster – 246 – 218 – 360 – 572 – 605 Rörelseresultat 3 116 2 901 2 690 2 229 2 696
Mdr
Balansomslutning 332 332 317 298 255
Utlåning till allmänhet 321 308 296 285 246 Eget kapital 16 224 16 206 16 192 15 929 13 419
Räntemarginal, % 0,9 0,9 0,9 0,8 1,0
Räntabilitet på eget
kapital, % 13,1 12,3 11,6 11,4 16,9
Antal anställda 136 162 197 249 221
UTLÅNINGSUTVECKLINGEN PER KUNDSEGMENT Koncernen exkl. FIH och Hansapank
Utlåning Förändring Förändring
Mkr 31/12 2000 2000 2000, %
Fastighetsförvaltning 116 583 – 3 115 – 2,6 Handel, hotell- och
restaurang 15 690 163 1,0
Byggnadsverksamhet 7 943 920 13,1
Tillverkningsindustri 12 682 299 2,4
Transport 5 590 446 8,7
Skogs- och lantbruk 24 865 2 148 9,5
Övrig serviceverksamhet 12 797 885 7,4
Övrig företagsutlåning inkl.
kreditinstitut 41 576 8 220 24,6
SUMMA
FÖRETAGSUTLÅNING 237 726 9 966 4,4
L Å N A 35
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
FöreningsSparbanken Finans
Bolaget är ett helägt dotterbolag till FöreningsSpar-banken och utgör koncernens kompetenscentrum för utveckling, marknadsföring och framställning av pro-dukterna avbetalning, leasing, factoring samt bil-leasing-/vagnsparksfinansiering. Försäljnings- och ut-låningsutvecklingen är fortsatt positiv på en marknad som ökat mindre i jämförelse med 1999. Med anled-ning av det relativt stora antalet aktörer på marknaden är konkurrensen alltjämt hård med en viss press på räntemarginalerna som följd.
Bolaget har under året kvalitetscertifierats i enlighet med iso 9001.
Kundinkasso Aktiebolag K.I.A.B.
Kundinkasso är ett fullserviceföretag inom inkasso-och fakturaservice. Bolaget tillhandahåller ett kom-plett utbud av fakturaservice- och inkassotjänster till FöreningsSparbanken, fristående sparbanker och delägda banker samt externa uppdragsgivare i en teknisk mycket utvecklad miljö.
Merparten av all it-utveckling sker i egen regi och fortlöpande utvecklas nya system och rutiner för anpassning till förändrade förutsättningar.
Bolagets tjänst, FakturaService, för mindre- och medelstora företag erbjuds bankens företagskunder tillsammans med inkassotjänster.
FÖRENINGSSPARBANKEN FINANS UNDER FEM ÅR
Mkr 2000 1999 1998 1997 1996
Intäkter 379 398 310 466 1 280
Kostnader – 109 – 131 – 131 – 225 – 1 016 Rörelseresultat före
kreditförluster 270 267 179 241 264
Kreditförluster 12 3 13 3 8
Rörelseresultat 282 270 192 244 272
Mdr
Balansomslutning 12 10 9 7 5
Utlåning till allmänhet 11 10 8 7 5
Eget kapital 1 578 1 404 1 218 1 035 870 Räntabilitet på eget
kapital, % 13,7 15,6 13,1 17,7 22,2
Antal anställda 124 129 128 153 235
KUNDINKASSO AKTIEBOLAG K.I.A.B. UNDER FEM ÅR
Mkr 2000 1999 1998 1997 1996
Intäkter 277 234 199 171 63
Kostnader – 29 – 27 – 26 – 25 – 22
Rörelseresultat 248 207 173 146 41
Balansomslutning 20 18 18 27 20
Eget kapital 10 10 10 10 10
Antal anställda 36 37 35 36 34
FÖRENINGSSPARBANKEN JORDBRUKSKREDIT UNDER FEM ÅR
Mkr 2000 1999 1998 1997 1996
Intäkter 160 162 123 106 113
Kostnader – 12 – 14 – 12 – 9 – 9
Rörelseresultat före
kreditförluster 148 148 111 97 104
Kreditförluster – 2 – 0 – 2 – 5 – 5
Rörelseresultat 146 148 109 92 99
Mdr
Balansomslutning 16 17 10 6 5
Utlåning till allmänhet 16 14 10 6 5
Eget kapital 1 007 807 607 437 337
Räntemarginal, % 0,9 1,1 1,2 1,3 1,7
Räntabilitet på eget
kapital, % 10,7 13,2 12,9 16,4 18,2
Antal anställda 8 8 8 5 6
FONDSPARANDE
I FöreningsSparbankens dotterbolag för fondsparande, Robur, sparar cirka 2 637 000 kunder i fonder. Av dessa kunder är cirka 588 000 under 15 år. Det totala fondsparandet i Robur var vid årsskiftet 288 miljarder kronor, av vilka de under 15 svarade för 33 miljarder kronor.
38 B E TA L A F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
Hur har affärsområde Betala utvecklats under år 2000?
– Över lag fortsätter tillväxten för våra produkter i samma höga tempo som tidigare år. Köpvolymen för kort ökade med 30 procent under 2000, och transaktions- och omsättningsvolymerna är de största vi haft någonsin.
Förutom kort gäller det till exempel olika former av betalningar över internet, såsom E-faktura och girering i Banken via Internet. Under året har flera nya produkter och tjänster introducerats bland annat genom Banken via Internet för företag.
Innebär ökningen av antalet korttransaktioner att kontanthanteringen minskat?
– Ja, kassatransaktionerna på bankkontoren minskade med 20 procent under 2000. Det är en bra utveckling eftersom kontanthanteringen är en stor utgiftspost för banken.
Vad kommer att hända när det gäller försäljning av betaltjänster?
– Prioriterat är att utveckla och öka försäljningen av olika tjänster för företag kopplade till Banken via Internet. Det finns tjänster som vi ”smugit igång” under 2000 och som fått en stor anslutning trots att vi ännu inte marknadsfört dem. Ett exempel är tjänsten elektronisk lönelista som cirka 12 000 företagskunder på kort tid anslutit sig till, en enkel och betydelsefull tjänst som rationaliserar arbetet för både företagskund och bank. E-faktura är ett annat exempel på en produkt som redan visar en stark tillväxt, och vars potential är mycket stor.
Vilka frågor är viktigast för affärsområde Betala under 2001?
– Det är framför allt tre frågor som vi prioriterar. För det första: ökad försäljning av rationella betaltjänster, för det andra: ökad kortanvändning, och för det tredje: utveck-lingen av spetsteknik.
Vilket mål har ni för utvecklingen av bankkort?
– Vi ska fortsätta att hålla högt tempo när det gäller tillväxten för bankkort. Vi vill både öka användandet och
antalet användare av betalkort. En stor del av våra kunder har fortfarande kort som bara fungerar för uttag i automat. Vårt mål på lång sikt är att alla kunder som har möjlighet ska ha ett bankkort med betalfunktion. Därför arbetar vi kontinuerligt med att öka kundnyttan med korten. Ett större sådant projekt är vårt avtal med ICA om ICA:s nya kortterminaler. Dessa terminaler är avsevärt mycket snabbare än dagens och kommer att ge kunderna möjlighet att använda pin-kod istället för att behöva legitimera sig och skriva under kvitton. De nya terminalerna möjliggör också användandet av bankkort med chip-teknik och kommer på sikt att ta emot betalning med cashkort. De lanseras under våren, och erbjuds även till övrig handel.
Hur ska utvecklingen av spetsteknik ske?
– Vi är idag en av de aktörer som leder utvecklingen av ny teknik inom betalningar, och vi ska fortsätta att satsa på spetsteknik. Denna utveckling sker i olika former av allianser där vi kombinerar vår bankkompetens med andras tekniska kunnande, till exempel Telias och Ericssons.
Vilka tekniska lösningar är det ni satsar på?
Vi vill ligga i täten av utvecklingen inom alla tekniker som våra kunder kan vilja använda – som till exempel mobil-telefon, mobilt internet, WAP och handdator. Bland annat kör vi i pilot redan en lösning för säker överföring av betalningsinformation via mobiltelefon. Rent tekniskt handlar det om en så kallad PKI-lösning i telefonens SIM-kort – det är vi den första bank i världen som lanserat.
Det är svårt att veta om en ny teknisk lösning för betalningar kommer att bli framgångsrik på sikt, det kan bara framtiden utvisa. Därför är det viktigt att inte låsa sig vid några få lösningar. Utvecklingen går också mot ett större utbud av betaltekniker som var för sig blir mindre dominerande, men som ändå samtliga är viktiga att kunna erbjuda. Olika kunder har olika behov och vi ska kunna erbjuda de betalningssätt som kunden efterfrågar, helt enkelt.